Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundsärskola Ansvariga för planen Rektor Annika Sunesson Vår vision Kristinedalsskolan är en trygg plats, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla elever har likvärdiga möjligheter att utvecklas och lära oberoende av kön, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller trosuppfattning. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet På vårterminen gör eleverna en trivselenkät och utvärdering som ligger till grund för upprättandet av nästa läsårs plan. Lärarna går igenom planen i klasserna, extra noga under två veckor varje termin. Planen diskuteras i elevernas olika samverkansråd. Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavarna får information och möjlighet till diskussion om planens utformning och innehåll vid klassernas föräldramöten. Planen finns tillgänglig på Fronter. Personalens delaktighet Planen diskuteras på APT och arbetslagsmöten. Vuxenteamet är med i utformningen av trivselenkät och utvärderingsfrågor. Vuxenteamet leder planeringen av främjande och förebyggande aktiviteter. Förankring av planen Planen presenteras på föräldraråd, i arbetslagen, på föräldramöten och arbetas i klasserna och på fritids med eleverna. Den läggs även ut i Fronter. 1

2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Alla klasser har haft utvärdering genom samtal med eleverna runt planens olika rubriker. Vi vill veta om eleverna/barnen: 1. känner till att skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. 2. vet om vad kränkningar innebär 3. tycker att deras beteende överensstämmer med planen 4. vet hur de ska agera om de själva eller någon annan blir utsatt för en kränkande handling. Hur tycker du att man ska agera vid en kränkande handling? Finns det andra lösningar? Lärarna har också utvärderat frågorna i arbetslagen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Samtliga lärare och elever på skolan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Utvärderingen visar att en stor del av eleverna känner till planen, men den visar också att skolan måste arbeta vidare med att lyfta fram planen. I stort sätt alla vet vad en kränkning är. Man vet hur man ska agera vid kränkningar, men man handlar inte alltid så. En stor del av eleverna anser att deras beteende överensstämmer med planen, men nämner även att det kan vara svårt att agera på rätt sätt. De flesta årskurser har nämnt språket som ett arbetsområde att utveckla. Elevernas förslag till vidare lösning är att prata mer med vuxna, men även försöka vända sig till de övriga eleverna. En del nämner svårigheten med detta då det finns en risk att själva bli utsatta. Arbetslagen på högstadiet upplever att man måste arbeta mer med inkludering genom att t ex tänka mer att få med de nyanlända eleverna på mentorstiden och på det sättet skapa en relation till klassen. Vissa arbetslag efterfrågar mer information runt andra religioners högtider. Flera arbetslag nämner att de upplever skolan som en trygg plats. Det framkommer att det förekommer kränkningar på skolan och att korridoren kan vara otrygg. Även språkbruket är något som lyftes upp i utvärderingen, detta är något som återkommer från året innan. Personal vet att de ska dokumentera vid kränkningar, men rutinerna runt om är fortfarande oklara, delvis pga nytt digitalt system. Skolans riskkarta har varit vilande under året och detta har uppmärksammats av personal som saknat den. Man anser att man har ett fungerande rastvärdsschema, fast man önskar att 7-9 tar del i detta runt t ex skateparken. Personal på 7-9 har uppskattat skolvärdinnans arbete och ser detta som ett viktigt nav i arbetet. 2

3 I Kattegatt och Skagerack har man arbetat med "Fabula Magia". Elever från åk 7-9 har även varit delaktiga. Vuxenteamet upplevs som anonymt. Återkopplingen från lagens representanter upplevs som bristande. Det efterfrågas även en bättre strukturerad planering runt FN- dagen (skolans aktivitetsdag). Arbetslagen på högstadiet efterfrågar utökad mentorstid för att hinna med det främjande och förebyggande arbetet i sina klasser. Alla arbetslag nämner att vi måste tänka kring funktionsnedsättningar/barn i behov av särskilt stöd då det ibland upplevs som om skolan inte har resurser att möta dessa behov. Modersmålslärare påtalar behovet för föräldrar att få planen översatt till deras modersmål Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Samtal i klasserna och en utvärderingsenkät. Personalen utvärderar i respektive arbetslag. Eleverna fyller i en trivselenkät. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor Främjande insatser Namn Främja likabehandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att skapa likvärdiga villkor och möjligheter för alla elever att utvecklas och lära oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder eller sexuell läggning. Insats Inom () står vilka som ansvarar för insatsen. Eleverna får ämnesundervisning av utbildade pedagoger utifrån sina individuella förutsättningar. (pedagogerna) Stödjande funktioner i form av specialpedagoger, speciallärare, skolsköterska, skolkurator, skolpsykolog, skolläkare, syv, elevassistenter, skolvärdinna samt olika tekniska hjälpmedel ökar möjligheterna till en utveckling och inlärning på likvärdiga villkor för alla elever. (rektor) 3

4 Arbetet i skolan präglas av ett demokratiskt arbetssätt med delaktighet och inflytande för eleverna, där elevernas förmåga att ta ansvar för sig själv och andra främjas. (all personal på skolan) Pedagogerna fortsätter att medvetet uppmuntra och visa goda exempel som utmanar könsstereotyperna. Personalen bemödar sig om att även utmana stereotyperna i sitt bemötande av och sina förväntningar på barnen/eleverna t ex vid tilltal, instruktioner och bekräftelse. (pedagogerna) Pedagogerna arbetar aktivt med att motverka homofoba uttalanden i elevernas språkbruk. Pedagogerna har ett normkritiskt förhållningssätt i sitt bemötande av uttalandena. Personalen synliggör olika sexualiteter. (pedagogerna) Personalen får kompetensutveckling i t ex värdegrundsfrågor och om barn i behov av särskilt stöd. (rektor) Eleverna får undervisning om det demokratiska samhällets principer, normer och värderingar. (pedagogerna) I mötet människor emellan, formar eleven sin identitet. Skolan har som ambition att alla arbetar för att få en grundläggande vi- känsla och agerar goda föredömen utifrån styrdokumentens värdegrund. (all personal på skolan) Alla klasser och fritids på skolan arbetar med normkritik och social och emotionell träning där samtal och reflektion är de viktigaste verktygen. (pedagogerna) Skolan har gemensamma ordningsregler som kontinuerligt följs upp, diskuteras och utvärderas. (vuxenteamet) Alla elever får kunskap om planen mot diskriminering och kränkande behandling och har inflytande över dess utformning. (vuxenteamet och pedagogerna) Eleverna har inflytande över arbetsmiljön genom olika samverkansråd. I åk 7-9 arbetar "Alla tillsammansgruppen" (ATG- gruppen). Förra läsårets mål att även F- 6 ska starta "Alla tillsammansgruppen" finns kvar. Åk F- 6 använder sig av Fabula Magia för att öka trivsel och sammanhållning. Målet är att även åk 7-9 ska delta i en större utsträckning. Skolan har även arbetslagsråd, klassråd, matråd, elevråd samt valda elevskyddsombud. (rektor och pedagogerna) På elevernas utvecklingssamtal följs deras sociala utveckling upp, i relation till läroplanens mål under normer och värden och ansvar och inflytande. De mål och metoder som sätts upp för varje elev är viktiga redskap för att stärka eleven och uppnå en skola utan diskriminering och kränkande behandling. (pedagogerna) Mentorerna i åk 4-9 har medarbetarsamtal med sina elever/barn för att tillsammans reflektera över deras trivsel och trygghet. Målet för detta läsår är att utöka mentorstiden för åk 7-9 för att möjliggöra detta.(pedagogerna) Vårdnadshavarna bjuds in till utvecklingssamtal, föräldramöten och föräldraråd för att 4

5 samarbeta med skolan kring sina barns och ungdomars behov och kring skolans normer och värderingar. (rektor och pedagogerna) Åk 7-9 har en skolvärdinna anställd som finns tillgänglig under skoldagen. F- 6 har skolvärdar på rasterna. På fritids är personalen kontinuerligt ute med barnen. (rektor, bitr.rektor) Skolans riskkarta över otrygga platser på skolan och skolgården har legat vilande under två läsår, arbetet skall under hösten tas upp och ny karta komma på plats för att ge personal en lättöverskådlig bild över var eleverna känner sig otrygga. (vuxenteam, kurator) Skolan har skolkurator och skolsköterska anställd för att främja elevernas/barnens hälsa och välbefinnande. (rektor) Skolsköterskan har enskilda hälsosamtal med elever/barn i förskoleklass, åk 4, 6 och 8. (skolsköterskan) och skolan studie och yrkesvägledare träffar alla elever i årskurs 8 och 9 för samtal inför gymnasievalet. (studie och yrkesvägledaren) Flickor i åk 8 genomgår en DISA- utbildning (din inre styrka aktiveras) för att lära sig hantera stress och påfrestningar. I kommunen testar man nu ett material även för pojkarna. (rektor och utbildade handledare) Ett vuxenteam finns som har ett extra ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling från förskoleklass till åk 9. Vuxenteamets arbete skall vara främjande, förebyggande, upptäckande, utredande och åtgärdande. Vuxenteamet ansvarar också för att riskkartan uppdateras kontinuerligt i samarbete med eleverna. De är även ledande för planeringen av skolans FN- dag, en temadag som är kopplad till FN- dagen och barnkonventionen. (bitr.rektor och kurator) Åk F- 9 arbetar med SIV- projektet. I projektet arbetar man med frågor om samlevnad och normkritik i syfte att eleverna ska ta avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverka till att hjälpa andra människor. (rektor och pedagogerna) En gång/termin görs sociogram i klasserna och på fritids. Pedagogerna analyserar resultatet och tar upp i Vuxenteamet vid oroande resultat. (vuxenteamet) Arbetslag Modersmål, tillsammans med elever, anordnar varje år en modersmålsdag som de olika klasserna besöker. (modersmålspedagogerna) Ansvarig Annika Sunesson Datum när det ska vara klart Läsåret 14/15 5

6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen utgår från utvärdering, frågeställningar och trivselenkät. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Genom samtal och utvärdering i klasserna samt trivselenkät. Hur personalen har involverats i kartläggningen Genom arbetet i klasserna och på arbetslagsmöten. Resultat och analys Resultat och analys utifrån trivselenkäten fritids De allra flesta trivs bra i skolan. Några få elever uppger att de inte trivs i skolan. De flesta eleverna har kompisar i skolan/klassen/fritids. Det finns tre elever som inte har någon kompis i skolan, det finns tre elever som inte har någon kompis i klassen och på fritids är det fem elever som uppger att de inte har någon kompis. I de flesta klasserna finns det flera elever som upplevs som ensamma av sina klasskamrater. De är få elever som upplever sig illa behandlade pga diskrimineringsgrunderna. Men det är fler som har sett någon bli illa behandlad. 37 elever uppger att de är rädda eller ledsna i skolan. Vanligt är att man är rädd på fotbollsplanen, skateparken, skolgården och korridoren. De flesta i klasserna upplever att man har ett trevligt språk, är snälla mot varandra, låter alla vara med och lyssnar på varandra. De flesta vågar även säga vad de tycker och tänker. Detta stämmer även överens med vad man tycker på fritids. I trivselenkäten är det åk 3 som utmärker sig med att tycka att språket inte är trevligt. I åk 3 uppger ca hälften att de är ibland är ojusta mot varandra. I övriga klasser är det få som upplever att de är ojusta mot varandra. När det förekommer är det i form av slag, knuffar och retningar fritids De allra flesta trivs bra i skolan. Ett fåtal elever trivs dåligt i skolan. De flesta eleverna har kompisar i skolan/klassen/fritids. Det finns två elever som inte har någon kompis i skolan, det finns fem elever som inte har någon kompis i klassen och på fritids är det fyra elever som uppger att de inte har någon kompis. I de flesta klasserna finns det några få elever som upplevs som ensamma av sina klasskamrater. De är få elever som upplever sig illa behandlade pga diskrimineringsgrunderna. Det är även få som har sett någon bli illa behandlad. Det är 13 elever som känner sig rädda eller ledsna på skolan. Detta är främst i korridoren. Det varierar mycket i klasserna om hur man upplever att man är snälla mot varandra, låter alla vara med, lyssnar på varandra och vågar säga vad de tycker och tänker. Men resultatet är lågt. Siffrorna visar att det på fritids används ett mindre trevligt språk. 6

7 Några elever uppger att eleverna är ojusta mot varandra. Då främst genom slag, knuffar och retningar särskolan De allra flesta trivs bra i skolan/klassen. Fem elever trivs dåligt i skolan och fem elever trivs dåligt i klassen. Alla eleverna utom tre uppger att de har två eller flera kompisar i skolan. En stor del av elever uppger att de nästan aldrig upplevt våld på skolan och 57 elever uppger att de upplevt våld ganska ofta. Hälften av eleverna uppger att det används trevligt språk på skolan. 39 elever har uppgett att de någon gång blivit kränkt eller utsatt, de flesta verbalt. De flesta uppger att de själva inte kränkt någon. Analys De flesta elever trivs på Kristinedalskolan och har kompisar. Vi ser att språket är något vi måste arbeta vidare med precis som tidigare läsår, men även kränkningar i form av slag, knuffar och retningar. Områden som vi måste uppmärksamma är fotbollsplanen, skatebanan, skolgården och korridorerna. Läsårets trivselenkät visar att det finns barn som är rädda/ledsna, främst på lågstadiet. Resultatet från årets enkät visar att fler elever på högstadiet upplever att det förekommer våld på skolan. Dock har flest kryssat i nästan aldrig, men det är ändå oroväckande och ett förbättringsområde. Förebyggande åtgärder Namn Att motverka all form av kränkning. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Övergripande mål - Skolan är en trygg och respektfull plats. - Alla är förtrogna med skolans plan och agerar utifrån den. Kön - Inget barn/elev skall uppleva förväntningar utifrån traditionella könsmönster. Etnicitet - Alla barn/elever känner sig inkluderade och accepterade i skolan. Religion - Alla barn/elever visas respekt oavsett religion. 7

8 Funktionsnedsättning - Alla barn/elever ges likvärdiga möjligheter i verksamheten. Sexuell läggning - Olika sexualiteter respekteras både i ord och handling. Åtgärd Inom () står ansvarig för insatsen. Alla klasser och fritids fortsätter arbetet att få våra elever att agera utifrån planen. De två första veckorna på terminerna arbetas det aktivt i klasserna med planen. För att underlätta arbetet görs en elevversion av planen som även den läggs på Fronter. (pedagogerna, vuxenteam, kurator, bitr.rektor) De vuxna på skolan arbetar aktivt för att upptäcka riskzoner där kränkningar förekommer. Riskkartan över skolan finns uppsatt i personalrummet. All personal tar del av den för att kunna arbeta förebyggande mot våld och kränkningar. Vuxenteamet uppdaterar riskkartan i september. Detta gjordes inte förra läsåret så målet är att under hösten arbeta fram riskkartan. (vuxenteamet, kurator) Klasserna gör en gång per termin ett sociogram för att upptäcka eventuella förändringar och vid ett oroande resultat tar det hjälp av arbetslag, kurator eller elevhälsoteamet. Kuratorn på skolan förtydligar och går igenom rutinerna vid akuta situationer vid APT/arbetslagsmöte. Stenungsunds kommun har fått ett digitalt verktyg och skolans mål är att bjuda in kunnig person för vidare utbildning av verktyget. All personal använder sig av blanketterna vid misstanke om att kränkningar förekommer. (kurator) Rastvärdar finns både ute på skolgården och i korridorer under rasterna i åk F- 6. Skolvärdinna finns i cafét på 7-9 delen. Personalen på fritids är kontinuerligt ute med sina elever. (pedagogerna, bitr.rektor) Skolan arbetar fram tydligare rutiner för att inkludera nyanlända elever i klasserna. (rektor) Lärarna får fortbildning i hur man kan hjälpa och underlätta för barn/elever med funktionsnedsättningar genom t ex handledning. (rektor) Skolan anordnar varje år en aktivitetsdag på FN- dagen som är kopplad till barnkonventionen. (vuxenteamet) Skolan har även ett värdegrundsarbete som sträcker sig över större delen av våren och avslutas med en aktivitetsvecka i maj, Fabula Magia, där veckan riktas mot lågstadiet men även involverar mellanstadiet och delar av högstadiet, målet är att alla stadier ska bidra och få med sig något från arbetet. Skolan studie och yrkesvägledare har samtal med alla elever i årskurs 8 och 9 och kan under 8

9 dessa samtal fånga upp elever som inte mår bra eller saknar motivation till skolan och dess arbete. (Studie och yrkesvägledaren) Motivera åtgärd Våra åtgärder utgår från utvärderingssamtalen med eleverna. Ansvarig All personal på skolan Datum när det ska vara klart Läsåret Rutiner för akuta situationer Policy Så snart någon i verksamheten får kännedom om att en elev anser sig eller anses ha blivit utsatt för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling skall en utredning ske. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har en riskkarta över de platser eleverna upplever att kränkningar förekommer. I åk F- 6 finns rastvärdar både ute och inne under rasterna. Åk 7-9 har en skolvärd anställd. På fritids är personalen kontinuerligt ute tillsammans med eleverna. Lärarna använder blanketten för att logga händelser. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Föräldrar och elever vänder sig i första hand till elevens mentor. På skolan finns även elevhälsopersonal och skolans rektor dit man kan vända sig. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. PEDAGOGEN Klassläraren, förskolläraren eller fritidspedagogen för loggbok, bilaga 1 vid händelser som kan utvecklas till att bli kränkande behandling eller diskriminering. 2. PEDAGOGEN När en kränkning har ägt rum eller ett oroande mönster syns i loggen samtalar mentor, klasslärare, förskollärare eller fritidspersonal med de inblandade: Samtal med den som blivit utsatt (snarast). Hitta en plats att tala ostört. Låt eleverna berätta var för sig vad som hänt och dokumentera i Skalman. Samtal med den/de som kränker. Hitta en plats att tala ostört. Få fram vad som hänt och dokumentera i Skalman. Samtal till alla inblandades föräldrarna samma dag. Om föräldrarna inte är samboende 9

10 men har gemensam vårdnad, kontaktas båda föräldrarna. Meddela eleverna att du gör en uppföljning om 5-7 dagar. Har kränkningarna inte upphört lämnas ärendet till vuxenteam. 3. VUXENTEAM När kränkningar inte har upphört eller är av allvarligare grad går ärendet vidare till vuxenteamet: Samtal med den som blivit utsatt. Samtal med den/de som kränker. - vad tror du att du kan göra för att få slut på det här? - Hur gör du nästa gång du träffar eleven/eleverna? - Hur kan vi vuxna hjälpa till? Dokumentera i Skalman Samtal till alla inblandade föräldrar Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om en elev upplever sig eller anses kränkt av en vuxen vänder sig barnet/eleven till sin mentor eller annan vuxen. Tillsammans försöker de lösa situationen. Om det inte fungerar går ärendet till rektor för utredning. Rutiner för uppföljning Mentor följer kontinuerligt upp att åtgärderna har haft avsedd effekt och dokumenterar dessa. Rutiner för dokumentation Dokumentationen sker via Skalman. Vid oavslutat ärende vänder sig pedagogen till Vuxenteamet. Ansvarsförhållande Ansvarsfördelningen framgår av punkterna ovan under "Rutiner för att åtgärda när en elev kränks av andra elever." 10