Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet PeterSvenskolan 2, som är en fristående grundskola som ingår i Pysslingen skolor. På skolan finns elever i årkurserna 6-9,med 320 elever fördelade på 15 klasser. Varje klass har en klassmentor som ansvarar för den dagliga kontakten med elever och föräldrar. Varje vecka har eleverna mentorstid tillsammans med sin klassmentor då fokus ligger på elevernas inflytande och påverkan på sin utbildning. Eleverna på skolan kommer från ett stort och varierat upptagningsområde både från Helsingborg och grannkommunerna. Detta gör att vi arbetar mycket förebyggande med att skapa trygga grupper där det råder studiero. Vi har ett trygghet och trivselråd där elevrepresentanter från alla klasser tillsammans med ansvarig lärare arbetar förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling. Dessa arbetar också ute i klasserna med att gå igenom planen så att den är välkänd och kommunicerad. På skolan finns idrottsprofil vilket innebär att eleverna får möjlighet att utöva sin sport på tiden som är avsedd för elevens val. Idrottsprofilen bedrivs i samarbete med olika idrottsklubbar i Helsingborg, men eleverna behöver inte vara kopplade till dessa klubbar i sin träning utanför skolan, utan profilen är öppen för alla. I dagsläget samarbetar vi kring idrotterna fotboll, gymnastik, tennis, konståkning, basket och ridning. Skolan är organiserad i tre arbetslag, 6-7, 8 och 9. Dessa leds av tre arbetslagsledare, som även ingår i skolans ledningsgrupp. På skolan finns en utvecklingsgrupp som består av skolledning, förstelärarna på skolan, arbetslagsledare och ansvarig för idrotten. Skolan EHT arbetar tillsammans med pedagogerna kring frågor som denna plan berör. EHT består av rektor, biträdande rektor, skolsköterska, specialpedagog, kurator och skolpsykolog. Vid vissa tillfällen ingår även skolans studie- och yrkesvägledare. Varje vecka träffas EHT vid två tillfällen. Vid ett av dessa har pedagogerna möjlighet att komma till det vi benämner Öppet forum, där de kort kan få input och feedback på situationer eller elevärenden de funderar över. Hos oss är trygghet och trivsel samt studiero självklarheter och något som vi ständigt arbetar med. Vi är måna om inflytande och ser våra elever och föräldrar som en självklar del i vår utveckling av utbildningen och undervisningen. Hos oss ska varje elev uppleva känslan av att lyckas!

2 Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Till grund för utvärderingen ligger brukarundersökningarna och en kvalitetsrapport som gjorts av huvudmannen. Vi finner ingen övrig dokumentation kring hur de beskrivna åtgärderna följts upp och vilket resultatet blivit. Det som framkommer tydligt är att vi måste fortsätta arbeta med trygghet och studiero. Vi kan också se att det finns ett stort arbete att göra kring respekt och hur vi bemöter varanandra och vilket språk vi använder. Utvärdering av årets planerade åtgärder Intorveckorna utvärderas i form av en SWOT med personalen. Denna sammanställs för att finna utvecklingsområden inför nästa läsår. Eleverna utvärderar utifrån två positiva två utvecklingsområden. Sammanställs av trygghet och trivselrådet som presenterar resultatet för sinaklasser. Görs i september. Respekt och språk. Utvärdering görs löpande. Avstämning tillsammans med trygghet och trivselrådet, som arbetar i sina klasser utifrån given malla. Implementering av våra ordningsregler uppföljning i elevrådet och trygghet och trivselrådet som arbetar tillsammans med klasserna. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Hos oss ska alla uppleva känslan av att lyckas! Alla som arbetar på skolan, både elever och personal ska bemöta dem de möter med respekt och tolerans! Olika är en styrka! Absolut nolltolerans ska råda!

3 Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Pedagogerna arbetar aktivt och medvetet med genus och för att motverka stereotyper Ingen undervisning och uppgifter bygger på att man är kille/tjej Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Pedagogerna arbetar aktivt och medvetet med genus och för att motverka stereotyper Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister Utbilda och upplysa om våra olikheter Arbetet med de olika världsreligionerna och deras olika betydelse för olika människor för att skapa förståelse. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Ålder: uppnådd levnadslängd

4 Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

5 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna Trygga och otrygga platser Rastvärdar Flexibla raster Lärarrum på alla våningsplan Öppna dörrars princip Uppehållsrum för eleverna med rastaktivteter Elevcoach Tydlig dagordning på mentorstiden Tydliga regler matsal- klassrum - ordningsregler Språkbruk Bemötande Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen Trygghet och trivselrådet Klassråd Elevråd Arbetslagsmöte Föräldraråd ht 2015 Föräldramöten Lärplattformen Schoolsoft Hemsidan Kartläggning av trygga och otrygga platser eleverna Brukarundersökning NKI, där föräldrarna medverkar

6 Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Vuxennärvaro på strategiska platser Fokus trygghet och trivsel samt studiero på mentorstiden Tydlig dokumentation i PMO för att lättare kunna följa mönster. Kontinuerlig punkt på arbetslagsmöten och EHT kring frågan Kontinuerlig uppföljning av frånvaromönster med hjälp av Schoolsoft. Klassmentorer följer upp och rapporterar till EHT enligt plan för att främja närvaro. Dokumentera: Klassmentor dokumenterar i samband med inledande samtal enligt mall, som förvaras i Klasspärmen. EHT dokumenterar i PMO Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1. Klassmentor till den utsatte och den som utsätter, har enskilda samtal med den som är utsatt för kränkningen och med den som kränkt enligt en fast mall och dokumenteras på avsedd blankett (sist i planen). Eleverna får själva berätta sin version av vad som hänt. Målet är att eleven själv ska berätta utifrån frågeställningen Vet du varför vi vill prata med dig? Viktigt att samtalet fokuseras kring eleven och inte på andra inblandade. Budskapet från vuxna måste vara tydligt: All typ av mobbning och kränkande behandling är oacceptabel. Det är dock oerhört viktigt att behandla även den som utsätter med respekt trots att man visar på fasthet och bestämdhet i samtalet. Samtalet får aldrig bli hotfullt eller fördömande, men det ska tydligt framgå vilka följderna blir om det inte upphör. I slutet av samtalet ska eleven fundera kring Hur ska vi gå vidare? Viktigt att det är eleven som ska komma fram till lösningar. Om det handlar om elever i olika klasser är det viktigt att samma vuxenrepresentanter är med vid samtalen.

7 Rektor informeras och anmäler till huvudmannen. som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa. 2. Tid för uppföljning bestäms 3. Eleven informeras om att föräldrarna/vårdnadshavarna kommer att kontaktas av klassmentorn. 4. Samtalet avslutas med att eleven får klart för sig att vuxna på skolan kommer att hålla extra koll framöver. 5. Uppföljande samtal ska därefter ske både med den som är utsatt för kränkningen och den som kränker. Under första veckan sker denna uppföljning dagligen. Om kränkningen ej upphör: Utsättare kallas till samtal med representant från vuxenteamet och vid behov kurator. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. Utsättarens föräldrar kallas till skolan för samtal med rektor och kurator. Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig omplacering i skolenheten - tillfällig förflyttning till annan skolenhet - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag.

8 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR- avdelning kan behöva kopplas in.

9 Anmälan till rektor Vad gäller anmälan? Upplevd diskriminering / kränkning Frånvaro Särskilt stöd Olycksfall Vem anmäler? Namn Befattning Datum Vem gäller anmälan? Förskola/skola Klass Elev Personnummer Ansvarig lärare för eleven Kontaktuppgifter för vårdnadshavare

10 Beskriv orsaken till anmälan Arbetslagets syn på situationen Elevens och elevens vårdnadshavares syn på situationen Beskriv vilka åtgärder som redan vidtagits Eventuella förslag på hur ärendet kan utredas

11 Underskrift för att bekräfta att rektor tagit del av anmälan Namnförtydligande Datum