Likabehandlingsplan. (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola

Transkript

1 Likabehandlingsplan (Plan för arbetet med likabehandling, mot diskriminering och mot kränkande behandling) Håvestens förskola Hösten 2010

2 Förskolans långsiktiga mål och vår policy Vi vill att alla ska känna sig välkomna till förskolan, oberoende av ålder, kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Vi accepterar olikheter och ser dem som en tillgång och en möjlighet till utveckling. Alla har rätt till trygghet och respekt. Vi tolererar inga former av kränkande behandling. Det barn, eller den vuxne, som upplever att det/den blivit kränkt tar vi alltid på allvar. Insatser för främjande arbete Alla vuxna i förskolan vet att ett litet barn inte alltid förstår sitt eget agerande och att dess inlevelse i andras känslor är begränsade. Vi arbetar med att stärka barnets identitet, dess självkänsla, självkännedom och självförtroende för att främja den känslomässiga utvecklingen. All personal arbetar för en god stämning, goda relationer och ett öppet klimat, där alla känner sig lika värdefulla. Vi uppmärksammar och stärker positiva beteenden. Vi samtalar om regler och om hur man ska vara mot varandra. Barnen är allas barn, d v s den vuxne som ser något otillåtet hända griper in direkt, även om det gäller barn från en annan avdelning. Verksamheten präglas av glädje och lust att vara tillsammans och att göra roliga saker ihop.

3 Kartläggning och nulägesanalys Kartläggning Förskolan har 60 barn mellan 1 och 5 år fördelade på tre avdelningar. Det finns tre pedagoger/avdelning och två personer med ansvar för kök och lokalvård. Två avdelningar ligger på samma plan och den tredje finns i byggnadens souterrängplan en trappa ned. Gården är stor med ett skogsområde, träkoja, lekredskap, buskpartier och förrådsbyggnader. Hösten är inskolningsperiod och det tar lite tid innan barngrupperna satt sig. Vi tycker ändå att barnen har god empatiförmåga och att de bryr sig mycket om varandra. De flesta barn leker tillsammans i olika gruppkonstellationer oavsett ålder el kön. De leker varierat, med olika kamrater, leksaker och lekar. De vill gärna att någon vuxen är med och leker, men det händer också att de vill vara för sig själva. Både inne och ute finns platser som kan vara svåra att överblicka. Inomhus gäller det främst Sleipner som har större ytor där barnen kan röra sig emellan de olika lekrummen. Utomhus är skogen och kojan svåröverblickade. Det är också lätt att gömma sig bland buskar och bakom förråd. På förskolan finns bara ett fåtal barn med annan kultur/annat språk. Nulägesanalys Inskolningsperioden är viktig för att få alla trygga och delaktiga. Vi vuxna behöver tänka mera på att sprida oss över gården. På Sleipner är de vuxna medvetna om att lokalerna är svåröverblickade och delar upp ansvaret för de olika rummen. Även om antalet barn från andra kulturer är litet ska vi försöka visa på det positiva med mångkultur.

4 Mål, ansvarsfördelning och insatser av det förebyggande arbetet Mål Vi försöker lära barnen att man ska göra mot andra vad man vill att andra ska göra mot en själv, den gyllene regeln att man får tänka vad man vill, men man får inte säga vad som helst för att man kan såra någon att lyssna på andra och acceptera andra som de är att flickor och pojkar är lika bra att alla inte kan vara bäst, men alla kan vara bra på något att reflektera över sitt eget handlande att rapportera till någon vuxen om man ser någon bli kränkt att bry sig om varandra att använda ett vårdat språk, utan kränkande uttryck, olämpliga ordval och attityder att man kan leva på olika sätt, i olika slags familjer och under olika levnadsvillkor att det finns många länder, många språk, många hudfärger m m och alla är lika bra Ansvarsfördelning Det är förskolechefens ansvar att se till att personalen genom kompetensutveckling får ökad kunskap om alla former av kränkande behandling. Likaså är det förskolechefen som ansvarar för att planen följs upp och utvärderas i samband med kvalitetsredovisningen varje år. Alla som arbetar på förskolan är ansvariga för att insatserna blir gjorda. Insatser. Pedagogerna, de vuxna griper in om något händer är goda förebilder och visar på bra handlingsalternativ har god överblick förstärker positiva handlingar använder ett vårdat språk tränar barnen ex att lösa konflikter och att ta kontakt samtalar med barnen ex seriesamtal, intervjuer använder lämpligt material och litteratur tar tydligt ställning emot alla former av kränkande behandling diskuterar bl a regler och normer med barnen

5 använder särskilt värdegrundsmaterial gör fortlöpande observationer Rutiner och dokumentation för akuta och uppföljande åtgärder När barn kränker barn samtal med barn samtal med barns föräldrar information i personalgruppen information till förskolechefen, som slussar vidare vid behov åtgärder för förändring skriftlig dokumentation uppföljning När vuxen kränker barn annan vuxen tar barnets parti och avbryter det hela samtal med den vuxne sker omgående vid upprepning kontaktas förskolechefen, som vidtar ev åtgärder och följer upp m m När vuxen kränker annan vuxen personalproblem hanteras av förskolechefen Utvärdering Utvärdering sker årligen i samband med kvalitetsredovisningen och grundas på dokumentation som gjorts. Vi använder oss av ex RUS, TRAS och BRUK. Barns och föräldrars delaktighet i arbetet med planen Samtal och diskussioner med barnen om värdegrundsfrågor sker kontinuerligt. Barnen intervjuas regelbundet om hur de mår i förskolan, om de vet någon som inte mår bra, om de har förslag till förbättringar m m. Vi berättar för barnen om likabehandlingsplanen och de har möjlighet att säga vad de tycker.

6 Likabehandlingsplanen delas ut till varje familj, anslås och diskuteras vid utvecklingssamtal, på föräldramöten och i enkäter. Synpunkter på planen tas emot fortlöpande. Definitioner Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, eller ålder. Trakasserier: Ett uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning kön sexuell läggning funktionshinder eller är av sexuell natur Annan kränkande behandling: Ett uppträdande som, utan att vara trakasserier, kränker en persons värdighet Mobbning: En upprepad negativ handling när någon el några medvetet och med avsikt tillfogar el försöker tillfoga en annan skada el obehag Kränkningar kan vara: Fysiska Verbala Psykosociala Text- och bild Övriga knuffar, slag, sparkar, att bli spottad på, sabotage av föremål hot, hån, glåpord, elaka kommentarer, förtal utfrysning, isolering, ryktesspridning klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms grov respektlöshet el på annat sätt ovänligt bemötande Styrdokument Skollagen (1985: 1100) Diskrimineringslagen (2009: 567) Förordningen (2006: 1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Förordning (SKOLFS 1998: 16) om läroplan för förskolan (Lpfö 98)