Kvalitetsredovisning

Transkript

1 Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Sövestad skola Ansvarig rektor: Jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. I en verksamhet som är förändringsbenägen och som fungerar som en lärande organisation är kvalitetsarbetet ständigt närvarande på alla nivåer. Dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet visar vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt, för att kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid och se effekterna av ett utvecklingsarbete. Ystads kommun har valt att under läsåren 2011/2012, 2012/2013 och 2013/2014, dokumentera kvalitetsarbetet i form av en kvalitetsredovisning för att regelbundet, och på ett sätt verksamheterna är vana vid, stämma av hur verksamheterna arbetar mot de nationella och lokala målen och se hur långt de kommit i det löpande förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning är ett sätt att belysa verksamhetens mål och utveckling och ska ses som ett verktyg för utveckling och ett sätt att redovisa kvalitetsarbetet till förvaltningen och Barn- och utbildningsnämnden. I Barn- och utbildningsplan för Ystads kommun (BUN-plan), har nämnden satt upp sex lokala prioriterade områden för kommunens utbildningsverksamheter. Dessa prioriterade områden innehåller såväl nationella som lokala mål. Uppföljning och utvärdering av BUN-planen sker fortlöpande. Nämnden avser att, i verksamheternas kvalitetsredovisningar för läsåren 2012/2013 och 2013/2014, utvärdera två av BUN-planens sex prioriterade områden, nämligen Kunskapsutveckling samt Arbets- och lärandemiljö, med huvudfokus på uppföljning och analys. Målen inom dessa områden

2 är såväl lokala som nationella. Förändringen sker mot bakgrund av Skolinspektionens tillsyn, nämndens behov av underlag för kvalitetsförbättrande åtgärder samt verksamheternas önskemål och behov. Även en utvärdering av hur skolorna arbetat för att komma tillrätta med Skolinspektionens brister görs i denna kvalitetsredovisning. Prioriterat område Kunskapsutveckling (Utveckling och lärande) Elever och studerande når de nationella kunskapsmålen. Barns och elevers behov av särskilt stöd tillgodoses i verksamheten. * *Återfinns i BUN-planen under område 4 Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att ge er bild av kunskapsutvecklingen samt genom att redovisa statistik relevant för er skola (nationella ämnesprov, kunskapskrav, betyg). 2013/2014 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska 85% 85% 85% Svenska som andraspråk 100% 100% Matematik 85% 72% 79%

3 SO 100% 100% 100% NO 100% 100% 100% 2012/2013 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik SO NO 2011/2012 Kunskapskrav åk 3 % Flickor Pojkar Totalt Svenska Svenska som andraspråk Matematik SO NO Här beskriver ni kort er skolas kunskapsresultat i löpande text I vilken grad når eleverna de nationella målen? Hänvisa till och bifoga statistikunderlag utskickat av UE.

4 Vad i enhetens verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Områden som ska ingå i analysen i relation till lärande och kunskapsutveckling: Nationella ämnesprov (åk 3, 6) Måluppfyllelse kunskapskrav (åk 3, 6) Betyg (åk 6) Elevinflytande Särskilt stöd Hur stimuleras eleverna att nå så långt som möjligt? Hur arbetar ni med likvärdighet kring betyg och bedömning? En-till-en, omdefinerat lärande - TÄNK OM (bifoga vision och handlingsplan) Moderssmålsundervisning Studiehandledning på modersmålet Svenska som andraspråk Frågor som stöd vid analys (från Skolverkets Allmänna råd): Vilka förklaringar finns till att måluppfyllelsen är god eller mindre god? Vilken betydelse har olika arbetsformer och arbetssätt för måluppfyllelsen? Hur utnyttjas undervisningstiden? Hur utnyttjas arbetsplatsförlagd tid? Vilken betydelse har de personella och materiella resurserna eller barn- och elevgruppernas organisering och sammansättning? Inkludering? Hur påverkar personalens kompetens, värderingar, förhållningssätt och arbetssätt elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen? Har personalen tillräcklig kompetens för sitt uppdrag? I alla klasserna på mellanstadiet finns elever med behov av särskilt stöd i de flesta ämnen. Under läsåret har det funnits resurspersoner kopplade till elever med särskilda behov. Resurspersonerna har varit med under ordinarie lektioner för att inkludera alla elever. Eleverna undervisas till största del av ämneskompetenta lärare, vilket betyder att lärarna undervisar i olika klasser. Vissa lektioner har klasserna haft två undervisande lärare då klasserna på mellanstadiet är relativt stora. Sexorna har varit sammanslagna till en undervisningsgrupp under NO-, musik-, religions- och idrottslektionerna. Mellanstadiet har haft två schemalagda språkpass där vi jobbat i tvärgrupper. Vilket resulterat i färre antal elever per pedagog och det visade sig att åldersblandningen var mycket positiv för klimatet i gruppen. Under passen har vi jobbat med en läsande klass, romanprojekt och retorik. Dock har bedömning och utvecklingsmål för eleven brustit i återkopplingen till undervisande svensklärare. Årskurs 6 har haft ett Öresundsprojekt med en skola från Danmark, vilket har inneburit resor till Danmark och Ven samt gemensamma webb-möten och planeringar mellan elever och lärare. Projektet har varit givande på många sätt men också tidskrävandedär den ordinarie undervisning har kommit till korta. Lärarna har under vårterminen genomfört Skolverkets webbaserade kurs Bedömning och betyg. Efter varje modul har vi i arbetslaget diskuterat samt prövat olika formativa bedömningsverktyg i klasserna.

5 Detta har ökat vår samsyn på kunskap och förhoppningsvis har det lett till en mer likvärdig bedömning. Vid bedömning och rättning av de nationella proven har det varit sambedömning mellan de lärare som undervisat i ämnet. Likadant gällande betyg i de olika ämnena. Detta för att säkerställa en rättvis bedömning. NOlärarna har haft samplanering veckovis. l Mellanstadiet har haft ett schemalagt mattepass, som vi inte använt gemensamt på grund av brist på planeringstid. Sexorna har haft nivåanpassad gruppindelning i Engelska sedan årskurs 5. Den gruppen som har behövt mest stöd har varit störst. Resultatet på de nationella proven var det fem av sjutton som inte klarade kunskapskraven. Bland de undervisande engelsk-lärarna för gällande grupp, har inte haft ämnesbehörighet i ämnet. Den andra gruppen nådde kunskapskraven med god marginal. Gruppen har haft en resursperson med under lektionerna. De har fått möjlighet till utmaningar, fokuserat undervisningen på utvecklingsområdet, dels har eleverna fått välja egen redovisningsform. Gruppen har i årskurs sex haft en ämnesbehörig undervisande lärare. På mellanstadiet har vi två elever som fått modersmålsundervisning, polska och engelska. På mellanstadiet har vi haft sex elever som haft svenska som andraspråk. Inga elever på mellanstadiet har fått studiehandledning på sitt modersmål. En elev som tackat nej till studiehandledning har inte nått kunskapskraven ifleral ämnen. Att arbeta digitalt har blivit en naturlig del av den dagliga undervisningen sedan alla har en egen dator. Det har gjort det lättare att individanpassa uppgifter och lärande. Det har underlättat vårt arbete med formativ bedömning te x, genom att kunna ha tillgång till elevernas arbete och under arbetets gång kunnat ge feedback till varje elev i dokumentet. Exempelvis i matematik har undervisningen kunnat individanpassats mer, då uppgifter i olika nivåer har varit möjligt för elever att nå. I samhällskunskap har vi kunnat följa det senaste informationsflödet tack vare en till en satsningen. Eleverna har haft möjligheter att välja bland fler redovisningsformer, som ljud, film och bild. Måluppfyllelsen för eleverna på lågstadiet är god. Varje klass har vars sin klasslärare som undervisar i samtliga ämne förutom i idrott, slöjd och musik. I varje klass finns elever med behov av särskilt stöd i språk-, läs- och skrivutveckling samt i matematik. Klassen undervisas i en grupp. Alla elever deltar i gemensamma genomgångar och får därefter nivåanpassade utmaningar. Detta arbetsätt har fungerat bra och vi ser att alla elever har utvecklats väl utifrån sina förutsättningar. Syftet med att hålla ihop klassen är att skapa en trygghet och samhörighet för lärandet. Under vissa perioder har eleverna fått stöd av specialpedagog i liten grupp eller i klassen. I klasserna har funnits resurspersoner som stöd för enskilda elever men även till hela gruppen. Under höstterminen arbetade åk 1-3 i nivåindelade åldersblandade språkgrupper med syfte att ge eleverna en skjuts i läs- och skrivutveckling bl a genom ett Emil-tema. Åk F-3 har delat på åtta datorer och sex Ipads, dessa har använts konsekvent i undervisningen, vilket har lett till att eleverna har utvecklat sina datakunskaper. Med hjälp av olika program/appar har eleverna utvecklat sitt språk i tal och skrift samt matematik. De har t ex skrivit texter, hanterat bilder, gjort film,

6 lyssnat på böcker, ljudinspelningar mm Under vårterminen har en av de gemensamma datorerna öronmärkts för en elev med behov av särskilt stöd. Vi har haft tillgång till både datorer och Ipads under schemalagda tider, men alla klasslärarna känner ett behov av fler datorer och Ipads. Detta för att kunna inkludera det digitalamiljö som en naturlig del i den dagliga undervisningen. Elevinflytandet finns som en naturlig del i undervisningen t ex klassråd, demokratiska beslut (röstning), val av arbetssätt, placering i klassrummet mm Då lågstadiets elever har undervisats i idrott, slöjd och musik har klasslärarna undervisat/deltagit på mellanstadiets lektioner. Vi ser två vinster av detta arbetssätt. Dels frigörs lärare för planeringstid och dels får lärarna ett viktigt utbyte och ser den röda tråden i elevers kunskapsutveckling. På den gemensamma arbetsplatsförlagda tiden före och efter skolan har lärarna haft möten ämnesvis respektive stadievis. Mötena har innehållit många diskussioner kring elever och deras lärande och viktiga utbyte av erfarenheter och ämneskunskaper. Vilket i sin tur har utvecklat vår undervisning och ökat lärarnas kompetens. På lågstadiet har vi tre elever med svenska som andra språk. I modersmålsundervisning har vi tre elever i engelska och en i polska. Eleverna på lågstadiet har fått studiehandledning på sitt modersmål. Lärarna har under vårterminen genomfört Skolverkets webbaserade kurs Bedömning och betyg. Efter varje modul har vi i arbetslaget diskuterat samt prövat olika formativa bedömningsverktyg i klasserna. Detta har ökat vår samsyn på kunskap och förhoppningsvis har det lett till en mer likvärdig bedömning. Klasslärarna på lågstadiet har undervisat i fler ämne än de formellt är behöriga i. Detta var ett medvetet val vi gjorde för att varje elevgrupp skulle få en enhetlig struktur för större trygghet. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen Vad behöver utvecklas, varför och på vilket sätt? Sexorna har haft nivåanpassad gruppindelning i Engelska sedan årskurs 5. Den gruppen som har behövt mest stöd har varit störst. Resultatet på de nationella proven var det fem av sjutton som inte klarade kunskapskraven. Bland de undervisande engelsk-lärarna för gällande grupp, har två av tre inte haft ämnesbehörighet i engelska. Den andra gruppen nådde kunskapskraven med god marginal. Gruppen har haft en resursperson med under lektionerna. De har fått möjlighet till utmaningar, fokuserat undervisningen på utvecklingsområdet, dels har eleverna fått välja egen redovisningsform. Den gruppen har i årskurs sex haft en ämnesbehörig undervisande lärare. Från och med i höst kommer undervisande lärare att vara behörig i engelska. Vi planerar för att kunna ha de gemensamma matematiklektionerna i tvärgrupper med början i höst. Tid för att planera detta måste tas från vår gemensamma planeringstid på tisdagseftermiddag som är tänkt till ämnesplanering/diskussioner.

7 Ämnesplaneringar i v-klass, gör mall för alla att nå. För att underlätta gemensam bedömning i ex svenska, vid våra gemensamma språkpass i tvärgrupper, kommer vi att göra bedömningsmatriser för det arbetsområde vi gemensamt arbetar med. Dessa kan vi sedan lägga i v-klass, tillgängliga för både pedagoger och elever. Öppna lärarsamtal är ett önskemål från vårdnadshavarna. Vi kommer att utveckla en form för att kombinera utvecklingsamtal och öppna lärarsamtal, där elev och vårdnadshavare erbjuds utvecklingsamtal i samband med en möjlighet till ett kortare möte med annan undervisande lärare. Vi behöver utveckla enhetliga rutiner och strukturer så att eleverna känner igen sig oavsett vilken lärare som har hand om undervisningen. Komma överens i arbetslaget om regler och konsekvenser som ska gälla på skolan. Den arbetsplatsförlagda tiden (räkna tid i 16-veckorsperioder) En gemensam schemalagd tid för genomgång av veckan (t ex måndag morgon) där alla deltar. Utse en mötesledare och en sekreterare som antecknar i kalendariet. Fast tid för hela skolans arbetslag att diskutera elever, värdegrund och förhållningssätt. Göra en gemensam plan för utvecklingssamtal och rättning av nationella proven. Prioriterat område Arbets- och lärandemiljö

8 Verksamheterna har ett väl fungerande arbete kring en god arbets- och lärandemiljö. Barn, elever, studerande och personal känner trygghet och trivsel i verksamheten. Resultat och måluppfyllelse Redovisa resultat och måluppfyllelse genom att beskriva hur väl er skola har uppnått målen i förhållande till målen ovan. Områden som ska ingå: lärandemiljö och studiero situationen på skolan utifrån ett värdegrundsperspektiv (exempelvis relationen mellan elever och mellan vuxna och elever samt förekomst av kränkningar) elevinflytande resultatet av eventuella enkäter som genomförts Det råder lugn och ro på skolan och under lektioner. Det är relativt lugnt på raster och eleverna leker över klass- och åldersgränserna. Några fall av kränkningar har inträffat. Då har skolans Trygghetsteam kopplats in och haft samtal med berörda elever. Periodvis har vuxentätheten under rasterna ökats. Ett fall har rapporterats vidare till huvudmannen. Eleverna är delaktiga i planeringen av olika arbetsområden. De får ofta välja redovisningsform. Efter ett arbetsområde utvärderar vi och resultatet av den styr planeringen av kommande arbetsområden. Skolan har ett elevråd med representanter från åk 1-6. Rådet sammanträder en gång per månad med stöd av en lärare. Frågor de har haft inflytande över är t.ex. rastaktiviteter, ansökningar till Ungdomsfullmäktige mm. Bok- och biblioteksrådet startades upp under vårterminen med tio representanter från åk 1-6 under ledning av skolans biblioteksansvariga lärare. Eleverna i rådet har påverkat inköp av nya böcker i olika genrer samt diskuterat fram förslag för att forma miljön i det nya biblioteksrummet som ska öppna till hösten. Under hösten 2013 schemalade vi elevensval för år 3-6 på två heldagar för en möjlighet till fördjupning i valbart ämne. Under våren blev det tre dagar. Vi utgick ifrån elevernas önskemål, angående ämne och personalens kompetenser. Resultatet visade sig mycket positivt både för elever och personal. Detta ledde till en positiv atmosfär och lärandemiljö i hela skolan. Enligt den årliga elevenkäten: 90 % känner sig trygga. Övervägande delen av eleverna trivs på rasterna. De flesta har kompisar och trivs i sina klasser. Under lektionstid tycker drygt hälften av eleverna att det

9 råder arbetsro medan över 80 % anger att de kan koncentrera sig under lektionstid. Drygt hälften av eleverna känner sig ibland stressade över skolarbete. De flesta eleverna känner sällan eller aldrig sig retade eller utstötta i skolan. Eleverna uppger att de vuxna arbetar med att förhindra mobbning eller annan kränkande behandling. Eleverna tycker till stor del att de vuxna lyssnar på dem. Endast 75% av eleverna uppger att de får vara med och föreslå hur vi ska arbeta i skolan. Därför ser vi att detta är ett utvecklingsmål för oss, att göra så att eleverna ska bli mer delaktiga i planering av skolarbetet. Vi kommer att visa tydligare för eleverna när de får vara delaktiga i olika beslut angående skolarbetet och andra händelser som sker under skoltid. Vad i er verksamhet påverkar och orsakar resultatet och måluppfyllelsen? Analysera genom att försöka hitta samband mellan förutsättningar, genomförandet av utbildningen och resultatet. Personal har arbetat med likabehandlingsråd på skolan och har gått utbildning på Mah kring värdegrund och likabehandling. Arbetet är påbörjat och under implementering. Samarbetet i skolans arbetslag samt med övrig personal är en viktig komponent för att skapa och behålla en bra arbets- och lärandemiljö. Emellanåt har arbetslaget haft svårt att enas och ta gemensamma beslut t ex revidering av skolans regler och konsekvenser. När olika personal ger olika signaler och besked till eleverna har oro uppstått vilket märkts både under lektioner och raster samt i personalrummet. När det gäller arbetsro pågår en ständig dialog kring vad det innebär för individen. En del elever kräver absolut tystnad medan andra vill ha möjlighet att kunna samtala för att känna arbetsro och kunna lära. Det finns tillgång till hörselkåpor i rummen, att uppmuntra fler elever att använda dem så att de som behöver prata dämpat utan att störa de som behöver tystnad. Utvecklingsområden identifierade utifrån analysen När vi undervisar elevgrupper från olika klasser krävs en tydligare återkoppling till ordinarie undervisande lärare. Under höstterminen 2014 fungerar återkopplingen och ansvaret för eleverna bättre än vad det gjorde läsåret 13/14. Lärare behöver regelbundet samtala med elever kring vad olika elever behöver för att känna arbetsro. Vi behöver se över antalet hörselkåpor och eventuellt köpa in fler. Lärare behöver ta hänsyn till enkätsvaren när de planerar sin undervisning, för att försöka möta alla elevers behov kring arbetsro. Lärarna upplever att det finns arbetsro på skolan och att det finns en samsyn i hur vi arbetar på skolan. Hörselkåpor har köpts in och delats ut till klasserna.

10 Gemensam policy kring förhållningssätt, grundläggande regler och bemötande. Detta för att eleverna ska känna sig trygga med alla vuxna och rutiner i skolan. Gemensamma regler för ex. kö i matsalen, mobiltelefoner, skolgårdsgränser mm i form av ett skriftligt dokument som går hem till vårdnadshavare och som finns tillgängligt och aktuellt för all personal. Togs fram inför höstterminen. Vi planerar för att kunna ha de gemensamma matematiklektionerna i tvärgrupper med början i höst. Tid för att planera detta måste tas från vår gemensamma planeringstid på tisdagseftermiddag som är tänkt till ämnesplanering/diskussioner. Några gemensamma lektioner har genomförts men ej fortsatts med. Utvecklingsområde: arbeta utifrån gröna boken och gemensamma matematikplaneringar. Ämnesplaneringar i v-klass, gör mall för alla att nå. Åtgärdat. För att underlätta gemensam bedömning i ex svenska, vid våra gemensamma språkpass i tvärgrupper, kommer vi att göra bedömningsmatriser för det arbetsområde vi gemensamt arbetar med. Dessa kan vi sedan lägga i v-klass, tillgängliga för både pedagoger och elever. Ej gjort. Öppna lärarsamtal är ett önskemål från vårdnadshavare. Vi kommer att utveckla en form för att kombinera utvecklingsamtal och öppna lärarsamtal, där elever och vårdnadshavare erbjuds utvecklingsamtal i samband med en möjlighet till ett kortare möte med undervisande lärare. Under höstterminen hölls tre kvällar där föräldrar och elever fick boka sig hos valfri/valfria lärare. Innan tiden hos läraren höll eleven ett utvecklingsamtal med sin/sina föräldrar för att sedan kunna ha ett öppet samtal med läraren. Utvärderingarna visar att både föräldrar och elever upplevde kvällarna som positiva. Nya kvällar har bokats in under vårterminen. Vi behöver utveckla enhetliga rutiner och strukturer så att eleverna känner igen sig oavsett vilken lärare som har hand om undervisningen. Komma överens i arbetslaget om regler och konsekvenser som ska gälla på skolan. Gemensam policy har tagits fram och vi upplever att det finns en samsyn ibland lärarna och personalen på skolan. Endast 75% av eleverna uppger att de får vara med och föreslå hur vi ska arbeta i skolan. Därför ser vi att detta är ett utvecklingsmål för oss, att göra så att eleverna ska bli mer delaktiga i planering av skolarbetet. Vi kommer att visa tydligare för eleverna när de får vara delaktiga i olika beslut angående skolarbetet och andra händelser som sker under skoltid. Utvecklingsområden inför vårterminen 2015 gemensam matematikplanering bedömningsmatriser i alla ämnen för att synliggöra målen och lärandet för eleverna. implementera studieteknik (elever)

11 Utvecklingsområden från KR 2012/2013 Redovisa och utvärdera resultatet av de förbättringsåtgärder ni identifierade i förra kvalitetsredovisningen. Här skriver ni er redogörelse. Bilagor Bifoga följande dokument: Statistik över kunskapsresultat Skolans vision och handlingsplan (framtagen i TÄNK OM) Aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling (från verktyget Plan för skolan) Skolans ordningsregler Bilaga Bilaga