Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Hasselbackens förskola Upprättad januari 2019 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 2 (11)

3 3 (11) Grunduppgifter Likabehandlingsplanen bygger på Skollagen 6 kapitlet och åtgärder mot kränkande behandling och aktuella bestämmelser i Diskrimineringslagen. Dessa finns att läsa i sin helhet på: Skollagen: Diskrimineringslagen: lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/diskrimineringslag _sfs Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Vår vision Hasselbackens förskola skall vara en välkomnande plats där alla barn och vuxna ska känna sig trygga och glada och ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Förskolan ska präglas av respekt för människors olikheter. Alla barn ska känna sig delaktig i gemenskapen och möta vuxna som har ett ödmjukt och lyhört förhållningssätt. Vi vuxna ska vara förebilder för barnen och aktivt arbeta för att stärka barnens identitet, självkänsla, självkännedom och självförtroende. Som förebilder för barnen ska vi sträva efter att skapa en gemensam förskola med vikänsla där alla barn är allas barn. Planen gäller från Januari 2019 Planen gäller till Januari 2020 Ansvariga för planen Förskolechef och samtliga pedagoger Barnens delaktighet Barnen har gjorts delaktiga i planen genom enkäter och samtal i vardagen, trygghetsvandringar inne och ute, samt vårt arbete med Kompisböckerna och med barnkonventionen. Vi behandlar barnen som intressanta människor värda att lyssnas till och i den mån det går vill vi låta barnen bestämma över sin vistelse på förskolan. I den dagliga verksamheten på förskolan pågår ständigt en dialog med barn och pedagoger om hur vi är mot varandra, trivsel, upplevelser och olika händelser.

4 4 (11) Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna har gjorts delaktiga i planen mot diskriminering och kränkande behandling genom enkäter, utvecklingssamtal, inskolningssamtal, föräldramöten och forum för samråd. Planen finns i föräldrapärmen på varje avdelning och på förskolans hemsida. Planen skickas även ut via mail till samtliga vårdnadshavare som inbjuds att tycka till och lämna synpunkter om planens innehåll. Personalens delaktighet Vårt arbete med värdegrunden är en ständigt pågående process. Alla pedagoger deltar i likabehandlingsarbetet. Pedagogerna genomför kartläggningar och analys samt formulerar åtgärder. Varje år upprättas en ny plan utifrån de kartläggningar och observationer/dokumentationer som görs kontinuerligt. Planen mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som hålls levande i vardagen och diskuteras regelbundet i olika forum som t ex våra reflektionsmöten, avdelningsplaneringar och personalmöten Förankring av planen Personalen arbetar kontinuerligt i vardagen med likabehandlingsfrågor, samt har den som en stående punkt på sina avdelningsplaneringar och vid vissa personalmöten. Föräldrarna får ta del av planen på inskolningssamtal och föräldramöten och finns tillgänglig att läsa på varje avdelning och på förskolans hemsida. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Genom Qualis trivsel- och trygghetsenkät, vår egen kartläggning samt våra observationer och dokumentationer, synliggörs vilka åtgärder som behöver göras utifrån vårdnadshavarnas/barnens och pedagogernas åsikter och tankar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personal på Asplundens förskola och förskolechef. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Resultat av enkäter, kartläggning, observationer och dokumentationer visade att: vi har en fungerande rutin för att rapportera kränkningar i LISA som utmynnat i olika handlingsplaner och åtgärder som ger lärdom och arbetssätt för att förhindra att de upprepas.

5 5 (11) genom utvecklingssamtal och enkäter Qualis enkät vårdnadshavare frågor som hör till trygghet och tillit, mitt barn trivs på förskolan: 76% instämmer helt, 19% instämmer till stor del. Vårt värdegrundsarbete har varit framgångsfaktorer genom att vi delat barnen i mindre grupper. Vi närmare vissa barn, varit närvarande vuxna. Det har blivit ett lugnare klimat i grupperna och barnen har fått mer talutrymme. i vår kartläggning i form av trygghetsvandring med de äldre barnen och observationer av de yngre barnen visade att barnen är trygga på förskolan. Årets plan ska utvärderas senast November 2019 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vid uppföljningar av förskolechef med representanter från förskolan enligt årsplanering och vid höstens kvalitetsdag. Årliga enkäter och kartläggningar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och pedagoger vid förskolan Främjande Mål: Kränkande behandling- verbal och fysisk: Alla barn och vuxna ska känna sig trygga och lika mycket värda. Alla barn och vuxna ska bemöta och bemötas med respekt. Barnen på förskolan ska utveckla förståelse för alla människors lika värde, lika rättigheter och möjligheter. Kön: Alla barn ges samma möjligheter att utvecklas som individ så begränsande normer och förväntningar inte styr barnets utveckling. Funktionsnedsättning: Alla barn ska få det stöd de behöver för att delta i vår verksamhet, göra framsteg, övervinna svårigheter, uppleva att de är en tillgång i gruppen och att få lyckas. Religion eller annan trosuppfattning: Alla barn och familjer ska respekteras utifrån sin religion eller trosuppfattning. Pedagogerna är lyhörda inför barnens tankar om olika livsfrågor.

6 6 (11) Sexuell läggning: Alla barn och familjer oavsett sexuell läggning ska bemötas likvärdigt på vår förskola. Könsidentitet eller könsuttryck: Alla barn ska uppmuntras och stärkas i sin identitet i ett tillåtande klimat, utan att begränsas av stereotypa könsroller. Etnisk tillhörighet: Alla människor ska bemötas med respekt, oavsett etnisk tillhörighet. Förskolan ska sträva efter att varje barn och vuxen utvecklar känsla och respekt för olika kulturer. Ålder: Att skapa goda förutsättningar för alla barn att utvecklas, oavsett ålder. Verksamheten är anpassad efter barnens mognad, förmågor och behov. Bristande tillgänglighet: Alla barn och vuxna ska ha rätt att få likvärdiga förutsättningar att delta och utvecklas i verksamheten. Främjande Insatser: Kränkande behandling - verbal och fysisk: Pedagogerna arbetar nära tillsammans med barnen i lek och aktivitet. är lyhörda och vägleder barnen i deras samspel och konflikter samt lyfter fram och problematiserar dilemman och livsfrågor. Samtalar och bemöter barnens reflektioner och åsikter på ett respektfullt sätt och hjälper barnen att sätta ord på känslor. Delar barnen i mindre grupper och i olika gruppkonstellationer. Förskolan arbetar aktivt med materialet Kanin och Igelkott. Arbeta aktivt för att ge barnen ett rikt språk. Rapportera kränkningar i LISA. Kön Den pedagogiska lärmiljön är utformad utifrån barnens intressen och inte utifrån traditionella könsroller. Uppmuntra och stärka alla barn till att vilja delta i lekar och aktiviteter. Göra medvetna anpassningar i lärmiljöerna och material som utmanar och skapar nyfikenhet hos barnen. Vi ska reflektera med barnen över hur pojkar/män och flickor/kvinnor framställs i böcker utifrån traditionella könsroller.

7 7 (11) Funktionsnedsättning: Vi anpassar den fysiska miljön, undervisningen samt vårt förhållningssätt efter barnens behov. Verksamheten d.v.s., lärmiljöer, struktur, organisation ska tillrättaläggas och organiseras så att alla barn kan delta på lika villkor. Religion eller annan trosuppfattning: Att ha god kunskap om vilka religioner och traditioner som finns på förskolan. Vilken mat gäller? Vilka högtider är viktiga för familjen? Samtal med vårdnadshavare som dokumenteras i Språkdomäner Vi är öppna för att olika religioner kan vara viktiga för barnen och familjerna i vår grupp. Sexuell läggning: Vi har förståelse för alla människors olika sätt att vara. Vi är lyhörda och bemöter barnens frågor på deras nivå. Vid behov söker vi litteratur eller annan media som hjälp för oss att bemöta barn och vuxna i deras funderingar/problem kring sexuell läggning. Könsidentitet eller könsuttryck: Vi har ett tillåtande förhållningssätt där barnen känner sig trygga att utveckla sin identitet. Pedagogerna strävar efter ett öppet förhållningssätt gentemot barn och vuxna. Vi är tillåtande och uppmuntrande, t.ex. genom att låta barnen utforska sin identitet genom bl.a. olika typer av utklädningskläder. Bekräfta och uppmuntra barnen så att de stärks i sin identitet. Lärmiljöer och undervisning bedrivs i ett tillåtande och positivt klimat. Ålder: Verksamheten, lärmiljöer och undervisning är anpassad utifrån barnens behov. Våra lärmiljöer och grupper ska vara uppbyggda så att alla barn oavsett ålder tillåts att känna jag kan, jag vill, jag vågar. Bristande tillgänglighet:

8 8 (11) Verksamheten d.v.s., lärmiljöer, struktur, organisation ska tillrättaläggas och organiseras så att alla barn kan delta på lika villkor utan brister i tillgänglighet uppstår. Etnisk tillhörighet: Vi ska bemöta alla människor med respekt, oavsett etnisk tillhörighet. Vi ska arbeta aktivt för att utveckla barnens kunskap och respekt för olika kulturer och värderingar. Erbjuda böcker och sånger tex Pino på olika språk, spel mm Uppföljning Sker kontinuerligt utifrån dokumentationer av/ med barnen vid avdelnings-reflektion och övrig reflektionstid. Enligt årsplanering 1 ggr /termin förskolechef och representanter från förskolan. Kvalitetsdag under hösten. Ansvarig Förskolechef och personal vid förskolan Kartläggning Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Hur barnen har involverats i kartläggningen Vårdnadshavarna involveras via enkät och i samtal, barnen observeras i den dagliga verksamheten och alla barn 3-5 år deltar i en trygghetsvandring och enkät, observationer genomförs av barn 1-3 år. Hur personalen har involverats i kartläggningen Ständiga diskussioner i arbetslagen, samtal med förskolechef och enkäter. Personalen har på reflektionsmöten arbetat fram utformningen av trygghetsvandringen Personalen genomför, dokumenterar och analyserar observationer, trygghetsvandring. Kartläggningsmetoder Dokumentationer som görs varje vecka, analys och diskussion. Föräldra- och barnenkät. Trygghetsvandring tillsammans med barnen.

9 9 (11) Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Resultat och analys Resultat barnenkät: 46 barn Jag har roligt när jag leker med de andra barnen på förskolan: 98% ja, 2 % ibland. Jag har någon att leka med på förskolan: 83 % ja, 17 % ibland, 0 % nej Jag tycker om att vara på förskolan: 91 % ja, 7 % ibland, 2 % nej Jag är en bra kompis: 96 % ja, 4 % ibland. Resultat föräldraenkät 68 respondenter. Förskolan arbetar aktivt mot diskriminering och kränkande behandling: 57 % Instämmer helt, 31 % Instämmer till stor del, 3 % till viss del, 9 % vet ej Mitt barn trivs på förskolan: 76 % Instämmer helt, 19 % Instämmer till stor del, 4 % till viss del, Resultat trygghetsvandring: I vår kartläggning i form av trygghetsvandring med de äldre barnen och observationer av de yngre barnen visade att barnen är trygga på förskolan. Resultat dokumentationer kontinuerligt: Analys Barnen trivs och upplever att de är en bra kompis och har till största delen någon att leka med. Föräldrarna upplever att barnen till stor del trivs på förskolan. Vi behöver bli ännu bättre på att informera och synliggöra vårt arbete mot diskriminering. Förebyggande åtgärder utifrån kartläggningar Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

10 10 (11) Mål: Kränkande behandling verbal och fysisk: Alla barn ska behandlas och bli behandlade med respekt. Åtgärd Kränkande behandling verbal och fysisk: Vi fortsätter dela barnen i mindre grupper där närvarande och medforskande vuxna är goda förebilder och ger verktyg för att förhindra kränkningar. Vi rapporterar i LISA när vi uppmärksammar kränkning. Motivera åtgärd Kränkande behandling verbal och fysisk: För att inga barn ska bli kränkta. För att skapa goda relationer och kunna ta vara på varandras likheter och olikheter. För att synliggöra och åtgärda kränkningarna. Ansvarig Förskolechef och personal vid förskolan Datum när det ska vara klart Rutiner för akuta situationer Policy Nolltolerans gäller vid trakasserier och kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi är skyldiga att anmäla, utreda och vidta åtgärder enligt skollagen (20110:800) kap 6 10 Vi använder oss av observationer, dokumentationer och samtal. Personalen ska ständigt vara närvarande för att kunna ingripa om något barn blir illa behandlat. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Förskolechef och all personal på förskolan

11 11 (11) Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Personal agerar direkt för att få kränkningen att upphöra. Samtal med berörda barn och vårdnadshavare. Rapportering i LISA. Utredning görs av personalen. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Om personal hör eller ser att en kollega kränker ett barn ska det avbrytas och anmälan göras till förskolechef. Förskolechef, personal och vårdnadshavare träffas och nödvändiga beslut tas, utredning görs skyndsamt. Utredningen ska alltid ske med möjlig hänsyn till den utsatta och övriga inblandade. Ett åtgärdsprogram upprättas. Ansvarig för dokumentation är förskolechef. Rutiner för uppföljning Respektive arbetslag följer upp genom samtal med barn och ev föräldrar, dokumentation görs. Vid arbetslagsplanering sammanställer de dokumentationen. Eventuella kompletteringar görs. Vårdnadshavaren informeras om ev kompletteringar Förskolechef har samtal med berörd personal för att följa upp att kränkningen upphört. Förskolechef har uppföljningsmöte utifrån åtgärdsplanen. Rutiner för dokumentation Utredning: Tidpunkt/er, händelseförlopp, analys av ev orsak till kränkning Dokumentation: görs av personal, förutom då det gäller grov kränkning vuxen barn då görs den av förskolechefen. Åtgärdsprogram men tidsaspekt, personal och vårdnadshavare där förskolechef dokumenterar. Registreras i LISA Ansvarsförhållande Närvarande personal vid händelsen ansvarar för rapportering och dokumentation och handlingsplan för åtgärder. Förskolechefen ansvarar för att händelsen följs upp, avslutas och har kontakt med vårdnadshavare.