Uppföljning. Normer och värden. Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Pia Ihse

Transkript

1 Handläggare Datum Pia Ihse Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning Normer och värden Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen Kalmar Tel vx pia.ihse@kalmar.se

2 2 (9) Normer och världen Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sin in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Nulägesanalys augusti 2013 Enheten hade under läsåret arbetat med diskrimineringsombud mannens mall för likabehandlingsplaner. Samtidigt ville barn och ungdomsförvaltningen att varje enhet ska jobba med utvärderingsprogrammet MakEQuality i sitt mångfald och genus arbete. I analysen kunde vi se att det är samma system i upplägget i båda mallarna men diskriminerings ombudsmannens mall innehåller alla diskrimineringsgrunder, MakEQuality fokuserar enbart på genus arbetet. För att kunna jobba vidare beslutade vi i nulägesanslysen att enhetens arbetsgrupper skulle jämföra de båda systemen och välja ett mål som är inom ramen för båda systemen. För att hitta ett gemensamt mål gjordes en kartläggning genom observationer, samtal och arbete i föräldrapanelen och föräldraenkäten. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, könsidetitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Barn och föräldrar har involverats i kartläggningen genom samtal med barnen samt föräldrarna genom föräldraenkäten och föräldrapanelen. Personalen har involverats i kartläggningen genom diskussioner på arbetsplatsträffar Resultat och analys av kartläggningen Miljöns utformning på förskolan har stor betydelse för hur en barngrupp fungerar, så vi ställer oss frågan vilka signaler miljön sänder till barnen, pedagogerna och föräldrarna? Eftersom det oftast är vi vuxna som skapar den miljö som barnen skall vistas i på förskolan, så sänder vi också budskap om vilken sorts aktivitet som är önskvärd i ett specifikt rum. Med lekmiljö menar vi på vilket sätt lokalerna utnyttjas och om miljön görs attraktiv och inbjudande till lek för ALLA barn, både pojkar och flickor. Lekmiljö: miljö, omgivning, rum där lek kan få fritt spelrum, där fantasin får råda och där de inblandade kan hänge sig åt att låtsas samt få experimentera och vara nyfikna.

3 3 (9) Enhets mål läsåret Förskolan Smedby skriver en rutin så att avdelningarna ska kunna säkerställa att alla barn introduceras till allt lek-material på förskolan? Rutinen blir ett led i att utforma lekmiljöer med utgångspunkt i bl.a. ett genusperspektiv. Barn lär sig att leka med alla saker i alla lekmiljöer. Planerade förbättringsåtgärder (där pedagogen/läraren har ansvar att introducera allt material.) Introduktionen görs i grupp, men också individuellt. (tex samling) Rummens pedagogiska miljö introduceras ett och ett till barnen (olika rum/miljöer t.ex. teknik-, skapande- musikrum-, uterummet m.m.). För det lilla barnet finns vi vuxna som trygghet i barnens närhet när de börjar utforska. Barnet kan börja utforska sin närmiljö, först när den är tryggt! Ledande frågor att ha med sig som pedagog vid en introduktion av lekmiljön. Vad kan man göra här? Hur beter man sig? Hur vill du att andra ska göra? Hur vill du själv göra? Vad leker man här? Hur leker man här? Viktigt att kontinuerligt följa upp så att barnen har förstått.

4 4 (9) Resultat I den dokumentation som har gjorts läsåret av arbetet med att introducera alla lekmiljöer för alla barn har vi i resultatet lyft fram de delar där vi sett spår av lärande enligt vårt läroplansuppdrag, där barnen visar en ökad Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga att ta hänsyn till och leva sin in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Vi har fått material från alla tre förskolorna på samma sätt. 8 slumpmässigt valda barn och föräldrar från våra avdelningar med 3-5 åringar i intervjuer och enkäter har svarat på frågor som utgick från omorganisationen, pedagogiska miljöer och utveckling av barnens förmåga med bl. a. att visa respekt, öppenhet, ansvar och solidaritet. Det pedagogerna upplevde under intervjutillfällen var att förmuleringen av några frågor var för svår att förstå av den ovan nämnda åldersgruppen. Vi fick ändra/anpassa ordvalet och förenkla frågorna för att få in barnens tankar och åsikter. Vi vet inte om detta kan ha påverkat resultatet. Vi har också funderat på Förmågan att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra Vi upplever att de barnen vi har intervjuat visar spår av omtanke, dock är det ej mätbart hur djupgående det är. Exempel på hur barn uttrycker sin förmåga att visa hänsyn och leva sin in i andra människors situation, samt viljan att hjälpa andra. Man ska vara tyst när någon berättar något och när man läser saga och har samling Man ska vara en snäll kamrat och inte slåss, inte bitas, inte nypas. Man ska inte förstörstöra andras bygge. Man kan bygga och leka tillsammans. Man ska städa och plocka ordning när man har stökat till. Man ska leka fint och inte kasta runt grejorna. Att få hjälp av andra. Att man inte ska skrika så högt för det gör ont i öronen. Att man inte ska springa inomhus. Barnen kan redogöra för vad man gör i de olika rummen. Inte springa runt, inte stöka för mycket, inte förstöra andras byggen, vara försiktig, inte slåss och bråka, man ska städa efter sig, dela med sig Alla ska bestämma var sin sak. Sen när man inte vill vara med ska man städa efter sig, vara lugn. Man för inte ta sönder saker, annars blir det stökigt för de andra kompisarna man kan snubbla Man ska vara snäll. Absolut inte slåss. Det ska vara tyst och lugnt. Leka vad man vill. Pojkar och flickor kan leka med samma saker. Man ska vara försiktig med våra saker. Man ska vara vänner.

5 5 (9) Reflektion/uppföljning Utifrån barnens svar upplever vi att barnen är medvetna om vikten av att visa hänsyn och hjälpa andra. Barnen verkar också medvetna om hur man kan göra och vad man också inte bör göra mot andra eller sin omgivning. Majoriteten av de intervjuade barnen är välmedvetna och kan förklara vad de olika miljöerna erbjuder och hur man uppträder i respektive rum. Att de upplever detta ser vi som ett resultat av att vi från början lagt tid på att introducera våra lekmiljöer och där vi sa tidigt tillsammans med barnen pratat om förväntningar/förhållningssätt. Barnen har även genom inflytande fått vara med och bestämma hur miljöerna ska utformas. I vårt arbete med normer och värden har det bland annat handlat om att släppa in fler kamrater i leken och utöka sina lekkontakter. Se varandras olikheter som något positivt. Exempel på hur föräldrarna uttrycker sitt barns förmåga att visa hänsyn och leva sin in i andra människors situation, samt viljan att hjälpa andra. Jag ser spår av verksamheten hemma. Mitt barn vill gärna diskutera rätt och fel till exempel när vi läser sagor. Mitt barn visar spår hemma genom att vilja hjälpa de som har det svårt. Mitt barn visar spår av verksamheten hemma genom att samtala kring vikten av att vara en bra kamrat och hjälpa andra. Jag tycker att rummen känns könsneutrala och att det erbjuds aktiviteter för alla. Miljö för både pojkar och flickor. Olika aktiviteter att välja på. Barnen pratar naturligt och positivt om miljöerna. Miljö är unisex. Ingen uppdelning mellan flickor och pojkar Toppen att det finns så många olika miljöer för barnen att var i. På frågan om barnen pratade och berättade hemma om miljöerna var ett svar att barnet inte alls pratade om det hemma. Mitt barn pratar mycket om vad det finns att göra på förskolan. Föräldrarna från Fjärilens utvecklingssamtal svarade att barnet/barnen gärna berättar om när nya miljöer introducerats. Några föräldrar ger exempel på att barnet/barnen börjat plocka iordning efter sig. man kan se till att göra alla miljöer lätta att tillgå oavsett pojke eller flicka. Mitt barn förstår när han/hon har gjort någon ledsen och frågar han/hon hur det hade känts om det varit tvärtom. Reflektion/uppföljning Enligt våra föräldrar har miljöerna anpassats till barnens behov. Barnen berättar hemma om vad det finns och vad man få göra i de olika rummen. Föräldrarna tycker att våra miljöer är unisex, dvs att båda pojkar och flickor kan leka med det material vi har på förskolan. Våra miljöer erbjuder många valmöjligheter. Några föräldrar tycker att vi skulle utveckla utemiljön med t.ex. gröna rum, fler lekstugor, mer lummighet. Några föräldrar nämner att vi skulle utveckla mer utflykter och mer utevistelse istället för Ipad och dator. Föräldrar tycker att de kan se att deras barn har blivit bättre på samarbete, att ta ansvar, att vara omtänksam, att hjälpa andra. Spår av vårt arbete med utveckling av dessa förmågor syns hemma genom att

6 6 (9) barn hjälper till med dukningen, hjälper yngre syskon, hämtar saker. Arbete med utveckling av barnets förmågor måste ske fortlöpande Att tänka på till nästa år. På en förskola blev bortfallet för intervjuerna med föräldrarna 50% vilket är ganska högt. Kan man göra på något annat sätt för att för att öka svarsfrekvens sen? Eller var föräldrarna ovana vid denna form av frågor? Exempel på hur personal uttrycker barnens förmåga att visa hänsyn och leva sin in i andra människors situation, samt viljan att hjälpa andra. Vi ser spår varje vecka av att barnen spontant vill hjälpa varandra och föreslår lösningar på uppkomna problem. De barn som hjälper känner stor tillfredställelse över att kunna hjälpa och växer som individer. Barnen har blivit kompisar och bryr sig om varandra, frågar efter varandra, leker tillsammans och pratar om varandra hemma. Barnen respekterar oftare att en leksak är upptagen. De har även lättare att dela med sig. Pedagogerna upplever att barnen stannar upp i leken när en kompis är ledsen, att barnen hjälper och tröstar varandra samt uppmärksammar en pedagog på situationer där de behöver hjälp och stöd. I den fria leken gör barnen egna val och vågar uttrycka sin vilja i ord. När vi introducerar en ny miljö eller ett nytt material för de mindre barnen är det viktigt att vi vuxna är förebilder och visar hur man gör. När vi tex introducerar leken med vår bil så spelade vi en teater för barnen. I en teater blir det så tydligt vad kan man göra här? hur man beter sig? Och hur man leker här? För oss pedagoger handlar det mycket om att synliggöra/uppmärksamma de positiva stunderna för barnen när de visar sin förmåga till hänsyn, leva sig in i andras situationer eller att hjälpa andra Vi ser att när vi vuxna uppmuntrar och berömmer barnen att vara hjälpsamma mot varandra stärker vi deras förmåga till empati

7 7 (9) Exempel på hänsyn kan vara, när man visar omtänksamhet med att plocka upp en napp som någon tappar, återlämna/leta efter ett gosedjur till sin kamrat som är ledsen, vänta på sin tur i en sångsamling. Leva sig in i andra situationer kan vara, känna empati genom handling krama om en ledsen kompis. Hjälpa andra ser vi genom att vi uppmuntrat barnen att de ska hjälpa varandra i tambursituationer eller i vardagssituationer man ställer frågor till barnen som Kan du hjälpa PELLE av med mössan Kan du ta OLLE i handen Det är viktigt att man som vuxen möter upp barnet positivt om de utför handlingen. Förutom att vi vuxna förstärker dessa positiva situationer försöker vi också att återge det till barnen genom våra bildspelsdatorer, där man samtalar med barnen om olika situationer. Reflektion/uppföljning Med medvetna och uppmuntrande förhållningssätt märker vi att barnen stärks både i sin egen självkänsla (jag vågar) och viljan att hjälpa andra i olika situationer i förhållande till de uppsatta målen. I sådana situationer visar barnen det i första hand med ansiktsuttryck (man ler, ser nöjd ut) eller upprepar man den positiva handlingen när man blivit positivt bemött av en vuxen. Detta tycker vi har utvecklat en positiv spiral, när man senare ser att barnet/barnen spontant utan en vuxens uppmaning hjälper andra i olika situationer. Vi ser att pedagogernas arbete kring normer och värden ger resultat. Det framkommer exempelvis genom att barnen har utvecklats positivt när det gäller det sociala samspelet och viljan att lösa problem och hjälpa andra kamrater. Vårt arbete med normer och värden ger barnen förutsättningar att utveckla respekt, solidaritet, öppenhet, ansvar och förmågan att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation. Spår av detta arbete kan vi se i hur barnen bemöter varandra i vår verksamhet. Barnen delar med sig, väntar på sin tur, leker med varandra över åldergränser, hjälper varandra vid matbordet, hämtar hjälp när komp sen trillar. Vi upplever att det uppstår färre konflikter bland barnen och att de känner sig trygga i våra miljöer.

8 8 (9) Förmågan att ta hänsyn till och leva in sig i andra människors situation Under besöket på Lekterapin får barnen ta hand om varandra, ge varandra läkarvård, trösta och hjälpa de som inte är friska. Öppenhet, solidaritet och respekt Samlingen med Elham, modersmåls läraren skapar en gemensam reflektionsstund över olika språk. Respekt och öppenhet Ett bygge av koja involverar många barn oberoende av ålder och kön. För att kunna samarbeta med varandra och planera bygge krävs det respekt och öppenhet för varandras olika åsikter och tankar.

9 9 (9) Läroplansmål 2. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö Nulägesanalys augusit Barkestorpsnätet har under många år haft en aktiv miljögrupp där det funnits representation från samtliga förskolor och skolor. Gruppens bedömning var att miljöarbete bedrivs i våra verksamheter. Inriktningen i arbetet har vridits från typiska miljömål som tex källsortering till tankar om hållbart lärande. I vår nulägesanalys kom vi fram till att en kontinuerlig fortbildning för all personal skulle gynna årets miljömål. Mål Barkestormpsnätet beslutade sig för att genomföra Miljöcafé där man enligt ett rullande schema på fyra år fortblidar all personal. Resultat Utbildningsinsatsen har genomförts enligt plan. Ledningsgruppens reflektion och uppföljning av kapitlet normer och värden i Lpfö. Digert material Bra att lyfta fram föräldrar och barns inflytande på ett så tydligt sätt. Vi er olikheterna i tankar hos föräldrar och barn och pedagoger. Med andra ord så är inflytande en viktig del av förskolans vardag Tydliga pedagoger är viktiga för barnen. Att vi som pedagoger måste leva upp till alla ord som produceras. Olikheter mellan barn i hur mycket man tar till sig, här krävs pedagogens up märksamhet materialet synliggör att arbetet med normer och värden är ständigt pågående Bra med nuläget och viktigt att hålla kvar det i minnet över tid Etiska samtal med barnen är viktigt. Vi måste våga vara vuxna det är lätt att vuxna berättar gärna vad barn INTE får göra, det förhållningssä tet kan vi träna på Vikten av att jobba med inom och utomhus miljön är tydlig.