Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Närlundaskolan Denna likabehandlingsplan innehåller en beskrivning av hur vi på Närlundaskolan, både i skolan och fritidshemmet, arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Den beskriver våra mål och de åtgärder vi prioriterar under det närmaste året, personalens ansvarsområden och våra rutiner för att upptäcka och åtgärda kränkningar samt dokumentationshantering. Fastställes Annelie Lööf Rektor

2 Målsättning Alla på skolan ska kunna känna arbetsglädje, trivsel, trygghet, självförtroende och ansvar. Vi ska skapa ett klimat där ingen accepterar trakasserier eller kränkande behandling. Så här arbetar vi för att upptäcka kränkande behandling. Ansvariga FRÄMJANDE INSATSER I det pedagogiska arbetet ingår att kontinuerligt arbeta med empati, etik och värdegrund. Alla på skolan ska föregå med gott exempel. Rektor/alla Lyhörda, närvarande och delaktiga vuxna under barnens/elevernas hela dag. Arbetslaget Alla som arbetar i skolan ska ha tagit del av likabehandlingsplanen. Rektor Rektor/lärare På föräldramöten varje höst informeras om likabehandlingsplanen. Alla vårdnadshavare får planen hemskickad med mottagningsbevis. Eleverna i åk 3-5 deltar i en värdegrundsutbildning i början av varje läsår Rektor/LBHgrupp Arbetslag/rektor Vi har ett klassfaddersystem där klasserna samarbetar för att skapa ett trivsamt klimat och större gemenskap i och mellan de olika skolhusen

3 Fritidshemmen samarbetar mellan arbetsenheterna lärare fritidshem Samtal i klass/grupper om hur vi kommunicerar och umgås på nätet lärare skola/fritidshem FÖREBYGGANDE INSATSER Personalen arbetar medvetet för att motverka Rektor/alla kränkande behandling, till exempel genom att inte tillåta nedsättande miner, kommentarer och suckar i klassrummet eller på annan plats. Vi accepterar inte repliker som Vi bara skojar, när det är uppenbart att någon blivit kränkt. Stående punkt läget i klassen/skolan/fritidshemmet på klassråd, elevråd, arbetslagsträffar och samverkansgrupper. LBHgrupp/lärare Genomgång av likabehandlingsplanen med eleverna. Rektor/lärare Likabehandlingsplanen utvärderas regelbundet Rektor/LBHgrupp och revideras inför kommande läsår. Elever och föräldrar deltar genom enkäter, klassråd och elevråd deltar genom samtal. Pedagoger ur likabehandlingsgruppen träffar elever från åk. 3-5 i mindre grupper för samtal om trivseln på skolan. LBHgruppen Rektor Vi har väl förankrade ordnings- trivselregler som är framtagna i samarbete mellan personal och elever. Reglerna revideras i början av varje läsår.

4 Vårdnadshavare uppmuntras att höra av sig. Rektor/lärare Barnen inskolas i att säga ifrån och våga säga Arbetslag/lärare SLUTA om det är något de inte vill vara med om. Kartläggning av elevernas trivsel i april och oktober varje år. LBHgrupp/lärare Analysera det som kommer fram i samtal och kartläggningar ang elevernas trygghet och trivsel på väg till och från, i skolan och fritidshemmet. LBHgrupp/arbetslag ÅTGÄRDANDE INSATSER Tillgång till elevhälsapersonal vid behov Rektor Möjlighet till samarbete med kommunens familjecentral. Rektor Likabehandlingsgrupp finns som har regelbundna träffar. Rektor I början på läsåret träffas kommunens likabehandlingsgrupper för gemensam fortbildning. Rektorerna i kommunen Vi har observanta och agerande vuxna ute på rasterna. Rektor/arbetslag Det åtgärdande arbetet sätts igång genast enligt nedanstående rutiner när det kommer signaler om att en elev känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt Rektor/lärare

5 Vad gör man som vårdnadshavare om ens barn känner sig utsatt? Kontaktar personal på skola/fritids, rektor, skolsköterska, skolkurator eller likabehandlingsgruppen. Se telefonlista längst bak i foldern. Vad gör vi på skolan/fritidshemmet om någon ändå blir utsatt för kränkande behandling? När någon i arbetslaget uppmärksammar, eller får vetskap om, att någon elev kan vara utsatt för kränkande behandling utreds och dokumenteras det vad som hänt. Arbetslaget gör en bedömning av läget och försöker lösa den uppkomna situationen. Vårdnadshavarna kontaktas. Rektor informeras. Bedömer arbetslaget att det krävs ytterligare uppföljning fyller de i blanketten Kränkande behandling (som bl a finns i blankettarkivet på Intranätet). Dokumentation och uppföljning sker fortlöpande där datum, beskrivning av iakttagelser, vidtagen åtgärd, ansvarig för åtgärden samt när uppföljning ska ske antecknas. Fortsätter den kränkande behandlingen och arbetslagets insatser inte har effekt överlämnas ärendet till likabehandlingsgruppen. Då följer blanketten med och den används sedan för fortsatt dokumentation för gruppens arbete. Alla vidtagna åtgärder antecknas på blanketten. Om en vuxen kränker en elev överlämnas ärendet omedelbart till rektor.

6 Likabehandlingsgruppens arbete då någon har blivit utsatt för kränkande behandling. Likabehandlingsgruppen sätter sig in i ärendet och planerar upp en strategi. Rektor informerar huvudmannen. Samtal hålls snarast med berörda elever. Samtalen bör vara raka, konkreta och lösningsinriktade. Vid samtalen tydliggörs att den kränkande behandlingen måste upphöra. Ingenting annat accepteras. Samma dag kontaktar gruppen vårdnadshavarna till de inblandade för att berätta vad som inträffat och vad man gemensamt har kommit överens om. Arbetslaget informeras och uppmanas att vara uppmärksamma. En individuell uppföljning görs med eleverna efter ca två veckor. Om problem kvarstår kallar rektor till elevvårdskonferens. Kvarstår problemen ändå kontaktas Barn- och Utbildningsförvaltningen, socialtjänst och/eller polismyndighet.

7 Aktiva åtgärder Vår årliga plan Kartläggning förra läsåret. I de samtal och undersökningar som vi gjort på skolan framkommer det att ca 95% av eleverna är mycket nöjda med sin skola och sitt fritidshem. En handfull elever är oroliga och ledsna i olika situationer under dagen. Vi uppmärksammar dessa elever i arbetslagen och är lyhörda för att de ska ha det bra. Områden som eleverna pekar ut som så kallade riskområden är kapprummet intill klassrummet, omklädningsrummet till idrotten. Elevernas kommentarer är trångt, högt ljud, skrikigt, blött på golvet, inte fräscht på toaletten, luktar illa i duschen. Matsalen har också varit ett område som eleverna haft mycket synpunkter på. I trivselenkäten som barnen gjort är resultatet något bättre än tidigare men situationen runt maten tas alltid upp i elevrådet där olika situationer diskuteras. Synpunkter från föräldrarna efter att ha besökt skolan. Rektor har fått in 86 skriftliga reflektioner från föräldrar som besökt klasserna under läsåret. Övervägande positiva kommentarer: bra, tydlig struktur med välplanerad undervisning, bra genomgångar i början av varje lektion, bra att ni blandar klasser så de får lära känna varandra, bra med diskussion efter rasten om det har hänt något. Förbättringsområden:Trångt i kapprummen, tidig lunchtid kräver frukt på em, skoldagarna är för långa, fler pedagoger behövs osv.

8 Mål för läsåret 2013/2014 Diskriminering En person ska vara skyddad mot diskriminering utifrån sju diskrimineringsgrunder. Mål:Pedagogerna i skola och fritidshem ska bli mer insatta i de olika diskrimineringsgrunderna och hur de påverkar vårt arbete. Åtgärder: Material som används inom skolan och fritidshemmen granskas av pedagogerna så de inte innehåller diskriminerande värderingar. Fadderverksamhet Fadderverksamheten syftar till att skapa närhet, gemenskapen och en god atmosfär på skolan Mål: Eleverna i åk 2 ska lära känna varandra innan de flyttar över och blir treor i Sålundahuset. Förskoleklassen och ettan ska lära känna varandra. Åtgärder: Lärare och fritidspedagoger planerar upp läsårets fadderverksamhet mot ovanstående mål. Utvärdering varje termin i samband med klassråd, elevråd och arbetsplatsträffar Ansvar: Lärare i respektive klass, fritidspedagoger i fritidshemmet Rastaktiviteter Mål: Eleverna ska känna sig trygga på rasterna. Åtgärder: Pedagoger erbjuder med regelbundenhet gemensamma lekar/aktiviteter. Utvärdering på klassråd och arbetslagsträffar i slutet av varje termin. Ansvar: Arbetslag och pedagogerna på fritidshemmen.

9 Denna handlingsplan bygger på de lagar som styr skolan utifrån läroplanen FN:s barnkonvention, skollagen och diskrimineringslagen. Till grund för den här planen finns även skolverkets allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Barn och elever skall känna sig trygga i verksamheten och ha ett tydligt och aktivt skydd. Skolan och fritidshemmet ska därför bedriva ett målinriktat och aktivt arbete för att förhindra och motverka alla former av kränkande behandling. Skolans och fritidshemmets likabehandlingsplan ska därför vara känd av alla och vara allas ansvar. Planen ska följas upp och revideras varje år och vara aktuell i den dagliga verksamheten. Rektor eller av rektor utsedda personer ska utreda och förhindra fortsatt diskriminering eller annan kränkande behandling om ett barn eller elev anmäler att han/hon har blivit utsatt för detta. Ansvaret och skyldigheten att agera och dokumentera gäller rektor och all övrig personal. Skadestånd kan utgå om ansvariga ej följer lagens skyldigheter. Vad står begreppen för? En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn/elever i skolan/fritidshemmet ska ha samma rättigheter, tjejer som killar oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Diskriminering Är när en vuxen i skolan / fritidshemmet missgynnar ett barn/elev och det har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Trakasserier som utförs av skolans / fritidshemmets personal kan också vara diskriminering. Diskriminering kan även ske genom skolans / fritidshemmets regler, undervisning, läroböcker ect. Trakasserier Trakasserier är en behandling som kränker barns/elevers värdighet och som har koppling till någon av de skyddade diskrimineringsgrunderna, det vill säga kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, ålder eller funktionshinder. Både skolpersonal och barn/elev kan göra sig

10 skyldiga till trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn/elev kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktionshinder ect. Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningen kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. När en person kränks vid upprepade tillfällen kallas det mobbning. Kränkande behandling kan vara: Fysisk tex bli utsatt för slag och knuffar Verbal tex att bli hotad eller kallad för olika skällsord Psykosocial tex att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning Text- och bildburen - tex klotter, brev och lappar, e-post, sms/mms. Mobbning Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och avsiktligt tillfogar eller försöker tillfoga någon annan en skada eller obehag. Mobbning kan ske mellan barn/barn, barn/elev, elev/elev, barn/vuxen, elev/vuxen eller vuxen/vuxen. Mobbning kan tidsmässigt sträcka sig från kortare till längre tid. Mobbning kan, förutom rent våld, även bestå av kränkande kommentarer, tillmälen och utfrysning. Mycket vanligt är upprepade knuffar och kommentarer utom syn- och hörhåll för vuxna. Det är mobbning när parterna i en konflikt inte är jämnstarka, utan den ena parten ständigt är i underläge och blir kränkt. Definitioner1 En person är skyddad mot diskriminering utifrån de sju diskrimineringsgrunderna: 1 Kön. Könsöverskridande identitet eller uttryck. Etnisk tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning. Funktionshinder. Sexuell läggning. Ålder. Definitionerna är tagna ur Allmänna råd: Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Skolverket 2012.

11 Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Med diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra annat kön. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen eller har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning.

12 Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Med elev avses den som utbildas eller söker till annan utbildning än förskola som regleras i skollagen. Med barn menas den som deltar i eller söker till förskolan eller annan pedagogisk verksamhet enligt 25 kapitlet i skollagen. Huvudman: Den som är huvudman för skollagsreglerad verksamhet, dvs. den ansvariga nämnden eller styrelsen för fristående verksamheter. I Askersunds kommun: Barn- och utbildningsnämnden. Likabehandlingsgruppen Elisabeth Cederblad Carina Danielsson Sophia Johansson Anki Danielsson Maria Lennartsson Jonas Colliander Marianne Wright Annelie Lööf Hans Sedström Lena Klang Vindängen Vindängen Satelliten Satelliten Sålunda Sålunda Sålunda rektor skolsköterska kurator ( ) ( )