Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Reviderad

2 Innehållsförteckning Inledning - verksamhetens långsiktiga mål och policy s. 3 Kartläggning av läsåret 2013/2014 s. 4 Nulägesanalys och våra mål läsåret 2014/2015 s. 5 Insatser för främjande arbete s. 6 Insatser för det förebyggande arbetet s. 7 Ansvarsfördelning s. 8 Rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och dokumentera s. 9 Elevers och vårdnadshavares delaktighet i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling s. 11 Bilaga 1 Begreppsförklaringar definitioner Bilaga 2 Hänvisningar till lagar och styrdokument Bilaga 3 Enkät om trivsel

3 Inledning Verksamhetens långsiktiga mål och policy Vi vill att alla ska känna sig välkomna till skolan och fritids, oberoende av ålder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. All personal i skolan och fritids har ett gemensamt ansvar att motverka kränkande behandling som en naturlig del i det vardagliga arbetet. Personal, elever och vårdnadshavare ska tillsammans medverka i värdegrundsarbete genom olika sammankomster som arbetsplatsträffar, föräldramöten, samrådsgruppmöte, klassråd, elevråd samt enkätundersökningar hos elever, personal och vårdnadshavare. Vi främjar likabehandling och förebygger arbete mot diskriminering, trakassering och kränkande behandling genom att vi accepterar olikheter och ser dem som en tillgång och en möjlighet till utveckling i vår verksamhet. Vi arbetar för att eleverna ska få en god och trygg lärandemiljö och för att de ska känna sig delaktiga. Vi anser att alla har rätt till trygghet och respekt och vi tolererar inga former av kränkande behandling, ingen diskriminering eller trakassering inom vår verksamhet. Den elev, eller den vuxne, som upplever att hen blivit kränkt tar vi alltid på allvar. På Stigens Friskola arbetar vi på följande sätt: Förebygga Upptäcka Kartlägga Utreda och åtgärda Följa upp och dokumentera 3

4 Kartläggning av läsåret 2013/2014 Under läsåret 2013/2014 hade skolan 27 elever fördelat på tre klasser F, 1-3 och 4-6 med vardera ansvarig klasslärare. Det fanns 17 fritidsbarn i verksamheten där 2 personal var ansvariga för den pedagogiska verksamheten. Tre personal med lärarexamen har ansvarat för eleverna i klass F-6. Läraren i klass 1-3 har även haft rektor och förskolechefsansvar. I köket arbetade en kokerska som ansvarade för mathantering och inköp. Det fanns även en vaktmästare på skolan som arbetade 2/timmar per dag. Verksamheten har varit igång under 3 år och rutiner och regler har formats inom hela verksamheten. Det som verksamheten haft som fokus under detta läsår är att arbeta med värdegrundsandan inom hela verksamheten. Det har arbetats med personalens schema och samarbete inom förskoleklassen, skola och fritids. Det har även förkommit ett samarbete med förskola och fritids under morgonen och sen eftermiddag. Undervisningen har fungerat väl inom F-6 och lärarna har börjat finna ett bra system för att arbeta med Lgr 2011, i årscykler om tre år. Inom förskoleklassen arbetade läraren med svenska, matematik, rörelse och estetiska ämnen. Eleverna har aktivt fått lära sig att samarbeta i olika gruppkonstellationer under vissa lektioner, oavsett ålder eller kön. Eleverna har god empatiförmåga och värdegrundsarbetet har fungerat väl inom hela verksamheten. Det har förekommit mindre konflikter, vilka omgående har uppmärksammats och arbetats vidare med tillsammans med inblandade parter där även vårdnadshavarna involverats. Det har varit öppna dörrar mellan alla klassrummen, vilket gjort att samtlig personal inom verksamheten haft både öron och ögon som kunnat följa samspelet mellan eleverna. Det har uppmärksammats av personalen inom hela verksamheten att eleverna behöver få ökad förståelse för och ta mer ansvar för skolans material. Verksamheten har ambitioner att arbeta med mer detta framöver i samarbete med eleverna. Skolan och fritids ligger i samma byggnad som förskolan och verksamheterna delar på utearealet. På gården finns skogsområde, grusplan, asfalt- och gräsområden, en förrådsbyggnad och lekredskap som tex gungor, klätterställningar. Hela skolgården är inhägnad med staket och tre grindar. Det upplevs av personalen som att de har en god överblick över skolgården för att kunna följa med i elevernas sociala samspel. Personalen lade märke till att kinagungan och kiosken var platser där det kunde uppstå konflikter men eleverna var duktiga och påtalade för personalen om något hade hänt. Det samtalades om det inträffade och man löste eventuella situationer tillsammans. Under samtliga raster har det funnits minst en personal tillgänglig för eleverna. Rektor och skyddsombud har kontinuerligt genomfört kartläggning över riskzoner på skolgården. Personalen har fått kännedom om elevernas trivsel och inflytande genom de vuxnas närvaro, utvecklingssamtal och kontakt med vårdnadshavare samt att eleverna i F-6 gjort trivselenkäter en gång per termin. Av enkäterna har det framkommit en rädsla för att dörren på toaletten ska dras upp eller hållas för. Det fanns även en rädsla för att någon skulle skrämmas i korridorerna vid uppgång från matsalen. Detta har tagits upp till diskussion vid både klassråd och elevråd samt på fritids. 4

5 I skolan och på fritids har det inte funnits några elever med annat modersmål än svenska. Även om skolan och fritids inte haft några elever från andra kulturer så visar personalen på ett mångkulturellt tänkande genom att bland annat sjunga och prata med utvalda utländska ord. Nulägesanalys och våra mål läsåret 2014/2015 Under läsåret 2014/2015 finns det 31 barn inom grundskolan, fördelat på F-1, 2-3 och 4-6. Fritidsverksamheten innefattar 22 barn. Inom skolan är det tre klassföreståndare och två resurspersonal som har samverkat inom verksamheterna. Inom verksamheten finns det även en förskola med 20 barn och 3 personal med vilka det sker ett tätt samarbete dagligen. Genom detta är samtliga barn/elever välkända med varandra och personalen. Skolan har en kokerska som arbetar heltid och en vaktmästare som arbetar cirka 10 timmar/vecka samt en städerska. Under läsåret 2014/2015 har vi inom skola och fritids valt att arbeta med följande målområden: att se och vägleda varje elev inom skolan och fritids för att säkra känslan av att bli sedd varje dag. Detta kan vi uppnå genom att t.ex. säga hej och tilltala varje elev med namn för att visa att man uppmärksammat att eleven har kommit till skolan och fritids. Vi anser att det är viktigt att varje elev, även de som inte aktivt söker uppmärksamhet, någon gång under dagen får en liten pratstund med en vuxen som är riktade till den eleven för att visa att hen är betydelsefull. att skapa en medvetenhet hos eleverna gällande rättigheter och skyldigheter (och dess eventuella påföljder) kring våra gemensamma uppsatta trivselregler. Detta kommer att diskuteras under klassråd och elevråd samt implementera detta i vår dagliga verksamhet. att lära eleverna att ta vara på verksamhetens material och böcker samt påtala vikten av material och böckers värde 5

6 Insatser för främjande arbete Personalens syfte med främjande arbete är att hitta och stärka de positiva förutsättningarna som finns för att alla elever ska ha lika rättigheter och möjligheter inom verksamheten. Vidare syfte är att skapa en trygg miljö inom hela verksamheten och förstärka respekten för allas lika värde. Det gör vi genom att all personal arbetar för en god stämning, goda relationer och ett öppet klimat, där alla känner sig lika värdefulla. Vi uppmärksammar och stärker positiva beteenden i den dagliga verksamheten. Pojkar och flickor ges lika stort inflytande och utrymme inom verksamheten. Vi samtalar dagligen om regler och om hur man ska vara mot varandra inom både förskolan och grundskolans verksamhet. Vi har tänkandet att barnen/eleverna inom verksamheten är allas barn d.v.s. den vuxne som ser något otillåtet hända griper in direkt, även om det gäller barn/elev från en annan avdelning/klass. Vi arbetar med att stärka elevers identitet, dess självkänsla, självkännedom och självförtroende för att främja den känslomässiga utvecklingen genom att fritids och skolan bland annat använder sig av litteratur och övningar som belyser olika typer av familjebildningar, religioner, minoriteter. Detta med syfte att samarbete och samtala kring identitet, självförtroende, olikheter för att på ett konkret sätt få elever att förstå deras värde och rättigheter. Hela verksamheten, förskola, skola och fritids, har tillställningar där alla barn/elever får tillfälle att delta utifrån sina förutsättningar. Barn/elever får även möjligheter att hålla i aktiviteter för att skapa en god atmosfär och vi-känsla i vår verksamhet. Vi skall vara uppmärksamma på om någon elev t.ex. ofta går ensam på rasterna, har ströfrånvaro med ont i magen/huvudvärk, söker vuxenkontakt, har svårt att koncentrera sig, har trasiga kläder/ märken på kroppen utan trovärdig förklaring eller liknande. 6

7 Insatser för det förebyggande arbetet Personalens syfte med förebyggande arbete är att avvärja och minimera risken för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vi utarbetar gemensamma trivselregler i verksamheten som berör alla barn/elever oavsett verksamhet tillsammans med elever/barn under elevråd, klassråd och barnmöten inom förskolan. Skolan, fritids och förskolan har ett samarbete när det gäller överblicken över skolgården när barn/elever är ute på rast/fri lek. Barn/elever får besvara frågor/enkäter utifrån olika riskzoner på skolan utifrån deras ålder. Det finns även enkäter inför utvecklingssamtal som kan påvisa om elever känner sig utsatta av någon inom verksamheten gällande trivsel och trygghet. Utifrån uppkomna kommentarer eller påvisade svar i enkäter formuleras konkreta och uppföljningsbara mål för arbetet vidare med både personal och elev samt vårdnadshavare. Empati tränas dagligen i hela verksamheten utifrån de händelser som uppstår under en dag på förskolan/skolan/fritids med hjälp av rollekar och litteraturdiskussioner. Personalen planerar vilka insatser som ska förbättras under året utifrån föregående års utvärdering av planen mot diskriminering och kränkande behandling. Personalen diskuterar även olika begrepp som främjande, förebyggande och likabehandling. Det ska avsättas tid för diskussion och reflektion för att få ett gemensamt och djupare tänk kring värdegrundsarbetet samt att analysera lärande situationer i tänket kring likabehandling av barn inom verksamheten. Det ska även avsättas tid för samtal kring kränkning och diskriminering utifrån barns perspektiv vilket lägger en grund för att arbeta fram ett målinriktat arbetssätt som främjar barns och elevers lika rättigheter och möjligheter att utvecklas och lära i en trygg samvaro utifrån sina förutsättningar och behov. Exempel på hur personal och elever arbetar förebyggande: att man ska göra mot andra vad man vill att andra ska göra mot en själv, den gyllene regeln att man får tänka vad man vill, men man får inte säga vad som helst för att man kan såra någon att lyssna på andra och acceptera andra som de är att flickor och pojkar är lika bra att alla kan inte kan vara bäst, men alla kan vara bra på något att reflektera över sitt eget handlande att berätta för någon vuxen om man ser någon bli kränkt att bry sig om varandra att använda ett vårdat språk, utan kränkande uttryck, olämpliga ordval och attityder att man kan leva på olika sätt, i olika slags familjer och under olika levnadsvillkor att det finns många länder, många språk, många hudfärger m m och alla är lika bra och lika mycket värda 7

8 Ansvarsfördelning Huvudmannens ansvar är att se till att verksamheten regelbundet kartlägger och analyserar sin organisation och sina arbetssätt för att försäkra sig om att det inte finns något som leder till eller riskerar att leda till diskriminering eller kränkande behandling. Huvudmannen bör även se till att det finns rutiner för hur man ska utreda, åtgärda och dokumentera om någon av personal eller elev misstänks för att ha utsatt en elev för diskriminering eller kränkande behandling. Rektor är ansvarig för att det finns rutiner för hur man ska utreda, åtgärda och dokumentera om en elev blir utsatt för kränkande behandling eller diskriminering av personal eller annan elev. Det är även rektors ansvar att se till att personalen genom kompetensutveckling får ökad kunskap om alla former av kränkande behandling. Det är även rektors ansvar att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs upp och utvärderas årligen i samarbete med all personal. All personal som arbetar i verksamheten är ansvariga för att arbeta efter de uppsatta målen för aktuellt läsår samt att förespråka ett främjande arbetssätt. Skyddsombudet ingår i kollegiet och deltar i gemensamma förebyggande åtgärder. 8

9 Rutiner för att upptäcka, utreda, åtgärda och dokumentera Enligt 6 kap. 10 i Skollagen är en lärare eller annan personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling i samband med verksamheten skyldig att anmäla detta till rektor. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Enligt läroplaner för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet ska läraren uppmärksamma och i samråd med övrig skolpersonal vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Elever samt deras vårdnadshavare får information om hur de ska rapportera när en elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling vid läsårets första föräldramöte. De har även tillgång till rutiner via verksamhetens hemsida och på informationstavlan på skolan. Förutsättningar för att upptäcka sker genom dagliga observationer av personal och utifrån enkäter som elever besvarar under ett läsår inför utvecklingssamtalen och vid kartläggningen av riskzoner inom verksamheten. Vi anser att genom en god kommunikation med vårdnadshavare så finns möjligheten att snabbt kunna agera om en elev anser sig kränkt eller diskriminerad på skolan. Vid upptäckt av kränkande och diskriminerande behandling skall det dokumenteras omgående av all personal. Det bedöms utifrån varje enskilt fall om en anmälan ska göras till andra myndigheter. Konkreta rutiner för elev som kränker annan elev samtala med inblandade elever var för sig samt informera deras vårdnadshavare skriftlig dokumentation av personal sker kontinuerligt både vid upptäckt och under utredning personal har extra uppsikt över eleverna under en period information till rektor som informerar huvudmannen vid upprepande incidenter gällande kränkande behandling sker återkopplande samtal med berörda vårdnadshavare. Vi uppmanar vårdnadshavare att prata med eleven hemma. information i personalgruppen åtgärder till konkreta förändringar som ska gälla alla inblandade uppföljning efter 1 2 veckor upphör inte kränkande behandlingen skrivs handlingsplaner för alla inblandade och kontakt med elevvårdsteamet görs av rektor Konkreta rutiner för vuxen som kränker elev annan vuxen tar elevens parti och avbryter det hela samtal med rektor sker omgående som informerar huvudmannen skriftlig dokumentation sker kontinuerligt både vid upptäckt och under utredning vid upprepad kränkning upprättas en handlingsplan innehållande förslag och lösningar vårdnadshavare till eleven informeras situationen följs upp av rektor inom 1-2 veckor vid mera komplicerat fall kopplas kurator/psykolog in 9

10 Konkreta rutiner för elev som kränker vuxen Den kränkta personalen eller annan personal informerar rektor Rektor har samtal med berörd personal och den kränkande eleven samt dess vårdnadshavare Skriftlig dokumentation sker kontinuerligt både vid upptäckt och under utredning Vid upprepad kränkning upprättas en handlingsplan innehållande förslag och lösningar situationen följs upp av rektor inom 1-2 veckor vid mera komplicerat fall kopplas kurator/psykolog in Konkreta rutiner för vuxen som kränker annan vuxen den personal som upptäcker händelsen informerar rektor rektor har samtal med inblandade parter och informerar huvudmannen skriftlig dokumentation av rektor sker kontinuerligt både vid upptäckt och under utredning uppföljning inom 1 2 veckor vid upprepade kränkning kopplas kurator/psykolog in

11 Elevers och vårdnadshavares delaktighet i arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling Samtal och diskussioner med eleverna om värdegrundsfrågor sker kontinuerligt i den dagliga verksamheten både inom skolan och fritids, där genomförs också skriftliga enkäter som visar hur eleverna upplever trygghet och trivsel. Utifrån dessa kartläggningar kan personalen inom hela verksamheten vidta åtgärder och sätta upp konkreta mål mot förebyggande av trakassering och diskriminering. Personalen informerar eleverna om planen mot diskriminering och kränkande behandling under läsårets början och samtalar om denna på ett konkret och begripligt sätt. Eleverna har även möjlighet att tycka till under klassråd/elevråd inom skolan. Rektor diskuterar planen mot diskriminering och kränkande behandling och dess innehåll tillsammans med personalen vid olika konferenser och arbetsplatsträffar för att hålla detta dokument och arbete levande. Delar av dokumentet delas ut till varje familj, anslås och diskuteras på utvecklingssamtal, föräldramöten, samrådsgrupp och genom enkäter. Synpunkter på dokumentet tas emot fortlöpande. Vid varje terminsstart utvärderas och bearbetas gemensamma trivselregler gällande skola och fritids. 11

12 Bilaga 1 - Begreppsförklaringar - Definitioner Diskriminering är när verksamheten särbehandlar ett barn pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Trakasserier är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, kön, sexuelläggning, funktionshinder eller är av sexuell natur. Kränkning kan vara fysisk knuffar, slag, sparkar, bli spottad på, sabotage av föremål verbal hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal psykosocial utfrysning, isolering, ryktesspridning text och bild klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms övriga grov respektlöshet eller annat ovänligt sätt/bemötande Annan kränkande behandling är ett uppträdande som utan att vara trakasserier kränker en persons värdighet tex mobbning. Mobbning är en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan en skada eller obehag, under en längre period.

13 Bilaga 2 Hänvisning till lagar och styrdokument Arbetsmiljölagen är främjande och förebyggande Barnkonventionen konventionsstaterna skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerhetsställa att disciplinen till skolan upprätthålls på ett sätt som är förenligt med barnens mänsklighet och överensstämmelse med denna konvention. Diskrimineringslagen har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuelläggning eller funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande behandling. Förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 2006:1083 Lgr 2011 kapitel 1 skolans värdegrund och uppdrag Sanktioner: Grundskoleförordningen 6 kapitel 9-10 Skollagen: slår fast att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.

14 Bilaga 3 - Riskzoner