Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Håstaby förskola Upprättad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Håstaby förskola, samt all annan personal som befinner sig på vår förskola. Vår vision Vi på Håstaby förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje, trygghet och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Vi pedagoger ska vara förebilder för barnen och stärka deras identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vi känsla, där alla barn är allas barn. Förskolan skall verka för barns rätt och allas lika värde och respekt för människors olikheter.

2 Jag vill! Jag kan! Jag Vågar! Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Pedagoger på Håstabys förskola och förskolechef. Barnens delaktighet Barnen som är tre år och äldre är delaktiga genom våra Qualis-enkäter. I samband med kartläggningen (hur barnen trivs i förskolan) intervjuar vi barnen för att fråga var de trivs och om de känner sig otrygga någonstans. Barnen blir delaktiga genom vårt systematiska arbete med pedagogiska dokumentation som synliggör det vardagliga arbetet med normer och värden. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöten informeras föräldrar om planen för diskriminering och kränkande behandling och planen finns tillgänglig i föräldrapärmen och på vår hemsida. Föräldrar får årligen besvara en Qualis-enkät där trygghet och trivsel finns med som en viktig del. Vid utvecklingssamtal finns planen med som en viktig del i hur vi lyfter vår verksamhet. Personalens delaktighet Vi arbetar kontinuerligt med de olika diskrimineringsgrunderna på avdelningsmöten, ATP och kvällsmöten. Vi arbetar utifrån DO:s material Husmodellen och använt material utifrån Barnkonventionen i vårt arbete med planen. Revidering av arbetsplanen gör varje november/december av pedagoger och förskolechef. Förankring av planen Planen presenteras vid inskolning samt vid våra föräldramöten. Den finns tillgänglig i vår föräldrapärm och på vår hemsida. Tillsammans med barnen arbetar vi med planen i dagliga samtal vid olika samlingar och med hjälp av Kompismaterialet. Utifrån arbetet med Barnkonventionen läser och arbetar vi med boken Alla barns rätt genom t ex barnintervjuer. Det arbetet ger förankring även hos pedagoger och vårt förhållningssätt. Arbetet med planen finns med i kalendariet och i förskolans årshjul. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats

3 Vid vår utvärdering gick vi igenom föräldraenkäten och pedagogers synpunkter och tittat på det vi behöver arbeta vidare med. Även Qualis-enkäter till pedagoger ligger som grund i det arbetet. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagoger, föräldrar och barn på Håstaby förskola samt förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Barnen känner sig tryggare när vi vuxna sprider ut oss och är mer tillsammans med barnen. Organisationen både inne och ute gör det möjligt för barnen att dela upp sig i mindre grupper. Vi har arbetat fram en trygg, kreativ och lustfylld lärmiljö som ska utformas utifrån alla barns rättigheter. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi forstätter att använda oss av Husmodellen och behöver kontinuerligt diskutera de olika diskrimineringsgrunderna. Utvärdering sker mellan pedagoger på avdelningsmöten, vår egen förskolas möten, men även de gemensamma mötena med de andra förskolorna i vårt område. Ansvarig för att årets plan utvärderas Pedagoger på Håstaby förskola och förskolechef. Främjande insatser Kränkande behandling Stärka barnet Kränkande behandling kan vara: Fysisk kränkning slag, knuffar, tafsning, förföljelse, sabotage Verbal kränkning skällsord, förolämpningar, sprida rykten, förtal, Psykisk/social kränkning miner, blickar, utfrysning, ignorans, suckar, undvika En viktig främjande insats är också att träna barnens förmåga till empati och respekt för allas lika värde och att ge barnen redskap för att lösa konflikter. Vi ska samtala också om hur barnen kan agera för att vara en schysst kompis. Alla vuxna ska vara förebilder med ett förhållningssätt som uttrycker respekt mot barnen och mellan varandra. Nolltolerans ska råda och situationer som dyker upp i vardagen ska följas upp direkt. Att varje barn ska få känna att de är en viktig del i vår verksamhet.

4 Vi arbetar med Kompismaterialet, hur ska en bra kompis vara? Vi delar upp barnen i mindre grupper för att skapa goda relationer och kunna ta tillvara på varandras likheter och olikheter. Vår roll som pedagog blir att vara lyhörd, närvarande och kan på så sätt stärka de positiva förmågor som varje barn har. Kön lek på lika villkor Det är viktigt att skapa förutsättningar för barn att få utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av föreställningar om kön. Allt material ska vara tillgängligt och tillåtande för alla. Personalen ska våga granska sitt arbete utifrån ett normkritiskt perspektiv. Vi behöver titta på våra lärmiljöer utifrån ett genusperspektiv. Att vi har ett tillåtande förhållningssätt att låta flickor och pojkar få lika stort utrymma och inflytande över verksamheten. Könsidentitet eller könsuttryck - genus Barnen ska ges utrymme för att bejaka den egna identiteten. Oavsett föräldrars könsidentitet ska alla barn och familjer välkomnas och få ett gott bemötande. I vardagliga samtal fångar vi barnens tankar utan att de begränsas av stereotypa könsroller. Vi ger barnen tillgång till litteratur som väcker tankar och deras nyfikenhet om t ex familjekonstellationer. Leken är en viktig del. Etnisk tillhörighet stolt för sitt ursprung Alla ska känna sig stolta över sig själv och sin etniska tillhörighet. Alla har lika värde! Vi ska arbeta aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Vi sak bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma deras hemspråk och traditioner. Vi lånar ut böcker på deras hemspråk. Vi kontaktar tolk vid behov. I hallen har vi hälsningsfraser på olika

5 hemspråk och finns som en naturlig del i vår verksamhet. Vi tar del av vårdnadshavares vilja att dela med sig av sitt ursprung. Världskarta finns uppsatt för att visa att varifrån vi alla kommer. Religion eller annan trosuppfattning religion i världen Allas tro och religion ska bemötas med respekt. Det är viktigt att vi vid inskolning tar reda på vad som gäller angående exempelvis mat, traditioner och andra viktiga saker för familjen. Vi gör alltid en förfrågan till berörda barns vårdnadshavare innan besök i kyrkan vid högtider. Funktionsnedsättning allas lika värde Alla vuxna på förskolan ska arbeta för att olikheter ska vara en tillgång. Alla barnen ska erbjudas möjlighet att delta i verksamhetens olika aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar och möjligheter. Utforma den miljön på förskolan så att det finns samma förutsättningar för alla som befinner sig där. Personalen ska ges möjlighet och få stöd till kompetensutveckling vid behov. Bristande tillgänglighet - likvärdighet Miljön ska vara tillgänglig och tillåtande för alla så att alla kan delta på likvärdiga villkor. Vi planerar för att alla aktiviteter i verksamheten ska vara möjliga för alla. Sexuell läggning - familjekonstellationer

6 Barnen ska bli medvetna om att det finns olika typer av familjekonstellationer och olika sätt att bilda familj och att alla ska få känna stolthet för sin familj. Barnens egna frågor och funderingar ska mötas med respekt och vi ska tillsammans ta reda på svar t ex genom bokläsning eller samtal. Ålder mina förmågor Vi sak skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar som baseras på ålder. Förskolan kan arbeta främjande genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder Vi skapar mötesplatser mellan barnen utifrån deras intresse och nyfikenhet, inte bara utifrån ålder. Vi pratar med barnen om att vi alla behöver träna på olika saker både barn och vuxna oavsett ålder. Ansvarig Pedagoger på Håstaby förskola och förskolechef Datum när det ska vara klart Kartläggning Kartläggningsmetoder Qualis-enkäter, intervjuer utifrån trygghet och trivsel, observationer och pedagogisk dokumentation. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling och kön Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har barnintervjuer och utvecklingssamtal med vårdnadshavare som finns med i vår kartläggning. Barnen får svara på den årliga Qualis-enkäten med hjälp av figurer med olika ansiktsuttryck och även föräldrars Qualis-enkäter ligger som underlag. Vid dagliga samtal vi lämning och hämtning. I den dagliga verksamheten samtalar vi med barnen om det vi ser och det

7 vi sker. Vi har involverat barnen genom att kartlägga vår lärmiljö inne och ute utifrån trygghet och trivsel. Hur personalen har involverats i kartläggningen Vi har reflektion och dialog i arbetslagen om vi uppföljer det vi skriver att vi ska göra. Stående punkt på avdelningsmöten och personalmöten. Vi gör observationer i barngruppen och använder oss av pedagogisk dokumentation som verktyg. Vi arbetar utifrån husmodellen, kompismaterialet, Barnkonventionens material och boken Alla barns rätt. Vi som personal har också besvarat Qualis-enkäten. Resultat och analys Resultatet av föräldraenkäten visar att 86 % av barnen trivs på förskolan men att 62% vet att förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling var det 54,9% som visst att vi arbetade mot diskriminering och kränkande behandling men vi ser en ökning med 7,1 %. Det är 74 % av barnen som svarar att de tycker om att vara på förskolan. Utifrån vår kartläggning av barnen i vår lärmiljö såg vi att barnen var trygga och vågade använda alla rum. Vi väljer att dela upp oss i mindre grupper för att kunna vara mer närvarande i barns utforskande, lek och samspel. Genom att vi tänker kring vår organisation hela dagen undviker vi diskriminering och kränkande behandling. Att delge och involvera föräldrarna i detta arbete är ett förbättringsområde för oss. Vi pedagoger behöver arbeta mera med att förankra plan för diskriminering och kränkande behandling och att rapportera i LISA så att all personal känner sig trygga och säkra i att använda dessa verktyg i det dagliga arbetet. Förebyggande åtgärder Kränkande behandling noll tolerans Det är viktigt att alla ska få bli respekterad den som den är och känna sig trygg på förskolan. Ingen diskriminering eller kränkande behandling ska förkomma på vår förskola, noll tolerans ska gälla. Förskolan ska präglas av respekt för människors likheter och olikheter. Det följs upp genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare och pedagoger samt enkäter och genom arbetet med pedagogisk dokumentation. Vi pedagoger ska arbeta med ett empatiskt och lyhört förhållningssätt. Vi ska vara närvarande vuxna som ska vara tydliga ledare och goda förebilder.

8 Alla ska känna sig trygga, bli sedda och lyssnad till på vår förskola. Kön utrymme och material Alla barn i verksamheten sak få samma förutsättningar att kunna prova på allt material som finns i verksamheten. Alla barn ska ha lika stort inflytande på verksamheten oavsett kön. Det följs upp genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare och pedagoger samt enkäter och genom arbetet med pedagogisk dokumentation. Vi delar upp barnen i mindre grupper för att ge barnen möjlighet att lära känna varandra och se varandras kompetenser. Personalen arbetar för att göra miljön inspirerande och utmanande för alla som finns i verksamheten, att göra den könsneutral. Förskolan ska känna sig trygg och välkomnande för alla som vistas där. Alla ska ha samma förutsättningar oavsett kön. Vår tanke är att vi lägger till inspirerande material som är utforskningsbart för alla. Könsidentitet eller könsuttryck Tillåtande Att vi ska ha ett normkritiskt förhållningssätt. Alla ska få känna stolthet över sin egen könsidentitet. Uppföljning sker i samtal i verksamheten. Att ge barnen möjlighet att läsa böcker. Pedagoger ska ta del av litteratur, artiklar och aktuell forskning. Det är viktigt att vi pedagoger är medlekare och närvarande i barnens lekar. Barn ska vara stolta över sig själva! Etnisk tillhörighet - Stolthet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Att respektera andra människor oavsett deras etniska tillhörighet. Det följs upp genom observationer och i daglig verksamhet.

9 Vi ska ha en levande dialog på personalmöten, utvecklingsdagar och i vardagen om hur vi bemöter barn och vårdnadshavare oavsett etnisk tillhörighet. Vi ska läsa böcker och söka information som vidgar normer och värden. Vi arbetar för att alla barn ska känna sig stolta över sig själv och sin tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Respekt Vi ska öka vår kunskap om olika religioner och olika trosuppfattningar. Vi ska vara lyhörda och respektera vårdnadshavares önskemål. Genom utvecklingssamtal och dagliga samtal med barn och vårdnadshavare. Uppmuntra barnen att dela med sig av sina traditioner. Vi tänker att det är viktigt med kompetensutveckling för oss pedagoger. Reflektioner vid personalmöten över hur olika religioner skiljer sig från varandra och vilka likheter de har med varandra. Att skapa mötesplatser där barnen får möjlighet att dela med sig till varandra. Alla ska få känna att man blir bemött på ett respektfullt sätt. Genom att öka förståelsen hos oss pedagoger om andra länder traditioner och vår egen tradition kan barnen känna sig stolta och betydelsefulla över sina olika religioner eller trosuppfattningar. Funktionsnedsättning - Viktighet Ingen ska utsättas för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Alla barn ska ha samma möjligheter i verksamheten utifrån deras förmågor. Vi har alla olika förutsättningar och olikheter berikar vår förskola. Det följs upp genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare och pedagoger och genom dokumentation. Verksamheten ska anpassas med hänsyn till barns olika förutsättningar. Alla är vi bra på olika saker, vi pratar och diskuterar kring detta att vi alla behövs och är viktiga. Bristande tillgänglighet möjlighet

10 Alla barn ska ha möjlighet att delta och vara viktiga i verksamheten. Det följs upp genom observationer, kartläggning av rum och genom samtal med barn, vårdnadshavare och pedagoger och genom arbetet med pedagogisk dokumentation Vi arbetar ständigt med våra lärmiljöer både inomhus och utomhus för att vi ska inkludera alla i vår verksamhet. Material ska vara tillgängligt för alla! Att ge alla barn möjligheter! Sexuell läggning - Familjekonstellationer Alla barn och familjer oavsett föräldrars sexuella läggning ska välkomnas till vår förskola. Vi respekterar att familjekonstellationer kan se olika ut. Uppföljning sker i utvärderingar och dagliga samtal. All personal ska välkomna och bemöta alla familjer oavsett sexuell läggning på ett professionellt sätt. Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer genom exempelvis litteratur. Kärlek ser ut på många olika sätt och inget är rätt eller fel! Ålder Jag kan! Vårt arbete tillsammans med barnen ska utgå ifrån utveckling, behov och förmågor och inte ålder! Verksamheten ska vara anpassad utifrån barnens nyfikenhet och intresse. Det följs upp i enkäter och utvärderingar och i den pedagogiska dokumentationen. Vi utgår inte endast från barnens ålder utan vi ser var barnen är i sin utveckling och utifrån barnens förmågor när vi organiserar vår verksamhet. Ansvarig Pedagoger på Håstaby förskola och förskolechef

11 Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Håstaby förskola ska vara en arbetsplats där alla ska känna glädje och trygghet och där ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Nolltolerans gäller vid trakasserier eller kränkande behandling. Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna, få vara en viktig del i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer mellan förskola, hem och samhälle och där alla vårdnadshavare ska känna tillit till förskolan. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentationer av barns samspel görs för att synliggöra och upptäcka mönster och eventuella kränkningar. Personalen agerar direkt och samtalar med de som är berörda och föräldrar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal på förskolan eller förskolechef. Barnet eller föräldern väljer själv. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en situation uppstår går vi personal direkt in och agerar för att kränkningen ska upphöra och förhindrar fortsatt kränkande. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till ett möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredning ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Utredning görs av personalen och ansvarig för dokumentationen är förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När personal hör eller ser att en kollega kränkt ett barn på något sätt går denne genast in och påpekar detta för att stoppa kränkningen. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef som i sin tur tar kontakt med vårdnadshavare och kallar till möte omgående. Där ska nödvändiga beslut tas och utredningen gör skyndsamt. Utredningen skall ske med möjlig hänsyn till den utsatte och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas och förskolechef är ansvarig för utredning och dokumentation. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte.

12 Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och föräldrar och dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Om kompletteringar görs ska vårdnadshavare informeras om dessa. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunk/er, händelseförlopp, analys och eventuell orsak till kränkning. Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning mellan vuxen - barn, då görs den av förskolechef. sprogram: er med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechefen dokumenterar. Tillbudsblankett fylls i och registreras i LISA. Ansvarsförhållande Personalen på Håstaby förskola och förskolechefen Ulrika Olofsson