Edsbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Edsbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och Särskola 7-9 Läsår 2015/2016 1/12

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och Särskola 7-9 a för planen Rektor Sara Carlson. Kurator Linus Hultstrand Vår vision Trygga elever som trivs i skolan och är väl förberedda inför framtiden. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Eleverna får genom elevrådet får i september 2015 möjlighet att tycka till om det förslag som personalen arbetar fram. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar får i juni 2015 genom föräldrarådet möjlighet att tycka till om det förslag som personalen arbetar fram. Personalens delaktighet Värdegrundsarbetet är ett pågående arbete som diskuteras i våra olweussamtalsgrupper. Där diskuteras även rutiner vid kränkande behandling. Hela personalen utvärderar gamla planen och arbetar fram konkreta förslag på främjande och förebyggande insatser på vår arbetsplatsträff i april Ledningsgruppen beslutar om vilka av förslagen som ska komma med i den slutgiltiga planen. Förankring av planen Den preliminära planen presenteras för personalen i augusti och efter att eleverna och föräldrar gett sina åsikter om planen läggs den ut på hemsidan och presenteras på föräldramöte. 2/12

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolåretsplan utvärderades på en arbetsplatsträff 28:e april. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan All personal som var med på arbetsplatsträffen 28:e april. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi arbetade fram konkretare förslag på insatser förra året, men de var inte grundade tydligt i diskrimineringsgrunderna. Detta år ska vi hitta främjande insatser för alla diskrimineringsgrunderna (kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, bristande tillgänglighet och sexuell läggning). Vi har blivit bättre på att eleverna ska få tycka till om planen, men det kan förstärkas ytterligare och de behöver vara mer delaktiga att arbeta fram den. Vi behöver fortfarande arbeta mer på att förankra planen hos föräldrar och elever vid skolstart. Alla insatser vi beslutade oss för i fjolårets plan är genomförda, en del helt andra delvis. Faddersystemet genomfördes, men det behöver modifieras för att få önskad effekt. Att eleverna ska ha alltid ska ha bestämda platser blev svårt i vissa salar eftersom möbleringen ser annorlunda ut (t.ex NO-salar). Ett förslag är att i stället se eleverna som en grupp av fyra, vilket gör det lättare att placera dem trots olika möblering. Mentorerna ska göra placeringen och ge vidare till de andra lärarna. Rastvaktsystemet är genomfört, men kan bli mer effektivt. I olweusarbetet behövs mer handledning och stöd för mentorerna från samtalsledarna. I utvärderingen framkom att många av insatserna behöver modifieras och effektiviseras för att de ska ge önskat resultat. Dessa insatser skrivs om till årets plan. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas på en arbetsplatsträff senast för att årets plan utvärderas Rektor i samarbete med kurator 3/12

4 Främjande insatser Olweus Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Att all personal i skolan skall känna till och arbeta utifrån Olweusmodellen. - Att skapa medvetenhet och sprida kunskap samt stärka en samsyn hos personalen om hur arbetet mot kränkande behandling och diskriminering skall bedrivas. - Att genom grundläggande utbildning i Olweusmodellen för all ny personal och återkommande Olweusmöten med övningar och diskussioner kring likabehandling öka kunskapen kring kränkande behandling och diskriminering. - Att i klassmöten föra diskussioner och genomföra värderingsövningar angående frågor som berör de olika diskrimineringsgrunderna. Rektor och olweuskoordinator tillsammans med olweusstyrgruppen är ansvariga för olweusarbetet. Mentorer är ansvariga för att hålla klassmöten två gånger i månaden. Kartläggningsmetoder Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Att arbeta fram metoder för kartläggning så att de också innefattar diskriminering pga kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och bristande tillgänglighet (samt gärna könsidentitet eller könsuttryck och ålder). Kurator arbetar fram nya kartläggningsmetoder och genomför dessa. Kurator November 2015 Ökade kunskaper om funktionsnedsättningar Funktionsnedsättning Att eleverna ska få kunskaper om några olika funktionsnedsättningar samt vad de innebär rent konkret. Utvärdering sker vid studiedagarna runt jul. Representanter från särskolan går ut i årskurs 7 under första terminen på Edsbergsskolan för att informera om vad det innebär att gå i särskolan. Vi ska arbeta fram en presentation om neuropsykiatriska diagnoser och andra funktionsnedsättningar så att vi kan informera om detta i klasserna. Ledning är ansvariga för att planera in besöken i kalendariet, representanter från särskolan är ansvariga för att besöken genomförs på utsatt tid. December /12

5 Minskad segregering Kränkande behandling, Kön och Etnisk tillhörighet Att minska segregeringen bland eleverna. Utvärdera detta vid höstterminens slut. Se till att blanda elever från olika klasser redan i 7:an och se till att dessa har regelbundna träffar, minst tre gånger per termin och till exempel vid temadagar.mentorstiden för alla sjuor kommer att läggas parallellt, så att det möjliggör att träffas i så kallade kompisgrupper över klassgränserna. Detta kommer att ersätta faddersystemet. Särskolan kommer dock att behålla sin fadderverksamhet med 9e2/9m under detta läsår. Mentorer, schemaläggare Arbetet pågår under hela terminen. Etnisk mångfald i undervisningen Etnisk tillhörighet Att öka den etniska mångfalden i undervisningen. Utvärdera detta vid vårterminens slut. Lärarna har också ett ansvar att presentera olika delar från olika kulturer (till exempel musik) och inte bara fokusera på den svenska/nordiska kulturen. Lärare ska tänka på att elever med annan etnisk bakgrund ska få bidra med ett annat perspektiv i undervisning. Ta upp och diskutera åtgärder på ämneslagen Ämneslag Arbetet pågår under hela läsåret Lika villkor för alla religioner och trosuppfattningar Religion eller annan trosuppfattning Alla människor oavsett religion eller annan trosuppfattning ska bemötas på lika villkor. Halvtidsutvärdering genomförs via klassråd och arbetslagsträff i december och utvärdering för hela aktiviteten genomförs på motsvarande sätt i maj. Att tillsammans med eleverna analysera och diskutera fördomar och stereotypa föreställningar om hur religiösa grupper som kan förekomma i media och i läromedel. Ansvar: SO-lärarna Mat skall serveras så att alla kan äta utifrån religiösa skäl både i matsal och under hkk-lektioner. Ansvar: Matrådet i diskussion med Amicas restaurangshef och HKK-lärarna Servera mat i matsalen utifrån olika religiösa traditioner. Ansvar: Matrådet i diskussion med Amicas restaurangchef Eleverna ska få använda speciell baddräkt under simlektionerna. Ansvar: idrottslärarna Eleverna ska få använda religiösa attribut under skoldagen och även under idrotten. Ansvar: rektorerna och idrottslärarna Se under respektive insats 5/12

6 Indelning efter kön Könsidentitet eller könsuttryck Att personalen inte slentrianmässigt ska utgå från kön och därigenom komma ifrån känsliga situationer för elever som funderar kring sin könsidentitet. Prova detta och utvärdera i slutet av höstterminen. Alla lärare ska tänka på att inte tilltala elever som tjejer eller killar utan att hitta något neutralt tilltalssätt. Det finns elever som inte kan identifiera sig med sitt biologiska kön. Tänka på att i undervisning inte gruppera efter tjejer och killar rent slentrianmässigt utan att tänka ut syftet med att gruppera så. Detta för att komma ifrån känsliga situationer där elever inte uppfattar sig som det ena eller det andra. Alla lärare Arbetet pågår under hela läsåret. Ickeheteronormativa exempel Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att ifrågasätta och utmana heteronormen. Vi utvärderar detta i slutet av höstterminen. Att i undervisning även använda icke-heteronormativa exempel för att beskriva saker och lyfta fram exempel under lektionerna. Personalen ska tänka normkritiskt och om möjligt uppmärksamma detta i det kollegiala lärandet (lektionsbesök). Alla ämneslärare Arbetet pågår under hela läsåret Könsneutrala miljöer Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att hitta miljöer där hbtq-personer känner sig trygga.utvärdering av detta sker i slutet av höstterminen. Vi ska se över omklädningsrum och se om de kan göras mer trygga t.ex med duschkabiner, avskärmningar eller liknande. Det ska finnas vissa toaletter på skolan som är könsneutrala som också är skyltade som könsneutrala. Rektor September /12

7 Bredda kunskaperna om sexuell läggning och könsidentitet Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Skapa acceptans för alla elever på skolan oavsett sexuell läggning och könsidentitet.utvärdering av detta sker i slutet av vårterminen Prata med eleverna om sexuell läggning och könsidentitet för att bredda deras kunskaper. Avdramatisera allt detta. Både lärare och elever behöver jobba med sin vidsynthet. Det är viktigt att ta upp detta redan i sjuan och diskussionerna kring detta kan med fördel kopplas ihop med besöket på ungdomsmottagningen. Lyft upp i diskussion att sexuell identitet/läggning inte har något syfte, utan det handlar om naturlig variation som ibland får vissa effekter och vissa är vanligare. (Inte onormalt, bara mindre ofta förekommande) Skilj på individ och population. Varje individ har inte ansvar för hela artens överlevnad. Mentorer, ämneslärare Lyfta fram genus i undervisningen Kön Att lyfta fram genusfrågan och jämföra kvinnors och mäns villkor i världen och genom historien. Uppföljning sker i slutet av läsåret. Kurator håller i föreläsning om genus på niornas temadag om sex- och samlevnad. I olika ämnen lyfta fram både kvinnliga och manliga förebilder inom de olika ämnena, i skönlitteratur om även andra förebilder. Analysera varför det ser ut som det gör angående skillnader mellan män i kvinnor i litteraturen och historien. Ämneslärare, kurator Yrkesval Kön, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Att utmana stereotypa föreställningar när det gäller yrkesval. Arbetet utvärderas av SYV i slutet av läsåret. Framtida yrkesval - hjälpa eleverna att utveckla förmågor och intressen utan att begränsas till stereotypa föreställningar om olika religiösa grupper, kön eller etnisk tillhörighet. SYV 7/12

8 Kartläggning Kartläggningsmetoder -Trivselenkät genomfördes i november. -Olweusenkäten genomfördes i mars/april. -Enkäten Pilen genomfördes i januari för åk8, föräldrar i åk8 och föräldrar i särskolan. -Mentorerna har haft olweus klassmöten där klassklimat och värdegrund diskuteras 2 ggr/månad. -På olweus samtalsgrupper för all personal har stämningen i skolan kan diskuteras och rutiner för vårt arbete med diskriminering och kränkning setts över. -Skolsköterskan har genomfört hälsosamtal med samtliga elever i åk 7 samt nya elever där möjlighet getts att ta upp frågor kring trivsel och psykosocial skolsituation. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Sexuell läggning Hur eleverna har involverats i kartläggningen Elever svarar på trivselenkäten och olweuenkäten och diskuterar resultatet i klasserna och kommer med förslag på insatser. Årskurs åtta svarar även på Pilenenkäten. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen deltar i olweus samtalsgrupper där diskusskoner förs angående klimatet på skolan. De diskuterar även i arbetslag resultaten från trivselenkäten och kommer med förslag på insatser. I Pilen görs även en självskattning av den egna verksamheten. Resultat och analys Trivselenkäten 92% känner sig ganska trygg eller mycket trygg. Det ställe där de flesta eleverna trivs bäst är klassrummen. Det ställen man känner sig minst trygg är Ringen (fritids), toaletterna och omklädningsrummen. De korridorer som man är otryggast i är A2- och C1-korridoren. Det eleverna tycker är viktigast för att öka trivseln är att fräscha upp korridorer och klassrum samt skapa fler utrymmen att vara på under rasterna. Olweusenkäten 84% trivs bra eller mycket bra på Edsbergsskolan. 4,8% uppger att de blivit mobbade de senaste månaderna (6,8% av pojkarna och 2,7% av flickorna. Det är något högre än genomsnittet för pojkarna i kommunen och något lägre för flickorna). Den vanligaste formerna mobbning som eleverna uppger att de utsatts för är: 1) Andra elever har spridit falska lögner om mig och försökt få andra att tycka illa om mig. 2) Verbal mobbning. De vanligaste ställena för mobbning uppger eleverna vara 1) Korridorer 2) I klassrummet 3) På skolgården. 5,9% av eleverna uppger att de blivit mobbade med obehagliga ord, kommentarer eller gester med sexuell innebörd. Speciellt pojkarna uppger detta. 5,9% av eleverna uppger att de blivit mobbade med obehagliga ord eller kommentarer m min hudfärg eller invandrarbakgrund. Speciellt pojkarna uppger detta. 46,1% av eleverna tycker att personalen ofta eller nästan alltid gör något för att stoppa det när en elev blir mobbad i skolan. 88% av eleverna tycker lite synd eller tycker mycket synd om den som utsätts för mobbning. 3,4% av eleverna uppger att de varit med och mobbat andra elever. 3,4% av eleverna uppger att personal i skolan pratat med dem om att de mobbat andra elever. Generellt är det vanligare att pojkar blir utsatta för kränkningar och det är även vanligare att det är pojkar som utsätter. Pojkar tycker också i större utsträckning att de som blir utsatta för mobbning får skylla sig själva. Pilen 75% av eleverna tycker det stämmer bra eller stämmer ganska bra att det är roligt att gå i skolan 82% av eleverna tycker det stämmer bra eller stämmer ganska bra att de känner sig trygga i skolan 60% av eleverna tycker att det stämmer bra eller stämmer ganska bra att lärarna behandlar pojkar och flickor lika. Övriga observationer Många i personalen upplever att eleverna sällan umgås med andra elever utanför sin egen grupp. Dessa grupper kan vara indelade med tanke på etnisk bakgrund, om man går i en profil eller inte, eller om man går särskola eller grundskola. 8/12

9 Förebyggande åtgärder Kompisgrupper Kränkande behandling, Kön och Etnisk tillhörighet Säkerhetsställa att nya elever får ett bra mottagande. Underlätta för eleverna att lära känna varandra över gränserna, för att få en mindre segregerad skola och skapa trygghet och trivsel. Mottagandet utvärderas i arbetslagen och följs upp i ledningsgruppen i december Utvärderingen analyseras och analysen dokumenteras och används till förbättringar kommande år. Alla sjuors mentorstid läggs parallell för att underlätta att träffas i olika konstellationer över klassgränserna. Eleverna ska tillhöra olika kompisgrupper som är blandade från de olika klasserna. Skolan har i våra kartläggningar upplevts som segregerad, i fråga om etniska grupper, årskurser, och profiler (idrotts och engelskaprofil), och många elever rör sig sällan utanför sin grupp. Med denna insats vill vi skapa möjligheter att umgås över gränserna. Biträdande rektor är ansvarig för att skapa schema. Mentorer är ansvariga för att arrangera träffarna. Arbetet pågår under hela läsåret. Nolltolerans mot kränkande ord Kränkande behandling, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Sexuell läggning Att kränkningarna ska upphöra. All personal och elever ska tydligt markera om de hör kränkande kommentarer. Speciellt vill vi uppmärksamma kommentarer med sexuell innebörd och kommentarer angående hudfärg eller invandrarbakgrund. Många på skolan uppger i olweusenkäten att de utsatts för dessa typer av kränkning (se kartläggning) All personal 9/12

10 Att behandla elever lika Kön Att arbeta med personalen så att vi blir medvetna om på vilket sätt vi behandlar flickor och pojkar olika. Kollegialt lärande: hur behandlar vi eleverna utifrån kön? Detta ska observeras under klassrumsbesök. Niornas avslutningsfest: vi gör bordsplacering och tar om möjligt hänsyn till elevernas önskemål, men det spelar ingen roll om man hamnar bredvid en pojke eller flicka. Eleverna ska inte bli indelade i par - man "går" inte med någon speciell på balen, man får en bordsplacering. Uttagning av olika roller i uppträdanden, t.ex luciafirande ska vara oberoende av vilket kön eleven tillhör. Enligt kartläggningen tycker 60% att lärarna behandlar flickor och pojkar lika. Mentorer och ämneslärare Pojkars kränkningar Kränkande behandling och Kön Att minska kränkningar mellan pojkar. Personalen ska utbildas i materialet Machofabriken som vi sedan kan ta upp med våra pojkar. Olweusrapporten visar att pojkar oftare kränker och blir oftare kränkta. Pojkarnas attityder till kränkningar är också hårdare. Rektor Riktad rastvärdsverksamhet Kränkande behandling Att eleverna ska känna sig trygga på alla delar av skolan. De som är rastvärdar ska koncentrera sitt värdskap på de platser som upplevs som otrygga, t.ex Ringen, trånga korridorer (t.ex A2) och korridorer där många nior har sina skåp. Ringen och vissa korridorer är enligt trivselenkäten ställen där eleverna känner sig otrygga. De som är rastvärdar Arbetet pågår under hela terminen 10/12

11 Se över toaletternas lås Kränkande behandling Att eleverna ska känna sig trygga på skolans toaletter. Se över toaletternas lås och dörrar och se till att laga dem där det behövs. Enligt trivselenkäten känner sig eleverna otrygga på skolans toaletter och en del har även sagt att de har "toalettvakter" utanför för att ingen ska rycka upp dörren, då låsen och dörrarna inte är i gott skick. Vaktmästare Innan läsåret startar Se över omklädningsrummen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Att våra elever ska känna sig trygga i omklädningsrummen. Att se över den fysiska miljön i duscharna och komma med förslag på hur man kan göra duscharna tryggare för alla våra elever, oberoende av kön, sexuell läggning och könsidentitet. Många elever uppger att de är otrygga i omklädningsrummen. rektor, idrottslärare och vaktmästare Under höstterminen Öka förtroendet för personalens engagemang Kränkande behandling Att personalen ska bli bättre på att reagera tydligt och snabbt vid kränkningar och på att visa eleverna vad vi gör för att motverka mobbning och kränkningar. All personal ska tydligt och på en gång markera mot kränkningar som den hör och t.ex inte vänta tills efter lektionen. Allvarssamtalen sker alltid utan att de som inte är inblandade vet om det, vilket gör att det är svårt för eleverna att se vad vi gör. Vi ska därför vara tydligare med att berätta vad som händer om någon utsätts för kränkningar och informera om vår åtgärstrappa. Enligt olweusenkäten uppger många att de inte tycker att personalen gör något åt mobbning och kränkningar. All personal, mentorer 11/12

12 Rutiner för akuta situationer Policy På Edsbergsskolan ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Om någon i personalen hör något som kan uppfattas som kränkande ska personalen markera tydligt att detta inte är acceptabelt beteende och att det måste sluta omedelbart. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Genom rastvaktsschema och kartläggning av vilka områden som upplevs som otrygga samt tidig rapportering till mentorer vid kränkningar hoppas vi kunna uppmärksamma utsatta elever på ett tidigt stadium. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Eleven kan vända sig till vem som helst i personalen som hen känner förtroende för. Rekommendationen är att vända sig först och främst till mentor eller kurator, men alla i skolan ska kunna ta upp en anmälan om kränkande behandling. Föräldrar rekommenderas först att kontakta mentorer om de misstänker eller har fått kännedom om kränkande behandling eller mobbning. I andra hand kan även kurator kontaktas. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Om någon i personalen som uppmärksammar att någon elev blir utsatt för något som uppfattas som kränkande ger denne en tillsägelse till eleven som kränker och informerar sedan den utsattes mentor om detta. Om den som utsätter går i en annan klass bör även hens mentor kontaktas. Mentor utreder detta vidare om det behövs. Hur detta görs beror på hur situationen ser ut. Några exempel på hur det kan göras är: utöka sina egna observationer prata med den utsatte höra med sina kolleger göra anonyma skriftliga undersökningar i klassen göra korta personliga intervjuer med eleverna i klassen prata med elevens vårdnadshavare. Det som framkommer dokumenteras av mentor i en dokumentet Utredning om kränkande behandling, diskriminering och mobbning. Om utredningen visar att det förekommer mobbning eller trakasserier går mentor vidare med att prata med den utsatte eleven för att ge stöd och försäkran om att skolan ska göra allt som den kan för att mobbningen/trakasserierna ska upphöra och informera om vad mentorn har för avsikt att göra för att så ska ske (kan vara bra att informera om åtgärdstrappan). Det är viktigt att komma överens med eleven om att hen ska berätta för mentor om mobbningen/trakasserierna fortsätter. (se olweusboken kap 9 sid 4) Tillsammans med en annan vuxen i skolan ha ett allvarligt samtal med den som utsätter. (det kan vara tillsammans med mentorskollegan eller någon annan. Om man är osäker på hur detta allvarssamtal ska hållas kan det vara bra att göra det tillsammans med någon som är van vid att hålla sådana samtal). Budskapet i ett sådant samtal ska vara tydligt: 1) Att vi vet att detta har hänt. 2) Att vi inte accepterar mobbning/trakasserier i vår skola och att vi kommer se till att det upphör. 3) Att vi kommer att följa upp det. 4) Att det kommer att bli negativa konsekvenser om mobbningen/trakasserierna inte upphör k. 5) Vi kommer att kontakta vårnadshavare. (se kap 9 sid 6) Både den utsatte och den som utsätter ska erbjudas kuratorssamtal. Vårdnadshavare till både den utsatte och den som utsätter kontaktas. Det som framkommer av samtalen dokumenteras i rapporten. Mentor sparar dokumentationen. En kopia skickas till kurator för arkivering. Uppföljning sker med den utsatte eleven 1-2 veckor efter allvarssamtalet. OBS: sexuella trakasserier och våld ska direkt ges vidare till rektor som avgör om en polisanmälan ska göras. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal När någon får reda på att elev kränks av personal ska detta rapporteras till biträdande rektor eller rektor som utreder om vad som hänt och utifrån det vidtar åtgärder. Rutiner för uppföljning Se ovan Rutiner för dokumentation Se ovan Ansvarsförhållande Rektor är ytterst ansvarig för rutiner och allt arbete mot kränkande behandling.kurator är den som initierar och driver frågorna i verksamheten och initierar kartläggningar, diskussioner och framtagande av rutiner mot kränkande behandling. Mentorer är ansvariga för arbetet med sina mentorsgrupper, i fråga om förebyggande arbete för ett bättre klassklimat och allvarssamtal vid kränkande behandling. 12/12