Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling i en plan, i enlighet med 3kap. 16 diskrimineringslagen och 6 kap. 8 skollagen. I AcadeMedia AB gäller nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Ledningen och all personal har ett gemensamt ansvar för detta arbete. Alla barns och elevers upplevelser av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling ska samma dag anmälas till förskolechef/rektor. Det är förskolechefs/rektors ansvar att skyndsamt (dvs. inom ett dygn) anmäla alla sådana upplevelser till huvudmannen. Verksamhet Hindens skola och fritids Hindens skola har verksamhet från förskoleklass till år 6 Hindens skola har fritidsverksamhet från förskoleklass till år 3 Hindens skola har fritidsklubb från år 4 till år 6 I planen använder vi fritids för både fritids och fritidsklubb Planen är giltig nedanstående period och gäller ett år Utvärdering av förra årets planerade åtgärder Trots ständiga diskussioner om planen, värdegrund och jämställhetsfrågor så behöver vi alltid ha i åtanke hur vi beter oss. Elevrådet har under hela läsåret haft punkter kring värdegrundsfrågor. Fritids har använt sig av HUSET-modellen vid utvärdering av trygg respektive otrygg ute/inne miljö Utvärdering av årets planerade åtgärder Elevrådet har varit med och tagit fram en enkät med frågor angående trivsel, matsituationen och städning av toaletter. 82 % av eleverna säger att de trivs på skolan, 2 % trivs inte och de övriga säger att de trivs så där. 90 % säger att de har någon att vara med på rasten och 1 % säger att de inte ha någon att vara med. På frågan om någon är dum framkommer det att det är en elev som många är rädda för eller som säger att han är dum. Det finns några andra elever som nämns men inte i så hög grad. De allra flesta ca 95 % säger att de har någon att prata med på skolan, antingen någon vuxen eller kompis. De flesta är nöjda med att äta i klassrummet, några nämner att de saknar matsalen. Ca 40 % tycker att toaletterna inte är trevliga. Övriga punkter som utvärderats från årets plan: * samtliga pedagoger frågar okända som befinner sig på skolgården * staket är installerat * det är alltid två vuxna med när man går till skogen * kommunen har satt upp skyltar och vägspärrar för att inte bilar ska kunna köra för fort * parkering för föräldrar har försämrats istället för förbättrats.

2 * eleverna informerar inte när de ska gå på toaletten * elever som känner sig otrygga till och från skolan har inte förändrats Utvärdering sker varje terminsavslut. * elevrådet har arbetat mycket med trivsel bland annat tagit fram enkät och utvärderat skolans ordningsregler. * ständig diskussion bland pedagogerna om hur vi ska göra skolan tryggare för eleverna och hur vi kan höja nivån på våra gemensamma GRETA dagar. Främjande del Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. (Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Verksamhetens lokala vision och ställningstagande Skolan och fritids alla pratar om och där man trivs Alla elever är välkomna på vår skola. Vi accepterar olikheter och ser det som en tillgång för utveckling. Konflikter är en naturlig del av mänskligt samspel som får oss växa som individer. På vår skola accepterar vi inga former av kränkande behandling! De barn/elever som upplever att de blivit kränkta tar vi på stort allvar. Utgångspunkten är den kränkts upplevelse. Alla har rätt till en trygg arbetsmiljö. Barn och vuxna ska respektera varandras olikheter. Om barn/elever ser någon som blivit kränkt ska de rapportera till en vuxen på skolan/ fritids som i sin tur rapporterar till rektor. Personal och vårdnadshavare är skyldiga att kontakta någon i elevhälsosteamet/rektor om man känner oro för eller får kännedom om att någon blivit utsatt/kränkt. Verksamhetens lokala vardagsarbete för att främja allas lika värde och trygghet Kön: att någon är kvinna eller man Främjande åtgärder: Att se till att eleverna behandlas lika och där uppmärksammar vi det extra i idrotten. Vi tänker på hur vi kommenterar elevernas utseende/klädsel Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön Främjande åtgärder: Undvika att ha tjej och killgrupp för att förhindra känslan av att tillhöra FEL grupp. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Främjande åtgärder: Se till att biblioteket har tillgång till böcker utifrån olika nationella eller etisk ursprung. Att läromedel innehåller olika nationella och etnisk ursprung. Religion eller annan trosuppfattning: religion eller en annan trosuppfattning, exempelvis muslimer, kristna, buddister och ateister

3 Främjande åtgärder: Uppmärksamma elever som av religiösa skäl inte kan delta i undervisningen eller göra prov på vissa religiösa helgdagar Funktionsnedsättning: Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå Främjande åtgärder: Att ta reda på och utgå från elevens olika förmågor och oförmågor. När vi inte ser eller uppmärksammar en ev. funktionsnedsättning. Sexuell läggning: Homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning Främjande åtgärder: När vi har förutfattade meningar gällande familjeförhållande och inte inkluderar alla former av familjer i samtal med eleverna. Att se till att i dokument inte skriva mamma och pappa utan vårdnadshavare. Ålder: uppnådd levnadslängd Främjande åtgärder: Vi strävar efter att ha medarbetare i varierande åldrar med varierande erfarenhet. Definition av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Direkt diskriminering: att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering: att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionsnedsättning, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Bristande tillgänglighet: att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att sådana åtgärder för tillgänglighet inte har vidtagits för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning som är skäliga utifrån krav på tillgänglighet i lag och annan författning, och med hänsyn till ekonomiska och praktiska förutsättningar, andra omständigheter av betydelse. Trakasserier: ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Annan kränkande behandling: ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen (2008:567) kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara - om någon skickar elaka mail eller sms, - om någon upprepade gånger blir retad för något - om någon inte får vara med de andra - våld, som slag, sparkar, knuffar och hot Om kränkningar sker flera gånger brukar det ibland beskrivas som mobbning.

4 Förebyggande del Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Det förebyggande arbetet ska anpassas till barnens och elevernas ålder och till den aktuella verksamheten. ( Allmänna råd för arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, Skolverket) Resultat av årets kartläggningar och planerade åtgärder utifrån resultatet av kartläggningarna oktober 2015 På rastvaktschema behöver det finnas en backup när någon är sjuk eller frånvarande Låta eleverna ta ansvar för att toaletterna hålls rena Ta reda på mer, varför vi inte har 100 % trivsel på skolan Arbeta med elever som uppfattas som stökiga Hitta ett sätt för de äldre eleverna att få det lugnare vid utgång efter lunch Ha mer koll vid Killerbollsplan Ha mer koll på dörrar så elever inte blir in eller utlåsta Så här har barn/elever, personal och vårdnadhavare involverats och varit delaktiga i det främjande och förebyggande arbetet i planen För att planen ska bli ett kraftfullt verktyg för elevernas trygghet måste den vara känd hos eleverna, föräldrar och all pedagogisk personal. Planen kommer att förankras i klasserna, elevråd, veckobrev, hemsida, personalmöten och skolråd. Åtgärdande del Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka, utreda och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Verksamhetens rutiner för att tidigt upptäcka och dokumentera diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Upptäcka: Under skoldagen och fritidstid vara uppmärksam på hur samtalstonen är mellan eleverna, vara aktiv där små och stora grupper samlas. Gripa in så fort man misstänker att något inte är helt under kontroll. Att vuxna deltar i fritidsaktiviter för att förhindra kränkningar. Att det finns vuxna vid killerbollsplan. När en elevs förälder inte ringt in frånvaro, ringer vi direkt eller senast vid rasten för höra sig för vad frånvaron står för. Fyra gånger om året läsa av frånvaron för att se om det finns någon elev/elever som har hög frånvaro som ska anmälas till kommunen. Elevhälsoteamet kontrollerar med jämna mellanrum om det finns något mönster i dokumentationer som pedagoger gjort i händelsepärmen. Dokumentera: Varje pedagog har skyldighet att informera rektor om de observerat eller fått höra om någon kränkning eller skada. De ska också dokumentera i händelspärmen om de varit med om

5 någon incident. Vid en kränkning anmäler rektor det till huvudman samma dag och skriver in det i PMO. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av andra barn/elever Personal som blir vittne till kränkande behandling ingriper genast genom att avbryta handlingen. Följande åtgärdstrappa används också om skolan på annat sätt får reda på att en elev känner sig utsatt av annan/andra elev/er: 1) Enskilda samtal med inblandade. Gör klart för utsättande elev/er att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 2) Berörd klasslärare/mentor och rektor informeras. (Rektor anmäler till huvudmannen som ansvarar för att utredning påbörjas, samt informerar skolans elevhälsa.) 3) Inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas av klasslärare/mentor. 4) Uppföljning med utsatt elev för att försäkra oss om att eleven känner sig trygg i skolan. 5) Om problemet kvarstår efter en vecka, samlas skolans trygghetsteam och elevhälsa. Handlingsplan upprättas som kan omfatta exempelvis - delade rasttider för olika elever/elevgrupper - ökad personaltäthet vid raster, förflyttning mellan olika lokaler eller i övrigt där utsatt elev känner sig otrygg Täta uppföljningar med utsatt elev för att försäkra oss om att åtgärderna har önskad effekt och att eleven känner sig trygg i skolan. 6) Om problemet fortfarande kvarstår utdelas en skriftlig varning till utsättande elev/er där vidare åtgärder kan vara exempelvis - tillfällig avstängning (vilket också innebär anmälan till sociala myndigheter) Även polisanmälan kan bli aktuell om kränkningarna är av sådan art att detta är befogat. Under hela utredningen förs kontinuerlig dokumentation av alla samtal och åtgärder. Vårdnadshavare informeras om alla åtgärder. Huvudmannen informeras kontinuerligt om läget. Rutiner om barn/elev i samband med verksamheten känner sig kränkt av vuxen 1) Rektor anmäler samma dag till huvudmannen, som ansvarar för att utredning påbörjas samma dag. Rektor informerar också skolans elevhälsa och elevens vårdnadshavare samma dag. 2) Enskilda samtal med de inblandade. Rektor gör klart för den vuxne att detta inte får förekomma samt följderna om beteendet fortsätter. 3) Beroende på ärendets art kan åtgärderna se olika ut. Huvudmannens HR-avdelning kan behöva kopplas in.

6