Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan NORRGÅRDENS FÖRSKOLA Skriv om upprättad/reviderad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten Vår vision Som barn på Iggesunds förskolor känner jag att alla vuxna samverkar för mitt bästa! Att verka för allas lika värde. Alla barn ska känna sig respekterade och ha samma rättigheter. Alla barn ska känna sig trygga och sedda. All personal ska reagera omedelbart på alla former av kränkande behandling. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Förskolechef: Lena Stark-Mickelsson. Barnens delaktighet Barnen är delaktiga i samtal kring samspel, diskriminering och kränkande behandling. Vårdnadshavarnas delaktighet Enkäter, utvecklingssamtal och föräldramöte. Planen finns tillgänglig i hallen på var avdelning.

3 2 (11) Personalens delaktighet Diskussioner och utvärdering i personalgrupp. Revidering av planen görs årligen. Förankring av planen Genom samtal med barnen i vardagen. Personalen ska kontinuerligt ha diskussioner och utvärdera på planering och möten. Lägga ut planen på hemsidan för att vara tillgänglig för alla. Enkäter för barn och vårdnadshavare. Vårdnadshavare informeras på föräldramöten och vid inskolning att likabehandlingsplanen finns och var de kan hitta den. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har diskuterat i personalgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen och förskolechef på planeringsdag. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan För att jobba vidare med dessa frågor och även belysa var situationer kan uppstå har vi valt att använda oss utav husmodellen som kartläggningsmodell. Årets plan ska utvärderas senast December 2013 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer nu att använda oss av husmodellen via DO och kommer kontinuerligt att utvärdera denna på APT/personalmöten.

4 3 (11) Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Lena Stark-Mickelsson, Förskolechef. Främjande insatser Områden som berörs av insatser Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla vuxna på förskolan ska vara goda förebilder med ett förhållningssätt som uttrycker respekt mot barnen och mellan varandra. Nolltolerans ska råda och situationer som dyker upp i vardagen ska följas upp direkt. Kön: Det pedagogiska materialet ses över och rummen möbleras utifrån ett medvetet tänk. Barnen erbjuds förutsättningar till att uttrycka sin nyfikenhet och intressen utan att bli hämmad av de stereotypa könsrollerna. Könsidentitet eller könsuttryck: Barnen ska ges utrymme för att bejaka den egna identiteten. Barnen erbjuds förutsättningar till att uttrycka sin nyfikenhet och intressen utan att bli hämad av de stereotypa könsrollerna. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna sig stolta för den de är och få möjlighet att utveckla den egna personligheten och känna sig som en tillgång till gruppen. Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens då det gäller religioner och annan trosuppfattning. Allas önskemål och behov ska mötas med respekt. Funktionsnedsättning: Alla vuxna på förskolan ska arbeta för att olikheter ska vara en tillgång. Alla barnen ska erbjudas möjlighet att delta på verksamhetens olika aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar. Sexuell läggning: Barnens egna frågor och funderingar ska mötas med respekt och

5 4 (11) vi ska tillsammans ta reda på svar tex genom bokläsning eller andra samtal. Ålder: Vår verksamhet ska främja alla, oavsett ålder. Barnen individuella utveckling och behov står i fokus. Insats Kränkande behandling: Samtal och reflektion med barnen i förskolans vardag. Lyfta frågor i gruppen som känns aktuella för vår verksamhet. Hur ska en bra kompis vara? Kanske jobba med kompis-tema. Stötta barnen i vardagen och även finnas till hands när jobbiga situationer uppstår. Vi ritar även upp sekvenser för barnet/barnen där de får chans att relatera till händelsen och känslor som kan ha uppstått. Kön: Ge barnen ett varierat materil i vardagen och fokusera på att sudda ut de stereotypa könsrollerna. Könsidentitet eller könsuttryck: Ge barnen tillgång till litteratur, bilderböcker, barnböcker mm. Vara närvarande som vuxen och svara på frågor som kan uppstå. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma deras hemspråk och traditioner. Vi lånar böcker på deras språk och vi kontaktar tolk vid behov. Religion eller annan trosuppfattning: Vi visar respekt för barnets och familjens bakgrund. Vi ska informera oss om familjens önskemål när det gäller kläder, traditioner och mat etc. Funktionsnedsättning: Forma den fysiska miljön på avdelningen så det skapas samma föruttsättningar för alla som befinner sig där. Personalen ska få stöd och ges möjlighet till kompetensutveckling vid behov. Sexuell läggning: Ge barnen tillgång till litteratur, bilderböcker, barnböcker mm. Vara närvarande som vuxen och svara på frågor som kan uppstå. Ålder: Vi delar in barnen i mindre grupper efter mognad och behov. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Lena Stark-Mickelsson, Förskolechef. Datum när det ska vara klart Arbete sker kontinuerligt under året och utvärderas december-13.

6 5 (11) Kartläggning Kartläggningsmetoder Reflektion och dialog i arbetslagen om vi uppfyller det vi skrivit att vi ska göra. Stående punkt på avdelningsmöten, personalmöten. Observationer i barngrupp. Husmodellen. Barnintervjuer och föräldrarenkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har en daglig dialog med barnen och föräldrarna. Föräldrarna informeras även på föräldrarmöte och planen finns tillgänglig för alla. De svarar på enkäter. Hur personalen har involverats i kartläggningen På apt:n. Vi lyfter frågor som diskuteras i arbetslaget. Personalenkät. Resultat och analys Resultatet av föräldrarenkäten visar att det är 98% av föräldrarna som säger att barnet trivs på förskolan. 85% säger att förskolan arbetar aktivit mot diskriminering. Det visar även att det är 15% som säger att de inte vet hur förskolan jobbar mot diskriminering, detta ser vi som ett utvecklingsområde. På barnenkäten ser vi att det är 98% av barnen som trivs på förskolan och att det är 100% som har någon att leka med på dagarna.

7 6 (11) Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Mål och uppföljning Kränkande bahandling: Alla barn ska bli respekterade för den dem är och känna sig trygga på förskolan. Kön: Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande på verksamheten. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi arbetar för att pojkar och flickor ska få utforska sina behov/nyfikenhet utan påverkan av de stereotypa könsrollerna. Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet och traditioner ska bemötas med med respekt och nyfikenhet. Religion eller annan trosuppfattning: Vi har en öppen dialog med föräldrar och barn och är lyhörd inför behov. Funktionsnedsättning: Alla barn ska erbjudas samma möjligheter att delta i verksamheten. Sexuell läggning: Vi ska synliggöra olika familjekonstellationer utifrån barnens nyfikenhet. Ålder: Alla bemöts på lika villkor oavsett ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Samtal med barnen och observationer i barngruppen. Vi visar på allas lika värde. Närvarande vuxna.

8 7 (11) Kön: Allt material finns tillgängligt för pojkar och flickor. Rummen mubleras utifrån ett medvetet tänk. Personalen jobbar medvetet för pojkar och flickors lika villkor/värde. Könsidentitet eller könsuttryck: Kompetens utveckling för personalen. Etnisk tillhörighet: Vi synliggör allas behov utifrån traditioner, språk och seder. Religion eller annan trosuppfattning: Kompetens utveckling för personalen. Funktionsnedsättning: Verksamheten ska anpassas utifrån olika behov och förutsättningar. Sexuell läggning: Vi bemöter regnbågsfamiljer med respekt och annammar behoven när tillfälle uppstår. Ålder: Verksamheten ska inte enbart planeras utifrån ålder utan det individuella behovet ska få utrymme. Motivera åtgärd Kränkande bahandling: Barnen ska känna sig trygga på förskolan. Kön: Trygga och självständiga barn som vågar leva upp till dem de är. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi breddar normen för föräldrar och barn. Etnisk tillhörighet: Alla känner stolthet i den dem är och kunna vara en tillgång till den övriga gruppen. Religion eller annan trosuppfattning: Alla får känna stolthet över sin religion. Funktionsnedsättning: Alla barn ska erbjudas förutsättnigar att utvecklas utifrån sin egna förmåga. Sexuell läggning: Steriotypa könsroller suddas ut och normen vidgas. Ålder: Barnen ska inte bli hämmade av sin egna ålder. Barnens utveckling och egna intressen skall tillvaratas och respekteras. Ansvarig Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Förskolechef: Lena Stark-Mickelsson.

9 8 (11) Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Förskolan ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, trygghet och där ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barn är välkomna till förskolan och ska känna sig trygga och sedda. Vår förskola ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle och där alla föräldrar/vårdnadshavare ska känna tillit till förskolan. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Nolltolerans gäller. Personalen agerar direkt och samtalar med de berörda barnen och föräldrarna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Barn och föräldrar/vårdnadshavare har möjligheten att vända sig till vem som helst i personalgruppen som de har förtroende för.

10 9 (11) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteeende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändinga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerar. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning. Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef. Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Tillbudsblankett fylls i och skickas till administratör Lärkontoret för registrering i

11 10 (11) Lisa. Ansvarsförhållande Arbetslaget: Förskollärare och Barnskötare på Norrgårdens förskola. Förskolechef: Lena Stark-Mickelsson.