Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Orust Montessoris plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola 1-6 Ansvariga för planen, (biträdande rektor, lärare, ansvarig för elevrådet, elevhälsoteam) Vår vision Vi vill att alla barn på Orust Montessoriskola ska känna sig trygga och trivas. Ingen ska behöva utsättas för någon form av kränkande behandling. Både barn och personal ska arbeta i en miljö som ger dem:lust att lära och möjlighet att lyckas Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet Elevrådet kartläger, följer upp och diskuterar planerna och på klassråden och kompissamtalen tas planen och områden som berör planen upp både praktiskt och genom samtal. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrarna bjuds in att ge respons på utvecklingssamtal, föräldrautbildning och föräldramöten. Planen finns på Infomentor och hänger i trapphuset. Personalens delaktighet På gemensamma möten kartlägger vi (tex mha Husmodellen) och vi diskuterar vilka behov av insatser, mål och fortbildning som vi ska fokusera på. Flera gånger varje termin går vi igenom verksamhetsplanen ( där likabehandlings- samt plan mot kränkande behandling alltid ingår). Förankring av planen Den nya planen ska läggas ut på Infomentor, infogas i verksamhetsplanen, hängas i trapphuset, gås igenom på elevrådet och sen ut i klasserna. VI ska också gå igenom den på personalmötet där alla personal är med. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats På personalmöten,i elevrådet och på klassråd. I början av varje nytt läsår på föräldramöten tex går vi igenom Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling med personal, elever och föräldrar. Vi utvärderar våra mål innan sommaren och formulerar nya i början av ht. Vi gör en analys av nuläget och ser över våra förebyggande åtgärder. Planen kan förändras under året tex om det dyker upp områden som måste förbättras. I verksamhetsplanen finns Likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling med och det innebär att avdelningarnas egna mål utvärderas ett par gånger per läsår. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal och alla elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Hur har det gått: 1/5

2 Bra med plansch om giraffmetoden i klassrummen. F-klassen använt sig av ex, handdockor, känslobarometern, riktade högläsningsböcker. Har sett en stor utveckling. Har under läsåret blivit bättre på att uttrycka hur de känner och med hjälp berätta vad de vill och vad de har för behov. 1-2an: har arbetat med sociala berättelser och kompissamtal och att definiera/uppmärksamma när ngn använder sig av giraffspråket. 4-6 an: tjejsnack, vilka ord ska vi använda, hur ord ska användas och hur de kan uppfattas. 1-6an: på kompissamtalen märker vi en ökad medvetenhet och färre negativa konflikter. Bra med tidig studiedag om ämnet. Vi kan konstatera att eleverna använder ett mer utvecklande språk och metoder i sin konfliktlösning. Men vissa strukturer och beteendemönster finns kvar till viss del. Vi fortsätter med giraff-metoden. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På alla elevrådsmöten och på vårterminens första studiedag ska planen följas upp. Slutgiltig utvärdering sker vid vårterminens slut Elevrådet ska tillsammans med Anna K formulera frågeställningar om målen som eleverna i klasserna svara på. Svaren gås igenom på elevrådet och tas upp på personalmötet. Arbetslagen använder utvärderingsfrågor från rektor Johanna Larsson. Ansvarig för att årets plan utvärderas Främjande insatser Namn Främja förståelse och trygghet Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Det främjande arbetet gör vi utan förekommen anledning för att ge barn och vuxna goda förutsättningar för likabehandling. -Noll tolerans. -De vuxna inser sitt ansvar. -De vuxna har kunskaper om diskriminering och kränkande behandling och har redskap för att arbeta med detta med barn och elever. -Vuxna är närvarande på platser som barn och elever upplever som mindre trygga. -Vi har kontinuerliga kompissamtal, elevråd och klassråd. -Elevernas/barnens, och föräldrarnas berättelser och signaler tas på allvar. -Hälsa eleverna/barnen välkomna varje dag. -Återkommande samtal om hur man ska uppföra sig/vara en bra kamrat. -Barnen möts varje dag av en vuxen som hälsar dem välkomna och ser dem i ögonen. -Klasserna har trivselregler för varje nytt läsår. -Eleverna har god självkänsla och känner gemenskap -Eleverna visar förståelse för olikheter. Insats -Noll tolerans. Vuxna ska tydligt markera mot kränkande beteende och försöka reda ut situationen genom samtal, där de lyssnar på berörda parter och tillsammans försöker nå en lösning. -Årliga genomgångar av planer, regler och rutiner ska tydliggöra de vuxnas ansvar. -Diskussioner om värdegrundsfrågor ska stärka personalen och ge redskap för att nå vår vision. 2/5

3 -Vuxna finns i närheten i omklädningsrum, raster, utelek. -Kompissamtal, elevråd och klassråd planeras in när arbetslaget tillsammans med skolledningen fastställer kalendariet. -Elevernas/barnens, och föräldrarnas berättelser och signaler dokumenteras och diskuteras. De får feedback samma vecka som skolan får information från dem. -Hälsa eleverna/barnen välkomna varje dag. -Klasserna har trivselregler för varje nytt läsår. -Vi erbjuder varje läsår aktiviteter som stärker eleverna självkänsla och gemenskap tex, lägerskola, elevensval- vecka, tillsammans-övningar,massage och avslappning. -Åldersblandade grupper för att främja förståelsen av olikheter. Ansvarig Datum när det ska vara klart Arbetet pågår under hela läsåret Kartläggning Kartläggningsmetoder -diskussion i elevrådet(husmodellen -otrygga platser, kränkande behandling, diskrimineringsgrunder) -diskussion på klassråd(husmodellen -otrygga platser, kränkande behandling, diskrimineringsgrunder) -kompissamtal Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elevrådet har tillsammans med tagit fram frågor som de tagit upp med sina klasser och sen diskuterat igen i elevrådet. Elevrådet har även tittat på Husmodellen för att identifiera och diskutera platser som känns otrygga. Hur personalen har involverats i kartläggningen -Personalen har på personalmöten diskuterat utifrån Husmodellens frågor om olika diskrimineringsgrunder. -Personalen har tagit fram mål utifrån sina intryck från kompissamtal och sociala enkäter, utvecklingssamtal och föräldramöten Resultat och analys De äldre eleverna känner inte till diskrimineringsgrunderna, därför har vi beställt Lika Värde-tidningen som de fått läsa och samtala kring. Det behövs fortsatt två vuxna på idrotten i 4-6 och ute på rasten eftersom det är platser där eleverna någon gång känner sig mindre trygga. I trånga hallar, trapphus och kapprum kan det bli irriterat och där behövs vuxenuppsikt och mer träning i giraffspråket. Förebyggande åtgärder Namn Öka kunskap om diskriminering Områden som berörs av åtgärden Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål på barnnivå: Målet är att barngruppen/eleven ska unna sätta ord på sina känslor( åk1-6) -Förstå orden för diskrimineringsgrunderna åk /5

4 -Kunna nämna mer än fem känslor och kunna skilja på känslor och tillstånd. åk 1-3 Vi följer upp på elevrådet och när vi arbetar med verksamhetsplanen ( där målen från likabehandlingsplanen ingår) Åtgärd Vi har tidigare arbetat med: kommunikationsstrategier och giraffmetoden. Nu vill vi att barnen i åk 1-3 ska utöka sitt ordförråd när det gäller ord för känslor för att kunna öka förståelsen för varandra. Hur vi ska arbeta? Giraff metoden, eleverna få redskap för att kunna lösa konflikter verbalt Vi får utgå från vilka känslor de känner till, skillnad på tillstånd på känslor. (sitta två och två, sedan i grupp). Arbeta med EQ-pärmen, empatico (app), humör-gubbarna, Tillsammas-pärmen. Hur vet vi att vi lyckas? Alla elever deltar i kompissamtal och använder sig av ord för känslor. 1-3 använder läsloggen till att få eleverna att reflektera över känslor = kontroll Ansvar: mentorerna Motivera åtgärd Elevrådet ville ha med målet att lära sig ord om diskriminering mm. Mål ur Lpfö 98/Lgr 11 : Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga. Svenska 1-3 Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser. Svenska 4-6 Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Ansvarig Datum när det ska vara klart junir 2014 Rutiner för akuta situationer Policy Vi vill att alla barn på Orust Montessori ska känna sig trygga och trivas. Ingen ska behöva utsättas för någon form av kränkande behandling. Både barn och personal ska arbeta i en miljö som ger dem lust att lära och möjlighet att lyckas. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling För att kunna åtgärda måste man veta att det pågår. Det finns situationer, organisation av verksamheten som ger oss möjlighet att upptäcka. -Observation av barnen -Informationskanaler mellan personalen i hela huset. -Det ska alltid vara nära till en vuxen. -Kompissamtal, elevråd, klassråd, samlingar. -Barnens och föräldrarnas berättelser och signaler ska tydligt tas på allvar. Misstanke om kränkning uppmärksammas. -Eleverna utvärderar varje vecka. -Utvecklingssamtal -Sociala enkäter om trivsel inför utvecklingssamtal. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till I första hand sin mentor, rektor eller biträdande rektor, men det går bra att vända sig till vem som helst som arbetar här. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever A Läraren samlar försiktigt in information och barnets/barnens version av händelsen. B Klassläraren informerar vårdnadshavarna till alla inblandade. C Allmän observation under en kort period ( ca en vecka) av de inblandade. D Stäm av. 4/5

5 E Avsluta eller gå vidare. F Elevhälsoteamet, där rektor ingår, kopplas in. Där fattas beslut om vidare åtgärder på individ-, grupp- eller verksamhetsnivå ( tex åtgärdsprogram) G En bedömning görs huruvida det som skett skall anmälas till andra myndigheter och /eller om det behövs extern hjälp av annat slag. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal A Rektor samlar in information. B Rektor tar kontakt med berörd personal för att höra dennes version och rekommenderar den aktuella personen att själv ta kontakt med vårdnadshavaren ELLER så tar rektorn själv kontakt med vårdnadshavaren och delger det aktuella läget. C Allmän observation av de inblandade under en kort period. D Stäm av. E Avsluta eller gå vidare. F En bedömning görs huruvida det som skett skall anmälas till andra myndigheter och/eller om det behövs extern hjälp av annat slag ( tex KFO) G Åtgärder om problemet kvarstår: -handledning -skriftlig erinran -uppsägning Rutiner för uppföljning Rektor och biträdande rektor ansvarar för att följa upp kränkningar med föräldrar och personal enligt punkterna A-G ovan. Rutiner för dokumentation Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling, så föreligger skyldighet att utreda uppgifterna. Utredning ska alltid ske med all möjlig hänsyn till den som är utsatt och övriga inblandade. Vi följer frågorna på "blankett för dokumentation rörande trakasserier eller annan kränkande behandling". 1 Ta fram gamla dokument om det finns några. 2 Beskriv händelsen. 3 Skriv ner barnets/barnens berättelse. 4 Skriv protokoll om möte mellan föräldrar, elev/barn och rektor genomförs. Anteckningar och protokoll förvaras inlåsta i elevhälsopärmen. Ansvarsförhållande Rektor Johanna Larsson har delegerat arbetet med likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling till biträdande rektor. 5/5