Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Anneli Hietala och Malini Andersson Vår vision Vår vision är att alla barn ska känna trygghet tillsammans med kamrater och pedagoger i förskolan. Alla ska känna att de blir respekterade och har lika värde. Är alla rum inomhus och utomhus trygga för våra förskolebarn? Känner barnen att alla rum är tillgängliga oavsett tid och vem som befinner sig i rummen? Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Barnens delaktighet Genom bland annat saga, teater och samtal med barnen har de varit delaktiga i att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra. Tillexempel har det handlat om utanförskap, respekt för andras skapande och konstruktioner. Barnen har fått komma med egna problemlösningar... Barnen har fått ha inflytande över materialen i de olika rummen genom att ge förslag/önskemål på material och med hjälp av demokratisk röstning har det genomförts. Vårdnadshavarnas delaktighet Planen har tagits upp för diskussion i föräldrasamrådet. Personalens delaktighet Uppmärksammat barnens positiva beteende. Uppmuntrat barnen att våga berätta vid konflikter, kränkning. Få barnen att kunna förstå konsekvensen av sina handlingar. Pedagoger har genom dokumentationer och närvaro i barnens lekar uppmärksammat och påvisat för barnen hur det kan kännas vid t.ex. utanförskap.

3 För att få barnen att våga utforska de olika rummen och "hitta" nya kompisar har pedagogerna medvetet valt att via aktivitetskort dela barnen i mindre grupper. Aktivitetskorten som vi använt oss av visar rummet med bild och text. Barnet väljer alltså rum men inte kompisar, på så sätt skapas nya kompisband. Förankring av planen Alla på förskolan ska känna till och aktivt arbeta för att planen följs, ta upp och diskutera planen på personalmöten. Delge och informera alla (vikarier, nyanställd personal, studenter,...) om planen. Planen ska finnas på förskolans hemsida. Delge föräldrar om planen på föräldrasamråd eller/och föräldramöten. Planen är en del av förskolans kvalitetsredovisning.

4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Personalen utvärderar planen i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Föräldrarna får tillfälle att lämna synpunkter i föräldrasamrådet samt nöjd kund enkät. Genom enskilda intervjuer med de äldre barnen. Observationer och samtal med alla barn kontinuerligt. Lyhörda och närvarande pedagoger. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Förskolechef, personal, föräldrar och barn. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi har inte jobbat aktivt med våra mål som vi hade planerat. Anledningen beror på flera faktorer bl.a. vikariebrist, alla har inte tagit del av planen, haft få möjligheter att reflektera tillsammans hela arbetslaget. Därför väljer vi att behålla samma mål med små ändringar. Genom att vara närvarande och lyhörd pedagog vid barnens lekar har vi kunnat ge barnen redskap och hjälpa dem vid ev. konflikter. Vid situationer då en kompis gjort illa sig har vi sett att barn frågat: hur gick det? istället för att skratta, ignorera. Detta tror vi beror på att vi pedagoger har uppmärksammat barnens positiva beteende. Vi har valt att till stor del fokusera på positiva handlingar såsom: då barnen spontant berömmer varandras konstruktioner, viljan att hjälpa andra, lyssna och respektera varandra. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Diskutera på personalmöte, enkät till föräldrar, intervju med barnen med hjälp av frågor och bilder på rummen inne och ute. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anneli och Malini

5 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Att flickor och pojkar ska få lika utrymme och inflytande i verksamheten. Att medvetet arbeta med att stärka varje barns självförtroende. Empatiträning genom t.ex. rollspel, teater, drama och massage, samt samtal om händelser och känslor. Vi kommer att följa upp och diskutera målen i slutet på varje termin under planeringsdagen. Insats Att vi pedagoger ska vara medvetna och aktivt jobba för att pojkar och flickor ska få lika och utrymme och inflytande i verksamheten. Detta innebär att vi pedagoger regelbundet reflekterar och diskuterar i arbetslag/avdelning om miljön, samlingar, tema/projekt är utformade för alla oavsett kön? För att kunna stärka varje barns självförtroende innebär det att vi pedagoger ser varje barn, uppmuntrar barnen att våga prova, styrka barnens framsteg bland annat. Att träna barns förmåga till empati och respekt för allas lika värde och ge dem redskap för att lösa konflikter. Detta innebär att vi pedagoger ska vara lyhörda, goda förebilder, närvarande och vägleda barnen att kommunicera istället för att slå, ta, förstöra! Att organisera så att barn kan hjälpa och lära sig av varandra. Samtalar med barnen om olika situationer som kan uppfattas som kränkande. Hur de kan agera för att vara en bra kompis, hur de kan hjälpa en kamrat som blir utsatt för kränkningar och även hur man kan respektera varandras olikheter. Kränkande ord och handlingar kan uppfattas olika beroende på vad individen har i "bagaget", (tidigare erfarenheter och upplevelser). Ansvarig Personalen på respektive avdelning Datum när det ska vara klart Slutet av maj 2016

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Enkät till föräldrar, samtal med barn, regelbundna pedagogiska reflektioner/diskussioner enskilt och i grupp. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Funktionsnedsättning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Genom enkät har föräldrarna fått komma till tals om barnets vistelse på förskolan. Samtal med barn i grupp om hur man är en bra kompis, allas olikheter, känslor. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagoger har reflekterat/diskuterat på resp. avdelning men däremot har vi haft lite tid till att göra det i hela huset. Resultat och analys På Lingonet där vi haft yngre barn (1-3 år) har alla barn lekt med alla leksaker, vi har inte märkt någon skillnad på det vad gäller flickor och pojkar. På Blåbäret med äldre barn (3-6 år) har vi märkt en skillnad i ålder. Det har visat sig att de äldre barnen tidigare (för ca 3 år sen) har varit mer "dominanta", att de har velat vara störst och bäst och att de har velat ha förtur till vissa leksaker... Vi valde då medvetet att istället för att vara störst och bäst så samtalade vi med barnen och kom fram till att de kan vara goda förebilder för de yngre istället. De kan lära de yngre och hjälpa till vid t.ex. på- och avklädning, vid matbordet, m.m. Det har resulterat i att de äldsta barnen har känt sig betydelsefulla, stärkt sitt självförtroende och att de fått bekräftelse på vad de faktiskt lärt sig. Vi har upplevt att när barnen "bara" säger förlåt blir det ett ord utan mening. Vad innebär det egentligen att göra förlåt? Hur kan du göra så att kompisen känner sig gladare? Vi har samtalat med barnen om känslor, hur känns det för dig då du inte får vara med? Att uppmärksamma barnen på att se om kompisen ser ledsen eller glad ut? Detta arbetar vi ständigt med vilket inte alltid är så lätt men vi har sett att barnen mer spontant berättar om sina känslor, börjar kunna sätta ord på hur de känner sig och hur de upplevt olika händelser. Vi har haft ett barn med funktionshinder i vår grupp och vi har inte märkt att han har behandlats annorlunda av de andra barnen. Han har fått vara med i deras lekar m.m. Detta tror vi kan bero på att vi kontinuerligt samtalar med barnen om att vi människor är olika, att vi alla är bra på något, att vi göra samma saker fast på olika sätt och att inget sätt är rätt eller fel.

7 Förebyggande åtgärder Namn Är alla rum trygga att vara i för alla barn. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Är alla rum (inne och ute) trygga för våra förskolebarn? Känner barnen att alla rum är tillgängliga oavsett tid och vem som befinner sig i rummet? Utvärdering sker genom regelbundna observationer av hur barnen fördelar sig i rummen. Detta sker minst en gång i månaden och reflekteras över på avdelningsplaneringen. Åtgärd Vi för samtal med barnen där de får uttrycka sig om hur de upplever rummen. Vi pedagoger observerar även barnens val av rum, lek m.m. Vi gör en husmodell med bilder på de olika rummen då vi intervjuar varje enskilt barn där de får visa med smileys (ledsen, glad) över hur de upplever de olika rummen både inne och ute. Motivera åtgärd Genom våra observationer kan vi se att vissa flickor inte väljer bil och byggkonstruktions rummet. Då har vi pedagoger valt att samtala med flickorna om varför de inte gör det och vilka önskemål de har. Ansvarig Pedagogerna på respektive avdelning Datum när det ska vara klart

8 Rutiner för akuta situationer Policy På vår förskola tolererar vi inga former av kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom att det alltid finns minst en pedagog närvarande i barngruppen såväl inne som ute kan vi tidigt upptäcka eventuella handlingar och kan ingripa. Vi lyssnar till barnens berättelser och reflektioner, tolkar dessa utan att övertolka. Nära och god föräldrakontakt genom dagliga samtal med föräldrarna, föräldramöten och utvecklingssamtal. Vi observerar och intervjuar barnen. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Vi anser att föräldrarna och barnen ska känna trygghet med alla pedagoger, därför tar vi som arbetslag gemensamt ansvar. Självklart tar vi hänsyn till om föräldrar och barn har lättare att anförtro sig till en vuxen. Huvudansvaret har Malini Andersson och Anneli Hietala. Vi nås på förskolans telefon eller mobil Kan även nås via våra mailadresser: malini.andersson@skol.lulea.se och anneli.hietala@skol.lulea.se Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn Pedagogen tar tag i situationen direkt. Lyssnar till de inblandade barnen - var neutral och saklig. En pedagog hjälper och tröstar det utsatta barnet medan en annan pedagog hjälper de barn som utfört handlingen. Uppmuntra barnen att berätta! Kränkningen måste upphöra, beröm den som berättar. Lär barnen att våga säga ifrån: "Sluta! Nej, jag vill inte att du gör så eller säger så!" Även lära barnen att lyssna då någon säger Nej! Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Vi påpekar till berörd pedagog och informerar vår förskolechef. Rutiner för uppföljning Berörd personal gör en analys av vad som hänt och vilka åtgärder som är lämpliga. Om åtgärderna inte är tillräckliga söker vi externt stöd från elevhälsan och sociala myndigheter. Dokumentation förs under ärendets gång. Berörd personal ansvarar för uppföljning och utvärdering. Rutiner för dokumentation Informera förskolechefen och berörda föräldrar. OJ och/eller AJ blankett fylls i. Ansvarsförhållande Berörd personal och förskolechef.