Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Asplundens förskola Reviderad Januari 2016 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (11) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Blåklockan 1-3 år Linblomman 2-5 år Violen 2-5 år Vår vision Asplundens förskola skall vara en välkomnande plats där alla barn och vuxna ska känna sig trygga och glada och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn ska känna sig delaktig i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållnings sätt. Vi vuxna ska även vara förebilder för barnen och stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vi-känsla där alla barn är allas barn. Planen gäller från Januari 2016 Planen gäller till December 2016 Ansvariga för planen Personalen på Asplundens förskola och förskolechef Ewa Bydell. Barnens delaktighet I det dagliga arbetet samt vid olika aktiviteter i samlingar och samtal med barnen. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna får ta del av och diskutera planen vid föräldramöte/forum för samråd. Planen finns på hemsidan och gås igenom av personalen vid inskolnings samtal. Planen skickas hem till alla vårdnadshavare via mejl. Personalens delaktighet I det dagliga arbetet, kvalitetsdagar, Apt och avdelningsreflektion.

3 2 (11) Förankring av planen Personalen arbetar kontinuerligt i vardagen med likabehandlings frågor, samt har den som en stående punkt på sina avdelningsreflektioner och vid vissa personalmöten. Föräldrarna får ta del av planen på inskolnings samtal och föräldramöten och finns tillgänglig att läsa på varje avdelning och på förskolans hemsida. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planens olika delar har lyft på reflektionstid sedan har den diskuterats på gemensamt personalmöte. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal på Asplundens förskola och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultat: Resultat: Barnen har fått en större förståelse för hur man är en bra kompis. Genom att vi arbetat med kompissolen blir det tydligt och lätt för barnen att förstå begreppet "en bra kompis". Kränkningar som skett under året har utmynnat i olika handlingsplaner och åtgärder. Värdegrunds materialet Kanin och Igelkott har används till en viss del. Ett tillåtande klimat bland barnen råder och vi kan se att pojkar och flickor tar del av våra olika lärmiljöer på lika villkor. Vi kan se att barnen är trygga i sin identitet oberoende av kön. Vi kan se att barnen är intresserade av att läsa böcker och sjunga sånger på olika språk. Alla barn oavsett ålder deltar på lika villkor i vår verksamhet. Alla barn respekteras utifrån sin religion eller trosuppfattning. Genom att ha tydliga inbjudande lärmiljöer och att dela barnen i mindre grupper kan vi se varje barnens intressen och lärande. Våra dokumentationer och analyser av dessa ger en god grund för vårt arbete men vi behöver göra bättre kartläggningar för att arbeta med förebyggande åtgärder. Årets plan ska utvärderas senast November 2016 Beskriv hur årets plan ska utvärderas På reflektions tid och avdelningsreflektion analyseras årets insatser och vidare planering. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskollärare, barnskötare och förskolechef vid Asplundens förskola

4 3 (11) Främjande insatser Mål och uppföljning Kränkande behandling - verbal och fysisk: Alla barn ska behandlas med respekt. Uppföljning sker kontinuerlig vid avdelningsreflektion och personalmöten. Kön: Att arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster. Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer av/ med barnen som analyseras vid avdelningsreflektion och personalmöten. Funktionsnedsättning: Ökad medvetenhet och förståelse hos barnen för likheter och olikheter. Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer av/ med barnen som analyseras vid avdelningsreflektion och personalmöten. Samtal med föräldrar. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn ska respekteras utifrån sin religion eller trosuppfattning. Ökad kunskap om att det finns olika religioner. Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer av/ med barnen som analyseras vid avdelningsreflektion och personalmöten. Samtal med föräldrar. Sexuell läggning: Alla barn och familjer oavsett föräldrars sexuella läggning ska bemötas likvärdigt på vår förskola. Uppföljning: Enkäter Könsidentitet eller könsuttryck: Att förskolan ska skapa en värdegrund samt ett tillåtande klimat, utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning sker genom diskussion vid avdelningsreflektion. Ålder: Att skapa goda förutsättningar för alla barn att utvecklas, oavsett ålder. Detta följs upp genom diskussioner och reflektioner med barnens behov och intresse i centrum. Bristande tillgänglighet: Alla barn ska ha rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta i verksamheten. Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer av/ med barnen som analyseras vid avdelningsreflektion och personalmöten. Etnisk tillhörighet: Alla barn ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet, samt utvecklar en förståelse för andra etniska tillhörigheter. Uppföljning genom dokumentation och reflektioner med barn och vuxna. Insats Kränkande behandling - verbal och fysisk: Vi är närvarande, medforskande och lyhörda pedagoger. Ge barnen verktyg och möjlighet till reflektion i mindre grupper och olika grupp konstellationer. Arbeta med värdegrunds material kompiskorten Kanin o igelkott och diskutera tillsammans med barnen. I värdegrundsarbetet

5 4 (11) använder vi oss av dramatiseringar av olika känslor. Kontinuerligt diskutera hur vi tillämpar ett normkritiskt perspektiv för att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling tillsammans med förskolechef vid personalmöten. Kön: Genom att erbjuda en könsneutral lärmiljö där barnen ges lika stort utrymme i lärmiljöer, vid samling och samtal med barnen. Vi gör medvetna val i lärmiljön och material utifrån dokumentation och analys i strävan efter att erbjuda en könsneutral lärmiljö, uppmuntra till lek där barnen leker tillsammans. Inventera böcker och lärmiljöer med extra fokus ur ett perspektiv för att motverka traditionella könsmönster. Funktionsnedsättning: Höja kunskapen om osynliga funktionshinder, både fysiska och psykiska samt anpassa lokaler, organisation och lärmiljöer så att alla barn ges möjlighet att inkluderas på lika villkor. Religion eller annan trosuppfattning: Vid inskolning i samtal med vårdnadshavare få vetskap och kunskap om vilken religion eller trosuppfattning barnet har. Lyfta fram och göra barnen uppmärksamma på olika religioner. I samråd med vårdnadshavare uppmärksamma i olika högtider som finns bland barnen. Sexuell läggning: Värderings diskussioner i personalgruppen för ökad kunskap, för bemötande av barnet/gruppen. Hur säger vi som personal/bemötande? T.ex. vem hämtar? (mamma-pappa) Berätta och visa på olikheter i familjer. Läsa böcker där olika familjebilder ingår. Könsidentitet och könsuttryck: Vi skapar medvetna lärmiljöer som ska vara tillgängliga för alla barn. Ålder: Ha lärmiljöer och grupper där alla barn oavsett ålder tillåts att känna jag kan, jag vill, jag vågar. Bristande tillgänglighet: Anpassa miljöerna efter behovet och ha pågående diskussioner i arbetslaget. Etnisk tillhörighet: Erbjuda böcker, sånger och dataprogram, tex Pino på olika språk, spel mm. Arbeta med flaggor och hälsningsfraser. Använda oss av tecken som stöd.. Ansvarig Förskollärare och barnskötare på Asplundens förskola och förskolechef Ewa Bydell Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året.

6 5 (11) Kartläggning Kartläggningsmetoder Dokumentationer som görs varje vecka, analys och diskussion. Föräldra- och barnenkät. Husmodellen. Trygghetsvandring Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Personalen dokumenterar kontinuerligt i den dagliga verksamheten. De äldre barnen går tillsammans med pedagoger en trygghetsvandring i förskolans lokaler. Resultatet av kartläggningen delges föräldrar och förs in i ny plan Föräldrarna genom samtal och enkäter. Hur personalen har involverats i kartläggningen Information angående Husmodellen och arbetar med den på ett personalmöte. Observationer, dokumentation och diskussion. Resultat av enkät: Resultat barnenkät: 29 barn 3-6 år. Jag har roligt när jag leker med de andra baren på förskolan: 76 % ja, 24 % ibland, 10 % nej Jag har någon att leka med på förskolan: 76 % ja, 14 % ibland, 10 % nej Jag tycker om att vara på förskolan: 69 % ja, 24 % ibland, 7 % nej Jag är en bra kompis: 86 % ja, 14 % ibland Resultat föräldraenkät. Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling: 44 % Instämmer helt, 34 % Instämmer till stor del, 3 % till viss de, 18 % vet ej Mitt barn trivs på förskolan: 79 % Instämmer till stor del, 21 % Analys: De flesta barnen har roligt och tycker om att vara på förskolan. De uppfattar sig som en bra kompis och de flesta har någon att leka med men några få har uppgett att de inte har någon att leka med och tycker inte om att vara på förskolan dessa signaler analyseras vidare och vi behöver arbeta vidare mot målet 100 %. Föräldrarna upplever att barnen trivs på förskolan men vi behöver bli

7 6 (11) bättre på att informera och visa på förskolans aktiva arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Förebyggande åtgärder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling - verbal och fysisk: Alla barn ska behandlas med respekt. Uppföljning sker Kontinuerlig uppföljning på avdelningsreflektion och personalmöten. Kön: Att ha en könsneutral lärmiljö där barnen leker tillsammans. Uppföljning sker genom kartläggningar i barngruppen och av lärmiljön som och diskuteras och dokumenteras vid avdelningsreflektion och övrig reflektionstid. Funktionsnedsättning: Att alla barn ska kunna delta i alla aktiviteter på lika villkor. Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer av/ med barnen som analyseras vid avdelningsreflektion och personalmöten. Samtal med föräldrar. Religion eller annan trosuppfattning: Att öka kunskapen om våra religioner vilka traditioner som finns på förskolan. Vilken mat gäller? Vilka högtider är viktiga för familjen? Uppföljning sker genom kontinuerliga dokumentationer av/ med barnen som analyseras vid avdelningsreflektion och personalmöten. Samtal med föräldrar. Sexuell läggning: Ökad kompetens och medvetande hos personalen. Uppföljning sker på personalmöten, reflektionstid och arbetsplatsträffar. Könsidentitet och könsuttryck: Att förskolan ska skapa en värdegrund samt ett tillåtande klimat, utan att begränsas av stereotypa könsroller. Uppföljning genom att kontinuerligt dokumentera. Ålder: Skapa goda förutsättningar för alla barn att utvecklas, oavsett ålder. Detta följs upp genom diskussioner, dokumentationer och reflektioner utifrån barnens behov och intressen. Bristande tillgänglighet: Alla barn ska ha rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta i verksamheten. Uppföljning genom diskussioner på reflektionstid.

8 7 (11) Etnisk tillhörighet: Alla barn är välkommen till förskolan oavsett etnisk tillhörighet. Uppföljning sker genom dokumentationer som följs upp och diskuteras på avdelningsmöten och reflektionstid. Åtgärd Kränkande behandling- verbal och fysisk: Samtala med barnen och ge dem verktyg för hur man behandlar varandra. Dela barnen i mindre grupper där närvarande och medforskande vuxna är goda förebilder och ger verktyg för att förhindra kränkningar. Arbeta med dramatisering av känslor sagoresan och verktyget Kanin och Igelkott samt vännerna i Kunga skogen. Kön: Vi gör medvetna val i lärmiljö och material utifrån kartläggningarna (vem läser vi om? Hur pratar vi med barnen?)under året kommer vi at titta närmare på om vi läser på olika sätt för barnen och se över våra läsmiljöer. Funktionsnedsättning: Anpassa aktiviteter så att alla kan delta. Arbeta nära tillsammans med barnet för att se vilka behov de har. Resurs efter behov. Religion eller annan trosuppfattning: Arbeta för alla människors lika värde, oavsett tillhörande religion eller trosuppfattning. Uppmärksamma olika traditioner och högtider som förekommer på förskolan. Använda en mångkulturell almanacka i verksamheten, samt ta tillvara vårdnadshavares kunskaper och traditioner. Sexuell läggning: Kompetensutveckling för personalen. Könsidentitet och könsuttryck: Ha en tillåtande miljö där barnen känner sig trygga att utveckla sin identitet. Ålder: Ha lärmiljöer och grupper där alla barn oavsett ålder tillåts att känna jag kan, jag vill, jag vågar. Bristande tillgänglighet: Att material köps in utefter aktiviteter exempelvis vid pulka åkning (hjälmar). Etnisk tillhörighet: Vi ska ha en öppen dialog med föräldrarna och visa intresse för deras ursprung. Vi ska hitta tillfällen att på ett positivt sätt synliggöra likheter och olikheter. Uppmärksamma flerspråkighet på ett positivt sätt, låna böcker på de olika språk som förekommer på vår förskola. Sätta upp kartor och flaggor. Använda oss utav tecken som stöd. Motivera åtgärd Kränkande behandling - verbal och fysisk: För att inga barn ska bli kränkta är vi närvarande och lyhörda pedagoger.

9 8 (11) Kön: För att ge flickor och pojkar samma möjligheter utan att påverkas av stereotypa könsmönster. Funktionsnedsättning: Anpassa aktiviteterna så att alla barn kan delta i vår verksamhet. Religion eller annan trosuppfattning: För att på ett lustfyllt sätt uppmärksamma våra olika ursprung. Sexuell läggning: Ökad förståelse och kompetens hos personalen för att möta alla människor lika. Könsidentitet och könsuttryck: Genom att medvetet låna böcker på biblioteket som tar upp temat. Diskussioner med barnen när frågan väcks. Ålder: Ge alla barn lika möjligheter til utveckling och lärande oavsett ålder. Bristande tillgänglighet: Etnisk tillhörighet: Arbeta utifrån flerspråkighet i förskolan. Ansvarig Förskollärare och barnskötare på Asplundens förskola Förskolechef: Ewa Bydell Datum när det ska vara klart Arbetet sker dagligen och kontinuerligt under året. Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är skyldiga att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt skollagen (20110:800) kap 6 10 När jag som personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn på något sätt ska jag så fort som möjligt avbryta detta.

10 9 (11) Vid grov kränkning tas genast kontakt med förskolechef. Förskolechef tar kontakt med föräldrar och kallar till möte omgående. Nödvändiga beslut tas och utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Förskolechefen är ansvarig för utredning och dokumentation. Förskolechef kallar berörd personal till uppföljnings möte. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskollärare och barnskötare på Asplundens förskola och förskolechef Ewa Bydell. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. Personal meddelar vårdnadshavare och kallar till möte. Förskolechef informeras. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Utredning görs av personalen. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs. Vårdnadshavaren informeras om ev kompletteringar Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef har uppföljnings möte utifrån åtgärdsplanen.

11 10 (11) Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/er, händelseförlopp, analys av ev orsak till kränkning Dokumentation: görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn då görs den av förskolechefen. Åtgärdsprogram men tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Registreras i LISA Ansvarsförhållande Arbetslaget: Förskollärare och barnskötare på Asplundens förskola. Förskolechef: Ewa Bydell