Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundsärskola Ansvariga för planen Rektor Rahim Jassim Vår vision Kristinedalsskolan är en trygg plats, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla elever har likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller trosuppfattning. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet På vårterminen gör eleverna en trivselenkät och utvärdering som ligger till grund för upprättandet av nästa läsårs plan. Lärarna går igenom planen i klasserna, extra noga under två veckor varje termin. Planen diskuteras i elevernas olika samverkansråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information och möjlighet till diskussion om planens utformning och innehåll vid klassernas föräldramöten. Planen finns tillgänglig på Fronter. Personalens delaktighet Planen diskuteras på APT och arbetslagsmöten. Vuxenteamet är med i utformningen av trivselenkät och utvärderingsfrågor. Vuxenteamet leder planeringen av främjande och förebyggande aktiviteter. Förankring av planen Planen presenteras på föräldraråd, i arbetslagen, på föräldramöten och arbetas i klasserna och på fritids med eleverna. Den läggs även ut i Fronter.

2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla klasser har haft utvärdering genom samtal med eleverna runt planens olika rubriker. Vi vill veta om eleverna/barnen: 1.känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2.vet om vad kränkningar innebär. 3.tycker att deras beteende överensstämmer med planen 4.vet hur de ska agera om de själva eller någon annan blir utsatt för en kränkande handling. 5.hur tycker du att man ska agera vid en kränkande handling? Finns det andra lösningar? Lärarna har också utvärderat frågorna i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga lärare och elever på skolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att de flesta av eleverna känner till planen och vet vad en kränkning är. Man vet hur man ska agera vid kränkningar, men man handlar inte alltid så. En stor del av eleverna anser att deras beteende överensstämmer med planen, men nämner även att det kan vara svårt att agera på rätt sätt. Många ser att andra inte följer planen. Vad som kommer fram i årets utvärdering från eleverna är att skolan måste fortsätta arbeta med språkbruket. Skolan behöver även ta tag i elever och lärare som kommer försent till lektioner. Eleverna efterfrågar tydligare konsekvenser när elever inte följer skolans ordningsregler. De känner sig trygga i att prata med lärarna men ser inte alltid att det blir ett gott resultat. Eleverna har även uppmärksammat att det förkommer kränkningar på nätet och vill att skolan arbetar mer med detta. De nämner även att många inte tar ansvar i matsalen, skolan kan bli bättre på att skapa matro i matsalen och hjälpas åt att hålla rent och snyggt. Personal vet att de ska dokumentera vid kränkningar, de upplever att rutinerna har satt sig. Vissa arbetslag nämner dock att de varit dåliga på att rapportera i Skalman. Arbetslagen nämner att skolan måste arbeta vidare med de fula ord som används på skolan. Även skolans värdegrundsarbete måste utvecklas. Skolans riskkarta har varit vilande under året och detta har uppmärksammats av personal som saknat den. I och med på att skolan har varit uppdelad på tre skolor under läsåret, pga fuktskada, har rastvärdsschemat inte fungerat som vi velat. Arbetslagen efterfrågar mer personal ute. Arbetslagen på de lägre årskurserna efterfrågar organiserade rastaktiviteter. Några arbetslag önskar även att vi tar bort all snöbollskastning på skolgården. Personal har uppmärksammat att det körs moped på skolgården under skoltid. Personal på 7-9 har uppskattat skolvärdinnans arbete och ser detta som ett viktigt nav i arbetet. I Kattegatt och Skagerack har man saknat arbetet med "Fabula Magia". Detta blev inte av pga personalbyte och utlokalisering av elever. Flera arbetslag efterfrågar fler aktivitetsdagar än FN- dagen. Vuxenteamet upplevs som anonymt. Återkopplingen från lagens representanter upplevs som bristande. Flera arbetslag efterfrågar fler aktivitetsdagar än FN- dagen. Arbetslagen efterfrågar att få planen översatt till flera modersmål. Den årliga modersmålsdagen blev inte av det här året och var saknad av flera arbetslag.

3 Arbetslagen på 7-9 upplever det positivt att organisationen går tillbaka till tidigare organisation. Arbetslagen har upplevt det positivt att arbeta intensivt med planen i början av terminen, men önskar ett mer regelbundet arbete under hela året. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtal i klasserna och en utvärderingsenkät. Personalen utvärderar i respektive arbetslag. Eleverna fyller i en trivselenkät. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor

4 Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att skapa likvärdiga villkor och möjligheter för alla elever att utvecklas och lära oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Insats Inom () står vilka som ansvarar för insatsen. Eleverna får ämnesundervisning av utbildade pedagoger utifrån sina individuella förutsättningar. (pedagogerna) Stödjande funktioner i form av specialpedagoger, speciallärare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, skolläkare, syv, elevassistenter, skolvärdinna samt olika tekniska hjälpmedel ökar möjligheterna till en utveckling och inlärning på likvärdiga villkor för alla elever. (rektor) Arbetet i skolan präglas av ett demokratiskt arbetssätt med delaktighet och inflytande för eleverna, där elevernas förmåga att ta ansvar för sig själv och andra främjas. (all personal på skolan) Pedagogerna fortsätter att medvetet uppmuntra och visa goda exempel som utmanar könsstereotyperna. Personalen bemödar sig om att även utmana stereotyperna i sitt bemötande av och sina förväntningar på barnen/eleverna t ex vid tilltal, instruktioner och bekräftelse. (pedagogerna) Pedagogerna arbetar aktivt med att motverka homofoba uttalanden i elevernas språkbruk. Pedagogerna har ett normkritiskt förhållningssätt i sitt bemötande av uttalandena. Personalen synliggör olika sexualiteter. (pedagogerna Personalen får kompetensutveckling i t ex värdegrundsfrågor och om barn i behov av särskilt stöd. Fortsätter även arbetet kring värdegrund, hot och våld som påbörjades i slutet av vt- 15 med en föreläsning av skolpsykolog Staffan Ahlbom. (rektor) Eleverna får undervisning om det demokratiska samhällets principer, normer och värderingar. (pedagogerna) I mötet människor emellan, formar eleven sin identitet. Skolan har som ambition att alla arbetar för att få en grundläggande vi- känsla och agerar goda föredömen utifrån styrdokumentens värdegrund. (all personal på skolan) Alla klasser och fritids på skolan arbetar med normkritik och social och emotionell träning där samtal och reflektion är de viktigaste verktygen. (pedagogerna)

5 Skolan har gemensamma ordningsregler som kontinuerligt följs upp, diskuteras och utvärderas. (vuxenteamet) Alla elever får kunskap om planen mot diskriminering och kränkande behandling och har inflytande över dess utformning. (vuxenteamet och pedagogerna) Eleverna har inflytande över arbetsmiljön genom olika samverkansråd. I åk 7-9 arbetar "Alla tillsammansgruppen" (ATG- gruppen). Förra läsårets mål att även F- 6 ska starta "Alla tillsammansgruppen" finns kvar. Skolan har även arbetslagsråd, klassråd, matråd, elevråd samt valda elevskyddsombud. (rektor och pedagogerna) På elevernas utvecklingssamtal följs deras sociala utveckling upp, i relation till läroplanens mål under normer och värden och ansvar och inflytande. De mål och metoder som sätts upp för varje elev är viktiga redskap för att stärka eleven och uppnå en skola utan diskriminering och kränkande behandling. (pedagogerna) Mentorerna i åk 4-9 har medarbetarsamtal med sina elever/barn för att tillsammans reflektera över deras trivsel och trygghet. (pedagogerna) Vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd för att samarbeta med skolan kring sina barns och ungdomars behov och kring skolans normer och värderingar. (rektor och pedagogerna) Åk 7-9 har en skolvärdinna anställd som finns tillgänglig under skoldagen. F- 6 har skolvärdar på rasterna. På fritids är personalen kontinuerligt ute med barnen. (rektor, bitr.rektor) Skolans riskkarta över otrygga platser på skolan och skolgården har legat vilande under två läsår, arbetet skall under hösten tas upp och ny karta komma på plats för att ge personal en lättöverskådlig bild över var eleverna känner sig otrygga. (vuxenteam, kurator) Skolan har skolkurator och skolsköterska anställd för att främja elevernas/barnens hälsa och välbefinnande. (rektor) Skolsköterskan har enskilda hälsosamtal med elever/barn i förskoleklass, åk 4, 6 och 8. (skolsköterskan) Skolans studie och yrkesvägledare träffar alla elever i årskurs 8 och 9 för samtal inför gymnasievalet. Nytt mål för detta läsår är att SYV genomför WATCH - Vilka alternativ finns. Tänka - Välja Handla (studie och yrkesvägledaren) Flickor i åk 8 genomgår en DISA- utbildning (din inre styrka aktiveras) för att lära sig hantera stress och påfrestningar. I kommunen testar man nu ett material även för pojkarna. (rektor och utbildade handledare) Ett vuxenteam finns som har ett extra ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling från förskoleklass till åk 9. Vuxenteamets arbete skall vara främjande, förebyggande, upptäckande, utredande och åtgärdande. Vuxenteamet ansvarar också för att riskkartan uppdateras kontinuerligt i samarbete med eleverna. De är även ledande för planeringen av skolans FN- dag, en temadag som är kopplad till FN- dagen och

6 barnkonventionen. (bitr.rektor och kurator) Åk F- 9 arbetar med SIV- projektet. I projektet arbetar man med frågor om samlevnad och normkritik i syfte att eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att hjälpa andra människor. (rektor och pedagogerna) En gång/termin görs sociogram i klasserna och på fritids. Pedagogerna analyserar resultatet och tar upp i Vuxenteamet vid oroande resultat. (vuxenteamet) Ansvarig Rahim Jassim Datum när det ska vara klart Läsåret 14/15 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgår från utvärdering, frågeställningar och trivselenkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom samtal och utvärdering i klasserna samt trivselenkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom arbetet i klasserna och på arbetslagsmöten. Resultat och analys Resultat och analys utifrån trivselenkäten fritids + sär. De allra flesta trivs bra i skolan. Några få elever uppger att de inte trivs i skolan. Alla elever säger att de har kompisar i klassen. Några få säger att de inte har kompisar på fritids. I de flesta klasserna finns det flera elever som upplevs som ensamma av sina klasskamrater. Det finns elever som upplever sig illa behandlade pga diskrimineringsgrunderna, vanligast är när man kommer från en annan plats. Flera elever har sett någon bli illa behandlad. Även där är det vanligast när man kommer från en annan plats. Från förra årets 37 elever som uppgav att de var rädda eller ledsna ofta i skolan är det nu 9 elever. Det är däremot fler som uppger att de är rädda ibland. Vanligt är att man är rädd på fotbollsplanen, skolgården och den egna korridoren. De flesta i klasserna upplever att man har ett trevligt språk, är snälla mot varandra, låter alla

7 vara med och lyssnar på varandra. De flesta vågar även säga vad de tycker och tänker. På fritids är siffrorna lite lägre. Det är få som upplever att de är ojusta mot varandra, men det är många som nämner att det händer ibland. När det förekommer är det i form av slag, knuffar och retningar. 6-9 De allra flesta trivs bra i skolan/klassen. Sexton elever trivs dåligt eller mycket dåligt i skolan och femton elever trivs dåligt eller mycket dåligt i klassen. Detta är lite sämre siffror än förra läsåret. Alla eleverna utom elva uppger att de har två eller flera kompisar i skolan. Även här är det lite sämre siffror. En stor del av elever uppger att de nästan aldrig eller aldrig upplevt våld på skolan och 36 elever uppger att de upplevt våld ganska ofta eller ofta. Lite mindre än hälften av eleverna uppger att det används trevligt språk på skolan. Det är få elever som uppgett att de blivit utsatta pga någon av diskrimineringsgrunderna. Åk 8 utmärker sig dock.63 elever har uppgett att de någon gång blivit kränkt eller utsatt, de flesta verbalt. Detta är en högre siffra än förra läsåret. De flesta uppger att de själva inte kränkt någon. Analys De flesta elever trivs på Kristinedalskolan och har kompisar. Vi ser att språket är något vi måste arbeta vidare med precis som tidigare läsår, men även kränkningar i form av slag, knuffar och retningar. Områden som vi måste uppmärksamma är fotbollsplanen, skolgården och korridorerna. Resultatet från årets enkät visar att åk 6-9 har försämrat sina siffror, medan åk 1-5+fritids+ sär har förbättrat sitt resultat. Anmärkningsvärt att dock att i de lägre åldrarna finns det elever som upplever sig utsatta pga att de kommer från en annan plats. För åk 6-9 har försämrat sitt resultat över lag. Förebyggande åtgärder Namn Att motverka all form av kränkning. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Övergripande mål - Skolan är en trygg och respektfull plats. - Alla är förtrogna med skolans plan och agerar utifrån den. Kön - Inget barn/elev skall uppleva förväntningar utifrån traditionella könsmönster. Etnicitet - Alla barn/elever känner sig inkluderade och accepterade i skolan.

8 Religion - Alla barn/elever visas respekt oavsett religion. Funktionsnedsättning - Alla barn/elever ges likvärdiga möjligheter i verksamheten. Sexuell läggning - Olika sexualiteter respekteras både i ord och handling. Åtgärd Inom () står ansvarig för insatsen. Alla klasser och fritids fortsätter arbetet att få våra elever att agera utifrån planen. De två första veckorna på terminerna arbetas det aktivt i klasserna med planen. Sedan fortsätter arbetet fortlöpande under terminen i resp. klass. För att underlätta arbetet görs en elevversion av planen som även den läggs på Fronter. (pedagogerna, vuxenteam, kurator, bitr.rektor) De vuxna på skolan arbetar aktivt för att upptäcka riskzoner där kränkningar förekommer. Riskkartan över skolan finns uppsatt i personalrummet. All personal tar del av den för att kunna arbeta förebyggande mot våld och kränkningar. Vuxenteamet uppdaterar riskkartan i september. Detta gjordes inte förra läsåret så målet är att under hösten arbeta fram riskkartan. (vuxenteamet, kurator) Klasserna gör en gång per termin ett sociogram för att upptäcka eventuella förändringar och vid ett oroande resultat tar det hjälp av arbetslag, kurator eller elevhälsoteamet. Kuratorn på skolan förtydligar och går igenom rutinerna vid akuta situationer vid APT/arbetslagsmöte. All personal dokumentär i Skalman (kurator) Rastvärdar finns både ute på skolgården och i korridorer under rasterna i åk F- 6. Skolvärdinna finns i cafét på 7-9 delen. Personalen på fritids är kontinuerligt ute med sina elever. (pedagogerna, bitr.rektor) Skolan fortsätter med att arbeta fram tydligare rutiner för att inkludera nyanlända elever i klasserna. (rektor) Lärarna får fortbildning i hur man kan hjälpa och underlätta för barn/elever med funktionsnedsättningar genom t ex handledning. (rektor) Skolan anordnar varje år en aktivitetsdag på FN- dagen som är kopplad till barnkonventionen. (vuxenteamet) Skolan studie och yrkesvägledare har samtal med alla elever i årskurs 8 och 9 och kan under dessa samtal fånga upp elever som inte mår bra eller saknar motivation till skolan och dess arbete. (Studie och yrkesvägledaren) Motivera åtgärd Våra åtgärder utgår från utvärderingssamtalen med eleverna.

9 Ansvarig All personal på skolan Datum när det ska vara klart Läsåret Rutiner för akuta situationer Policy Så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig eller anses ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall en utredning ske. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har en riskkarta över de platser eleverna upplever att kränkningar förekommer. I åk F- 6 finns rastvärdar både ute och inne under rasterna. Åk 7-9 har en skolvärd anställd. På fritids är personalen kontinuerligt ute tillsammans med eleverna. Lärarna använder blanketten för att logga händelser. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och elever vänder sig i första hand till elevens mentor. På skolan finns även elevhälsopersonal och skolans rektor dit man kan vända sig. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. PEDAGOGEN Klassläraren, förskolläraren eller fritidspedagogen för loggbok, bilaga 1 vid händelser som kan utvecklas till att bli kränkande behandling eller diskriminering. 2. PEDAGOGEN När en kränkning har ägt rum eller ett oroande mönster syns i loggen samtalar mentor, klasslärare, förskollärare eller fritidspersonal med de inblandade: Samtal med den som blivit utsatt (snarast). Hittar en plats att tala ostört. Låt eleven berätta vad som hänt. Samtal med den/de som kränker. Hitta en plats att tala ostört. Få fram vad som hänt. Tala om för eleven vad du har fått reda på och låt honom/henne berätta sin version. Samtal till alla inblandades föräldrarna samma dag. Om föräldrarna inte är samboende men har gemensam vårdnad, kontaktas båda föräldrarna. Samtal till föräldrar även när konflikten är löst. Meddela eleverna att du gör en uppföljning om 5-7 dagar. Dokumentation sker i Skalman. Rektorer och kurator får automatiskt dokumentationen till sig via Skalman. 3. Har kränkningarna inte upphört anmäls ärendet till EHT. Vidare åtgärder beslutas av rektor. 4. Är kränkningen i form av hot eller våld använd ärendegången i skolans plan mot hot och våld.

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever sig eller anses kränkt av en vuxen vänder sig barnet/eleven till sin mentor eller annan vuxen. Tillsammans försöker de lösa situationen. Om det inte fungerar går ärendet till rektor för utredning. Rutiner för uppföljning Mentor följer kontinuerligt upp att åtgärderna har haft avsedd effekt och dokumenterar dessa. Rutiner för dokumentation Dokumentationen sker via Skalman. Vid oavslutat ärende vänder sig pedagogen till Vuxenteamet. Ansvarsförhållande Ansvarsfördelningen framgår av punkterna ovan under "Rutiner för att åtgärda när en elev kränks av andra elever."