Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Linnéskolan och Fritidshemmet Linnéans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Läsår 2014/2015 1/7

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg Ansvariga för planen Vår vision Vår vision är att alla barn och ungdomar skall vara medskapande i en gemenskap där det finns plats för varje individ. Vi vill att alla skall känna sig fria och engagerade, så att de kan bidra med sina idéer och åsikter. Alla barn och ungdomar skall känna att de kan hantera de konflikter som uppkommer på ett bra sätt. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2014/2015 Elevernas delaktighet Vi samtalar regelbundet om innehållet i planen med eleverna. Planen finns på skolans hemsida. Eleverna har i början av terminen, och när behov uppstått, samtalat om ordningsregler och förhållningssätt. Eleverna är även väl medvetna om att det är viktigt att samtala med alla inblandade när det uppstår obehag, samt om att vissa av reglerna ständigt kan diskuteras och eventuellt omprövas. Vårdnadshavarnas delaktighet I årets information till föräldrar ha de regler kring trygghet och studiero som framgår i skollag och förordningar förtydligats, liksom regler och lagar kring tobaksbruk. I samtal har vi återkopplat till dessa dokument. Under IUP-samtalen tar vi även upp frågor kring trivsel och social gemenskap. Personalens delaktighet Medarbetarna har samtalat om arbetet för likabehandling och mot kränkande behandling under planeringsdagarna i augusti och under kollegiemötena i oktober-november. Förankring av planen Föräldrar och elever informeras under klassråd, föräldramöten och utvecklingssamtal, samt via veckobreven och hemsidan. Planen hålls levande via dessa forum under hela läsåret. 2/7

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Tidigare plan har utvärderats i juni, men även under oktober-november 2014, eftersom planen gällde till Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Eleverna under kontinuerliga samtal, bland annat under klassråden. Kollegiet under utvärderingen i juni. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Funktionalitet och tillgänglighet har varit tema för samtal i de olika klasserna. I samtal kring skolgårdens utformning har funktionalitet funnits med utifrån aspekten att de förbättringar som görs bör kunna nyttjas av alla. Berättelser om personer och situationer där funktionalitet, diskriminering, övervinnande av hinder samt vi-perspektiv på mänskliga rättigheter varit i fokus har berättats i alla klasser, såväl utifrån biografier som utifrån berättelser (Ex antologin Strutsens vingar) som utifrån elevernas berättelser om egna erfarenheter. Såväl fysiska funktionshinder som sociala eller neuropsykiatriska funktionshinder har lyfts fram, liksom samhällets utformning vad gäller tillgänglighet, värderingar och attityder. Kommunikation i sociala medier och näthat har varit återkommande teman för reflektion i mellan- och högstadieklasserna. Högstadieklassen har i arbetet med Ungdomsfullmäktige och Ungdomsrådet i Alingsås Kommun lyft fram vikten av att öka delaktigheten när det gäller demokratifrågor för ungdomar, med avseende på funktionalitet. Vi har planerat men ännu inte genomfört en introduktion till teckenspråk. Några elever har provat på handikappidrott vid arrangemang anordnat av Ungdomsrådet. Vi har inte haft kontakt med kommunens funktionshinderstrateg. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen skall utvärderas kontinuerligt, med avseende på de konkreta åtgärderna och den skärpta vaksamheten vad gäller de definierade riskzonerna och risksituationerna. Årets arbete skall utvärderas på ett övergripande sätt i juni 2015 samt i oktobernovember Ansvarig för att årets plan utvärderas 3/7

4 Främjande insatser Namn Öppna möjligheter, inga begränsningar utifrån kön Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Att tillämpa ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen.att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa könsroller. Insats Att vid studie- och yrkesvägledning inför val av kurser och praktikplatser samt fortsatt utbildning och framtida yrkesval medvetet motverka begränsande stereotypa könsroller. Att genom kompetensutveckling öka personalens kunskap och medvetenhet om unga transpersoners situation och livsvillkor liksom om genuspedagogik och queerpedagogik och om hur skolan förmedlar normer om sexuell läggning. Att i undervisningen lyfta fram personer vars biografier motverkar stereotypt tänkande. Att tillsammans med eleverna analysera och diskutera vilka fördomar och stereotypa föreställningar om kön, könsidentitet och sexuell läggning som kan förekomma i media eller läromedel. Att prata om transfrågor och normer kring kön i klassrummet. Att stötta och bistå elever som vill komma ut som transpersoner i skolan. Att inte dela upp undervisning eller uppgifter i grupper efter kön. Organisera undervisningen i Idrott och Hälsa så att omklädning och omklädningsrum inte hindrar elever från att delta i undervisningen och uppnå kunskapskriterierna. Att medvetet motverka könsstereotypa roller i fri lek och i rörelseövningar där eleverna är med och väljer aktiviteter och lag. Att utforma skolgården (fysisk miljö, leksaker) att den inbjuder till öppna lekar och möjlighet för alla att delta i, påverka och utforma aktiviteter och lekar. Att köpa in böcker till skolbiblioteket vilka motverkar stereotyper vad gäller kön, könsidentitet, sexuell läggning och familjebildning. Ansvarig Datum när det ska vara klart /7

5 Kartläggning Kartläggningsmetoder Samtal med eleverna. Samtal medarbetare emellan. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Samtal i klasserna. Arbetet kommer att pågå kontinuerligt under året. Hur personalen har involverats i kartläggningen Samtal under kollegiemöten i juni 2014 i samband med utvärdering och framåtblick, samt i oktober-november Resultat och analys Eleverna i högstadieklassen har föreslagit att vi i år arbetar med frågor relaterade till kön, könsuttryck och sexuell läggning eftersom detta ofta kommer upp i samtal och i undervisningen. Mycket handlar det om att vi själva blir medvetna om hur vi påverkas av könsstereotyper när det gäller tilltal, uppmuntran av lekar och andra aktiviteter. I det samarbete som högstadieklassen hade med förskolan under våren blev detta särskilt aktuellt. Vad gäller klass f-5 och fritidshemmet reflekterar pedagogerna ofta över de iakttagelser vi gör av den fria leken, där könsstereotyper ofta testas och förmedlas, och där det är angeläget att som vuxen bidra till att stereotyper inte återskapas på ett för eleverna hämmande sätt. Utan pekpinnar kan vi använda det som sker i leken till reflektion i samtal eller genom val av berättelser, men även genom att ge ramar för leken som hindrar osunda mönster av över- och underordning. Här vill gärna bredda vår egen reflektionsbas utifrån aktuell forskning och andras erfarenheter. Samtal med elever om undervisningen i Idrott och Hälsa har visat att omklädningssituationen ofta skapar obehag som kan leda till frånvaro. Erfarenheter från tidigare års praktik har visat att det inte alltid är lätt för eleverna att förhålla sig till den diskriminering eller de könsstereotyper som ibland ingår i arbetsplatskulturen. Osynliggörandet eller omformulerandet (ex Florence Nightingale) av kvinnors insatser för t ex vetenskap och teknik bidrar till en omedveten tradering av könsstereotyp beskrivning av olika yrken och aktiviteter. I samband med valet inför gymnasiet aktualiseras frågorna om könsstereotyper, vilket ger en god utgångspunkt för reflektion vad gäller förväntningar, förebilder, reklam, med mera. Vad gäller funktionalitet är detta en viktig aspekt i det arbete som elever och föräldrar, tillsammans med medarbetare, driver för att utveckla skolgården. Vid intagning av nya elever är vi noga med att betona att vår skola är till för alla elever, och alla föräldrar. I samtal med föräldrar och i information lyfter vi fram att vi välkomnar olikheter och inte eftersträvar en homogen barn- eller föräldragrupp. 5/7

6 Förebyggande åtgärder Namn Rum, material, litteratur som är öppna för eget skapande och ohämmad refklektion Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Att planera skolresor, idrottsdagar, undervisningen i Idrott och Hälsa liksom även rastaktiviteter och fritidshemmets aktiviteter så att alla känner sig trygga att delta. Att utforma skolan inne- och utemiljö så att material och lekredskap inbjuder till ett fritt skapande i stället för att styra aktiviteterna mot könsstereotypa uttryck. Att använda litteratur som motverkar stereotyper och ger öppna, sanna bilder av mångfald, identiteter och möjligheter. Att, då utbildningen äger rum på andra ställen än i skolan, t ex vid praktik, arbeta medvetet mot diskriminering och kränkande behandling. Åtgärd Att planera rörelseaktiviteter så att omklädning inte krävs, om detta inte är helt nödvändigt för aktiviteten. Att tänka igenom och i förväg tala med eleverna om aktiviteter som ev kräver omklädning, så att alla är trygga med hur detta organiseras. Att inrikta studie- och yrkesvägledningen så att den bygger på gemensamma studiebesök och i undervisningen invävda berättelser om personer, yrken och samhällets utveckling som motverkar könsstereotyper. Att i den mån praktik anordnas se till att det inte förekommer diskriminering vid fördelning av platser, och inte heller på praktikplatsen. Utse en eller flera kontaktpersoner som eleverna kan vända sig till om det uppstår problem under praktiken. Informera praktikanordnaren om dennes ansvar. Att köpa in litteratur, såväl skönlitteratur som facklitteratur, som motverkar stereotyper och ger öppna, sanna bilder av mångfald, identiteter och möjligheter. Att tillsammans med eleverna reflektera kring det faktaurval som gör att vissa människors insatser för t ex vetenskap osynliggörs eller förminskas. Motivera åtgärd Samtal med elever om undervisningen i Idrott och Hälsa har visat att omklädningssituationen ofta skapar obehag som kan leda till frånvaro. Erfarenheter från tidigare års praktik har visat att det inte alltid är lätt för eleverna att förhålla sig till den diskriminering eller de könsstereotyper som ibland ingår i arbetsplatskulturen. Samtal med elever och medarbetare emellan vad gäller fria aktiviteter under raster och på fritids motiverar att vi arbetar för att i än högre grad arbeta främjande med detta. Osynliggörandet av kvinnors insatser för t ex vetenskap och teknik bidrar till en omedveten tradering av könsstereotyp beskrivning av olika yrken och aktiviteter. Ansvarig Datum när det ska vara klart /7

7 Rutiner för akuta situationer Policy Alla elever skall vara säkra på att vi tar kränkningar och diskriminering på allvar och att vi har redskap för att reda ut det som hänt och förhindra att obehagliga situationer upprepas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Minst en lärare är alltid ute under raster, samtidigt som en lärare har uppsikt vad som händer inne i skolan under rasterna. Vi har återkommande samtal med eleverna om vad som hänt och vad som inte känns bra - minst en gång per vecka. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar kan vända sig till rektor eller till vilken vuxen i kollegiet de önskar, samt till skolsköterskan och kuratorn. För telefonnummer, se Läsårsinformationen. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever I en ohållbar situation ansvarar de lärare som får kännedom om det för att den utsatte eleven tas om hand, medan en annan lärare talar med den eller de elever som utsatt en annan för kränkning. Det kan också vara så att läraren uppfattar att elever är inblandade i en allvarlig konflikt, men inte direkt kan avgöra vad som hänt. Läraren skall då avbryta situationen samt hämta hjälp, så att de som är inblandade i konflikten kan åtskiljas. Omedelbart, eller efter en stund om de inblandade behöver lugn och ro i första hand, hålls samtal där samtliga inblandade får ge sin syn på vad som hänt. Vid mindre konflikter kan detta samtal hållas direkt med alla inblandade; läraren ansvarar för att alla får tala till punkt och för att man enas om en lösning som är bra för alla. Vid större konflikter, eller då lärare får kännedom om att trakasserier pågått under en längre (eller för den delen kort) tid, i skolan eller på fritiden, hålls samtal med alla inblandade elever enskilt. Även berörda föräldrar kontaktas. Händelser och samtal dokumenteras på blankett i Likabehandlingspärmen. Denna blankett används även då kollegiet, med rektor som ytterst ansvarig, bestämmer hur man skall gå vidare med ärendet, vilka åtgärder som skall vidtas samt, till slut, när man skall avsluta ärendet. Pågående ärenden är en stående punkt på veckans kollegiemöten. Möjliga åtgärder är, förutom de utredande samtal som alltid äger rum: samtal med föräldrar, samtal på föräldramöte, samtal mellan inblandade elever, kontakt med elevhälsan. I vår Plan vid hot-och våldsituationer finns olika händelser och åtgärder noggrant exemplifierade, tillsammans med anvisningar om när vi anmäler till Socialtjänst, Arbetsmiljöverket och Polisen, samt vem som är ansvarig för detta ( och styrelse). Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal, lärare eller medarbetare i Elevhälsan som eleven har gott förtroende för och nära kontakt med samtalar med eleven för att få en klar bild av vad som hänt, liksom med elevens föräldrar. Denne medarbetare talar med rektor och/eller styrelseledamot (utifrån vem medarbetaren har förtroende för). och/eller styrelseledamot talar med berörd medarbetare. Därefter gör rektor en plan för åtgärder, utifrån blanketten för dokumentation i Likabehandlingspärmen. ansvarar för att anmälan till Socialtjänsten, Arbetsmiljöverket eller Polisen görs när så är påkallat. ansvarar för återkoppling till elev och föräldrar samt för att kontakt med Elevhälsan etableras. Rutiner för uppföljning Kollegiet har löpande ärenden som en stående punkt på dagordningen, och utvärderar åtgärder och planerar nya varje vecka, tills man bedömer att ärendet kan avslutas. är ansvarig för detta arbete. informerar styrelsen under varje styrelsemöte eller vid skyndsamt vid situationer som involverar kontakter med Arbetsmiljöverket, Socialtjänsten eller Polisen. Rutiner för dokumentation Åtgärderna dokumenteras på blankett i Likabehandlingspärmen samt i Riskbedömning för och dokumentation av hot- och våldssituationer. ansvarar för detta. Ansvarsförhållande Lärare ansvarar för att situationer som kräver åtgärd av något slag dokumenteras väl, och för att situationen förs fram till rektor. informerar i förekommande fall kollegiet. I kollegiet pågår det löpande arbetet med att planera åtgärder, omorganisera vid behov, och dokumentera. ansvarar för detta arbete. Vid ärenden som innefattar polisanmälan eller då anmälan görs till Arbetsmiljöverket eller då situationen innebär att en medarbetare inte kan fullgöra sitt arbete eller hela organisationen måste ses över, ansvarar styrelsen för åtgärderna. Styrelsens ordförande är ytterst ansvarig för att planer, lagar och förordningar följs. 7/7