Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Svensby forskole enhet avdelning Pyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskola Ansvariga för planen Inga Johansson Vår vision Vi vill att alla barn som finns på Svensbyns förskole enhet ska vara trygga, trivas och känna samhörighet med sina kamrater och pedagogerna. Detta är en grundläggande förutsättning för lärande och utveckling. I vår förskola accepteras inga former av diskriminerande eller kränkande behandling. Alla inom avdelningen ska behandlas med respekt och vara lika mycket värda. Planen gäller från Planen gäller till Läsår Barnens delaktighet Barnen ska på alla sätt involveras i arbetet om hur man är mot varandra och hur vi tillsammans arbetar för en bra miljö för alla. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informeras om planen via mail och hemsida. Vårdnadshavare informeras via föräldramöten. Personalens delaktighet Planen ska tas upp på en arbetsplatsträff där all personal ska få tid att disskutera planens innebörd. Förankring av planen Förankring ska ske genom genomgång på arbetsplatsträff och genom föräldramöten samt genom diskussion och dialog mellan varandra. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan utvärderades i arbetslaget, vid upprättande av ny plan. Planen utvärderades också i samband med ett föräldramöte. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Arbetslaget. Förskolechefen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Jämställdhet mellan könen: Sånger, ramsor och böcker har vi arbetat medvetet med. Vid samtal med barnen tänker vi på jämnställdhet genom att vi ställer frågor som; är det mamma eller pappa som handlat dina kläder? Är det mamma eller pappa som tankat bilen? Vi behöver arbeta ytterligare med jämnställdhet så vi har beslutat att ha med det som mål även vid nästa handlingsplan. Alla barn ska känna sig trygga i samtliga miljöer och i alla situationer som uppstår i den dagliga verksamheten: Vi i personalen upplever barnen som trygga här på förskolan genom att de är villiga att komma hit. Barnen reagerar positivt när någon utifrån kommer hit. Vi finns närvarande där barnen befinner sig för att uppmärksamma vad som sker genom hela den dagliga verksamheten. Efter intervjuer både av oss i personalen och av barnens föräldrar visade det sig att inget av barnen känner olust inför att vistas i något rum eller någon hörna på förskolan. Personalens förhållningssätt: Vårt förhållningssätt är betydligt bättre nu på höstterminen än vad det var under vårterminen. Vi har blivit mera medvetna om hur vårt förhållningssätt bör vara. Detta genom att vi i arbetslaget talat om detta vid flera tillfällen och på så sätt påmint varandra. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom samtal vid arbetsplatsträff. Information om lika behandlingsplanen och utvärdering med föräldrarna kommer att ske under höstens föräldramöte. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef Inga Johansson 3/7

4 Främjande insatser Namn Jämnställdhet mellan könen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Kön Mål och uppföljning Jämnställdhet mellan könen. Vi vill vidga barnens erfarenhetsvärld utifrån samhällets könsnormer. Uppföljning sker löpande. Insats Ett medvetet val av material och miljö som stimulerar både pojkar som flickor. Miljön och materialet på förskolan ska uppmuntra till lek och skapa lust till inlärning utifrån barnens intressen istället för kön. I sånger, ramsor, litteratur och i vardagliga samtal lyfta fram och ifrågasätta allmängiltiga föreställningar. Ansvarig Förskolechef Inga Johansson Datum när det ska vara klart Namn Främja arbetet mot kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Ålder Mål och uppföljning Målsättningen är att alla barn samt all personal på förskolan ska känna sig trygga i samtliga miljöer och i alla situationer som uppkommer under den dagliga verksamheten. Alla barn ska känna sig trygga med sina kamrater och den personal som finns på förskolan. Föräldrar och andra anhöriga ska känna att förskolan är en trygg plats att lämna sina barn på. Alla barn ska känna sig sedda och hörda, bekräftade och bli bemötta utifrån sina behov. Uppföljning: Pedagogerna observera och reflekterar kontinuerligt och gör förändringar utifrån detta. Utvärdering sker i samband med upprättande av nästa plan. Insats Verksamheten struktureras och organiseras utifrån barnens bästa. Personalen granskar kritiskt både miljöerna ute och inne så att risken för kränkningar minimeras. Det främjande arbetet ska återspeglas i den fysiska miljön då både materialet och miljön ska ha ett pedagogiskt syfte. Pedagogerna samtalar kontinuerligt om förhållningssätt och bemötande, både med barnen och med varandra. Arbetet med lika behandlingsplanen ska ske dagligen och vara en röd tråd genom hela verksamheten. Pedagogerna uppmuntrar barnens positiva beteenden som när de vill hjälpa varandra eller på annat sätt visar empati för varandra. Pedagogerna skapar goda relationer och har en öppen kommunikation med barnens föräldrar. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart /7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Intervjuer med de barn som har ett verbalt språk. Observationer. Reflektion av vad som framkommit av intervjuer och observationer. Områden som berörs i kartläggningen Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barn med verbalt språk har intervjuas var för sig. Barnen observerades av pedagogerna på förskolan. Föräldrar informerades om det ämne vi valt att belysa och de hade möjlighet att lämna sina åsikter eller information åt oss. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har observerat barnen under lek och annan tid på förskolan. Personalen har observerat och dokumenterat barnens åsikter om ämnet jämnlikhet mellan könen. Barnen har blivit intervjuade var för sig av en pedagog. De frågor vi ställde till barnen var: Vad gör en mamma? Vad gör en pappa? Kan båda göra likadana saker? Vad kan en mamma jobba med? Vad kan en pappa jobba med? Resultat och analys Vår kartläggning visar att mammor och pappor gör ofta traditionella könsbundna saker både i hemmet och på sina arbeten. Vi vill utvidga barnens erfarenhetsvärld och erbjuda dem ett alternativt tankesätt. Barnen ska ges möjlighet att oavsett kön så har man samma möjligheter att göra saker/arbeta med det som samhället har att erbjuda. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn Jämnställdhet mellan könen Områden som berörs av åtgärden Kön och Könsidentitet eller könsuttryck Mål och uppföljning Att alla barn oavsett om de är pojkar eller flickor ska känna sig lika mycket värda. Att alla barn ska ges samma möjlighet att uttrycka sig oavsett kön. Att alla barn ska känna lust till att prova på olika material och vilja vara i alla rum och hörnor på förskolan utifrån sina intressen och inte sitt kön. Uppföljning sker löpande. Åtgärd Vid olika situationer i den dagliga verksamheten kommer vi att uppmuntra flickor till typiska pojklekar och tvärtom. Vi som vuxna och pedagoger vill vara förebilder och visa att alla kan göra samma saker oavsett kön. I vår miljö kommer vi att försöka locka pojkar såväl som flickor till alla hörnor och rum på avdelningen. Detta ska vi göra genom att tillföra material som tilltalar flickor i miljöer där vi ser används mera av pojkar och tvärtom. I sånger, ramsor, litteratur och i vardagliga samtal ifrågasätter vi föreställningar som är bundna till kön. Motivera åtgärd Alla, barn som vuxna ska ha samma rättigheter och möjligheter i samhället oavsett kön. Ansvarig Arbetslaget Datum när det ska vara klart /7

7 Rutiner för akuta situationer Policy Alla inom Infjärdens förskole område ska känna sig trygga och behandlas enligt principen om alla människors lika värde. Ingen ska utsättas för diskriminering, mobbing eller annan kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Det förebyggande arbetet ska vara ett levande dokument. Alla barn ska veta vem de ska vända sig till då de själva eller någon kamrat behöver hjälp. Alla vuxna ska medvetet och aktivt arbeta för att likabehandlingsplanen följs. Rutiner och organisation observeras och utvärderas kontinuerligt av det egna arbetslaget för att upptäcka brister i verksamheten. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Petra Edling Åsa Eman Barbro Dahl Heléne Lundgren Förskolechef Inga Johansson Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När det uppstår en situation där en pedagog får kännedom om att ett barn utsatts för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering ska en anmälan göras. Anmälan görs till förskolechef. Förskolechefen anmäler i sin tur till huvudmannen. Därefter informeras vårdnadshavare till berört barn om vad som skett. Information utgår också om hur man i verksamheten kommer att arbeta för att ingen ytterligare kränkning ska kunna ske. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal När ett barn utsätts för en kränkande handling av någon ur personalen ska en anmälan till förskolechefen upprättas. Situationen utreds och bedöms av förskolechefen som också avgör vilka åtgärder som kommer att vidtas. Utredningen lämnas till huvudman som följer upp ärendet. Om det skulle vara så att förskolechefen ej äger mandat eller resurser kontaktas dennes chef. Rutiner för uppföljning Uppföljning och utvärdering är förskolechefens ansvar. Rutiner för huvudmannens systematiska arbete finns att läsa på hemsidan. Rutiner för dokumentation Dokumentationerna av ärendet ska vara skriftligt. Ansvariga är pedagogerna och ytterst förskolechefen. Dessa skriftliga dokumentationer ska förvaras i ett låst dokumentationsskåp. Ansvarsförhållande Ytterst ansvarig till att åtgärder dokumenteras och görs är förskolechefen Inga Johansson. Peronalen i arbetslaget är ansvariga för att det praktiska arbetet genomförs. 7/7