Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (13) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Västanvindens förskola Vår vision Västanvindens Förskola skall vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna glädje och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan skall verka för barns rätt och allas lika värde. Förskolan skall präglas av respekt för människors olikheter. Vi pedagoger skall öka vår medvetenhet om förekomsten av kränkande beteenden och jobba med ett empatiskt och lyhört förhållningssätt. Alla barn har rätt att känna sig respekterade av barn och vuxna och få vara delaktig i gemenskapen. Peedagogerna skall arbeta med att stärka alla barns självkänsla. På förskolan startar arbetet med förvaltningens vision Jag kan, jag vill, jag vågar! Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef : Inger Graveleij Barnens delaktighet Barnen deltar genom kompishjärtat, samt genom bilder och intervjufrågor. I intervjuerna får vi veta var och vad barnen är rädda för och utifrån detta arbetar vi med att barnen ska kunna känna sig trygga. Det viktigaste arbetet sker daglig dags när vi lyssnar på och visar respekt för det barnen säger. Morgonsamling varje dag där vi tar upp aktuella frågor, samt ett ständigt arbete med värdegrundsfrågor. Vårdnadshavarnas delaktighet På föräldramöten informeras föräldrar om planen. Planen finns tillgänglig i hallarna och på vår hemsida. Vi har dialog kring saker som inträffar, men också kring funderingar och oro som kan finnas hos föräldern. Vår strävan är att föräldrar ska känna förtroende och känna att de behandlas med respekt av oss pedagoger.

3 2 (13) Personalens delaktighet På kvalitetsdagar, apt:n och avdelningsmöten diskuteras planen och dess innehåll. Upprättande av ny plan görs varje november/december av pedagoger och förskolechef. Förankring av planen Arbetslaget utarbetar planen tillsammans, diskuterar och kommer fram till ett gemensamt synsätt. Alla föräldrar informeras om planen vid inskolning. Planen finns tillgänglig i hallen på varje avdelning och på vår hemsida, samt tas upp som en punkt på föräldramöte. I det vardagliga arbetet och i samlingar med barnen arbetar vi med planen. Förskolans städ och kostpersonal informeras om planen. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats av kvalitetsgruppen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Kvalitetsgruppen på förskolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har arbetat med kompishjärtat under året. I observationer har vi sett att barnen sätter ord på och citerar strålarna från kompishjärtat, exempelvis när något barn tar kontakt genom att knuffas eller slåss. Barnen tar efter pedagogernas förhållningssätt. Under hösten har vi skapat lärmiljöer utifrån genustänk med tillgång till alla lärmiljöer för alla barn. Anpassade för mindre och större barn. Arbetet med lärmiljöer fortsätter att utvecklas vidare. Samlingar har anpassats efter barns behov och utveckling. Vi har gjort en medveten fördelning av barnen i matsituationen, placerat om när det inte fungerat. Årets plan ska utvärderas senast

4 3 (13) Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi kommer att ha fokus på ett eller några områden i taget och utvärdera dem kontinuerligt under året. Utifrån utvärderingen bestäms om vi ska fortsätta med samma område eller välja nya. Utvärderingarna kommer att ske gemensamt i arbetslaget för hela förskolan och vid reflektionstid mellan pedagoger. Ansvarig för att årets plan utvärderas Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef : Inger Graveleij Främjande insatser Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö Etnisk tillhörighet: Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Allas lika värde Sexuell läggning: Regnbågsfamiljer Könsidentitet eller könsuttryck: Utklädningskläder Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Kön Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Könsidentitet eller könsuttryck Ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Utredning och uppföljning sker enligt avsnitt Rutiner för akuta

5 4 (13) situationer. Direkt i den akuta situationen agerar pedagogen genom arbete med kompishjärtat med det aktuella barnet/barnen, när det gäller kränkningar barn-barn. Kön: Vi ska skapa lärande miljöer som skapar förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Följs upp genom observationer av lek och intervjuer med barnen. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Följs upp i intervjufrågor till barn och föräldrar och i utvecklingssamtal Religion eller annan trosuppfattning: Öka personalens kompetens kring olika trosuppfattningar och kunskaper om, att inte alla föräldrar och barn med en viss trosuppfattning har samma önskemål och behov. Funktionsnedsättning: Alla ska kunna delta utifrån sina förutsättningar. Vi ska arbeta med tecken utifrån att vi är ett Hörselspår ( i malpåse läsåret ) Vi ska reflektera kring dessa frågor på enhetsmöten, och vid reflektionstid pedagoger emellan. Sexuell läggning: Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Vi ska i samtal med barnen efter t ex sagoläsning ta oss tid att svara på frågor och funderingar. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi ska följa upp genom att kartlägga hur utklädningskläder används. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla oavsett ålder. En bit in på hösten följer vi upp hur gruppsammansättningar fungera, finns behov gör vi förändringar. Insats Kränkande behandling: Arbete med kompishjärtat både vid något bra som någon gjort eller vid en konflikt. Uppmuntra och berömma ett positivt beteende. Dockteater spelas för barnen för att visa på olika situationer och ge möjlighet att föra dialog kring olika dilemman. Barnintervjuer görs för att ge barnen möjlighet att uttrycka sin åsikt. Kön: Vi ska se över lärmiljöer och lekmaterial kontinuerligt. Lärande miljöerna ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika sorts lek. Lekmaterialet ska finnas tillgängligt i barnens nivå. Vi ska uppmuntra barnen till lek i olika lärande miljöer avsett kön.

6 5 (13) Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma deras hemspråk och deras traditioner. Vi ska låna böcker på barnens hemspråk och använda oss av ord på deras hemspråk ex frukter, hälsningsfraser mm, arbeta med flaggor från olika länder, använda oss av världskarta osv Religion eller annan trosuppfattning: Vi ska ta reda på vad som gäller för den enskilda familjen och barnet. Vi ska även visa respekt för hur föräldrar vill att deras barn exempelvis ska vara klädd, vad de får äta, om det får följa med till svenska kyrkan osv. Vi ska införskaffa en mångkulturell almanacka för att ta hänsyn till enskilda högtider och traditioner när vi planerar vår verksamhet ex föräldramöten. Funktionsnedsättning: Vi ska anpassa verksamheten med hänsyn till barnens olika förutsättningar, och utforma aktiviteter så att alla barn kan delta utifrån sin förmåga. Vi ska använda teckenspråk när det krävs och kompetensutveckla oss. Sexuell läggning: Vi ska köpa in böcker om regnbågsfamiljer, inte bara låna utan de ska finnas på förskolan. Läsa böckerna på sagostunder och i samlingar för att medvetandegöra barnen om att familjer kan se olika ut, svara på frågor. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi ska erbjuda en mångfald av utklädningskläder samt visa att alla får prova på oavsett kön. Vår inställning som personal är viktig. Ålder: Vi arbetar som en enhet. Vi delar in barnen i mindre grupper under dagen efter intresse och mognad exempelvis vid samlingar och lärstunder. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef : Inger Graveleij Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer med barn 3-5 år. 21 barn har intervjuats. Intervjuer har genomförts med enbart frågor. Pedagogerna anser att barnen är säkra i sina svar utan bilder. Intervjufrågor: 1. Hur känner du dig när du är på förskolan? 2. Vilka brukar du leka med? 3. Vilka fler vill du leka med?

7 6 (13) 4. Vad får du bestämma på förskolan? 5. Vilka rum brukar du vara i? 6. Vilka rum vill du vara mer i? 7. Vad tycker du om morgonsamlingen? 8. Finns det något rum inne på förskolan där du inte vill vara? 9. Är du rädd någon gång på förskolan? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats och föräldrarna informerats om arbetet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har genomfört intervjuer med barnen. Resultat och analys Resultat: Barnen är övervägande positiva och tycker det är kul att vara på förskolan. 29 barn blir uppräknade 1 eller flera gånger av sina kompisar. 10 barn som inte blir det. De små har inte deltagit och leker mest bredvidlek. En femåring och en treåring blir inte uppräknade. Populärast är de som syns och som det händer en hel del kring. Vi upplever att barnen känner att de kan påverka vad de vill göra mer nu än för ett år sedan. Bygg och konstruktionsrum är populära rum. Fem flickor vill vara med i snickarrummet. Samlingen upplevs av barnen övervägande positiv. De flesta är inte rädd någon gång på förskolan. Några barn nämns som inte alltid snälla. En femåring säger att han är rädd för de stora barnen. Sagorum och legorum populära rum att leka i. Ingen nämner stora lekrummet och matrummet fast det är mycket aktivitet där. Analys: Vi behöver arbeta mer med frågan, vad det beror på att alla barn inte blir uppräknad någon gång. Även barnens(femåring och treåring) upplevelse att de inte är med i leken när vi

8 7 (13) ser att de är med i lekar. Femåringen är önskad som lekkamrat utifrån fråga 3. En ytterligare del vi behöver arbeta med är hur fördelningen ser ut mellan pojkar och flickor i bygg och konstruktions rummen. Samt när flickorna vill vara i snickarrummet, vad är det för hinder som gör att de inte är där och vad ska vi göra för åtgärd åt det. Angående samlingen tror vi att vi hittat ett koncept där samlingen har ett intressant innehåll och är lagom lång. Beträffande att vara rädd för de stora barnen(en av de äldsta pojkarna) funderar vi om han menar skolbarnen. Vi ställer oss frågan; Varför är sagorummet och legorummet så populära, kan det beror på att dörrarna går att stänga? Hur kommer det sig att barnen inte nämner stora lekrummet och matrummet? Vi behöver arbeta vidare med att stärka barnens självkänsla i jaget och gruppen. Ännu mer observera leksituationer, vägleda barnen lek i mindre grupper utifrån intresse, ge barnen en chans att upptäcka nya lekkompisar. Vidareutveckla temaarbetet Hälsa och livsstil, Grön flagg med inriktning mot utvecklingsområde Jag. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling Nolltolerans Kön Inflytande Könsidentitet eller könsuttryck Utklädningskläder Etnisk tillhörighet Flerspråkighet Religion eller annan trosuppfattning Respekt Funktionsnedsättning Allas lika värde Sexuell läggning Regnbågsfamiljer Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Kränkande behandling Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder

9 8 (13) Mål och uppföljning Kränkande behandling Alla barn ska bli respekterade för den de är, samt känna sig trygga både inom- och utomhus. Uppföljning ska ske i intervjuer och samtal med barnen. Kön Pojkar och flickor ska ha lika stort inflytande och utrymme. Alla barn ska ges samma möjligheter att använda alla lärmiljöer. Uppföljning genom observationer och samtal. Könsidentitet eller könsuttryck Ett normkritiskt förhållningssätt ska råda. Förutsättningar ska skapas för att barnen ges möjlighet att utvecklas utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning ska ske genom observationer och samtal Etnisk tillhörighet Flerspråkighet ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Följs upp i observationer, samtal Religion eller annan trosuppfattning Vi ska ha en öppen dialog med föräldrar utifrån deras önskemål och behov. Följs upp i utvecklingssamtal Funktionsnedsättning Barnen ska ges förutsättningar för att utveckla sina förmågor och intressen. Uppföljning ska ske genom att utvärdera miljön Sexuell läggning Vi ska synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer Ålder Planering ska styras av barnets intressen och behov, ej enbart av ålder. Åtgärd Kränkande behandling: Alla vuxna ska vara lyhörda och närvarande pedagoger. Använda morgonsamlingen till att prata om det som är aktuellt för dagen, gällande vårt förhållningssätt till varandra i vardagen, barn-barn, vuxen-barn. Kön: Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön Könsidentitet eller könsuttryck: Kompetens utveckling för personalen Etnisk tillhörighet: Allas traditioner, språk och seder ska synliggöras Religion eller annan trosuppfattning: Kompetensutveckling för personalen

10 9 (13) Funktionsnedsättning: Verksamheten ska anpassas med hänsyn till barns olika förutsättningar Sexuell läggning: Personalen ska vara förberedda att välkomna och bemöta regnbågsfamiljer på ett professionellt sätt Ålder: Verksamhetsplaneringen ska styras av barnets individuella förutsättningar och intressen inte enbart av barnets ålder Motivera åtgärd Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga Kön Alla barn ska ges samma förutsättningar oavsett kön Könsidentitet eller könsuttryck Personalen behöver mer kunskaper Etnisk tillhörighet Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet Funktionsnedsättning Alla barn ska få förutsättningar att utvecklas utifrån sin egen förmåga Sexuell läggning Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar Ålder Alla barn oavsett ålder ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och intressen. Ansvarig Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef : Inger Graveleij Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.

11 10 (13) Rutiner för akuta situationer Policy Vi ska omedelbart ingripa när vi ser att barn eller vuxna kränker någon annan, oavsett om det är ett barn eller en vuxen. Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Alla pedagoger ska vara nära eller i samspel med barnens lek, samt vara lyhörda för hur barnen mår. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skyldighet råder att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt Skollagen (20110:800) kap Vardagliga observationer och dokumentation av barns samspel görs för att tidigt upptäcka mönster och ev kränkningar. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och barn kan vända sig till all personal eller förskolechef vid förskolan. Barnet eller föräldern väljer själv.

12 11 (13) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteeende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändinga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta. Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechefen tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för utredning och dokumentation är förskolechef. Förskolechef kallar berörda till uppföljningsmöte. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs till åtgärdsplanen. Vårdnadshavare informeras om ev kompletteringar. Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef kallar till uppföljningsmöte utifrån hur åtgärdsplanen fungerat

13 12 (13) Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/-er, händelseförlopp, analys av ev. orsak till kränkning Dokumentation: Görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn, då görs den av förskolechef Åtgärdsprogram: Åtgärder med tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Tillbudsblankett fylls i och skickas till administratör Lärkontoret för registrering i Lisa. Ansvarsförhållande Arbetslag: Förskollärare och barnskötare vid Västanvindens förskola Förskolechef: Inger Graveleij