Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Transkript

1 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE 2014 Utsäljeskolan Enkät- och kunskapsresultat 2014 Skola I Utsäljeskolan är alla undervisande lärare utbildade och undervisar i de ämnen de är behöriga i. Trots utbildning och hög kompetens är det inte alltid enkelt ens för skickliga lärare att möta eleverna på deras individuella nivå. Stora klasser gör det än svårare. Ibland tar de högpresterande eleverna mycket tid och de svagpresterande blir lidande och ibland är det tvärtom. I Utsäljeskolan har vi ett inkluderande arbetssätt vilket betyder att vi har alla elever i våra klasser oavsett funktionshinder och detta är möjligt i och med ett nära samarbete mellan grundskola och grundsärskola. Det finns också ett antal specialpedagoger och elevassistenter som stöttar och förstärker i undervisningen. Specialpedagogerna har gjort en handlingsplan för ett inkluderande arbetssätt. Ett stort antal lärare är utbildade ELIT-lärare och det finns minst en i varje arbetslag i avsikt att sprida entreprenöriell kunskap till elever och kollegor. Tidigare har Utsäljeskolan varit en Olweusskola (antimobbningsarbete) men inför läsåret 14/15 kommer vi släppa organisationen kring Olweus som varit alltför krävande logistiskt och istället arbeta VI-inspirerat (värdegrund och individ). Vi tror att det nya sättet att arbeta på kommer att bli mer genomgripande och mer tilltalande för eleverna. Dessutom kommer vi att tänka om mer och arbeta mer med en stödjande lärmiljö. Som vanligt är resultaten i åk 6 högre betygsmässigt under våren än hösten. Terminsbetygen i december innehöll inga A- och B- betyg i ämnena teknik, religion, kemi, hem- och konsumentkunskap, fysik och biologi. Terminsbetyget i juni innehöll inga A-betyg i biologi, kemi och matematik. De flesta A-betygen återfinns i engelska, svenska och historia. Skolans elever är generellt duktiga i svenska vilket med all sannolikhet beror på att många har god läslust och får sina läsbehov av god litteratur tillgodosedda av skolans lärare. Redan i förskoleklass kartläggs eleverna kunskaper i svenska. Utsäljeskolans åk 6-elever har procentuellt sett högst antal A-betyg av alla skolor i kommunen. Meritvärdet, baserat på betygen, för årets åk 6-elever ligger på 228,8 (i kommunen 209,5). et är något lägre än för förra årets åk 6-elever. Flickorna har ett högre meritvärde 250,7 i jämförelse för pojkarnas 213,9. Trenden är likartad som för kommunen som helhet där flickornas meritvärde (221,7) var högre än pojkarnas (199,8). 96,3 % av eleverna i åk 6 har fått minst betyget E i alla ämnen. Endast två elever har fått betyget F, en elev i geografi och en i idrott. Måluppfyllelsen i övriga årskurser är god. Det

2 är endast ett par elever i varje årskurs som inte når målen. Se tabell 7f. Vi har en förstelärare i no-ämnena och har för avsikt att tillsätta en förstelärartjänst i matematik och svenska för att om möjligt öka elevernas resultat. Generellt tycker vi att vi ser att kvaliteten i no-ämnena har ökat. Vi återfinner fler betyg på B-nivån i kemi och biologi. Dock är det inte någon elev som lyckats få ett A i dessa ämnen. Vi har arbetet utifrån förmågorna och tydliggjort ämnesspecifika begrepp. Vi har blivit bättre på att tydliggöra för eleverna vad som förväntas och krävs för de olika kunskapskraven/betygen. Vi har även en förstelärare med uppdrag att driva IT-frågor eftersom skolan gjort en stor satsning på Ipads till eleverna. I åk 4-6 har alla elever varsin läsplatta och i de yngre årskurserna är det två elever som samsas om en. Eftersom forskningen visat att yngre elever utvecklar språket och främjar dialogen då de delar en läsplatta har vi gjort detta val. Syftet med de nationella proven/ämnesproven är att de ska: stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning ge underlag för en för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. I Utsäljeskolan använder vi resultaten från proven och gör en analys tillsammans i lärargruppen. För att rättningen och bedömningen av ämnesproven ska bli så objektiv som möjlig är det inte den undervisande läraren som rättar. Lärare som undervisar i åk 2 rättar t.ex ämnesproven i åk 3, i svenska för åk 6 har vi en numera pensionerad lärare i svenska som rättar och undervisande lärare i åk 5 rättar ämnesproven på likartat sätt som de i åk 2. Frågan om bedömning och betygssättning har varit föremål för många diskussioner och dessa kommer fortsätta under läsåret 14/15. Vi inleder i augusti med en föreläsning av professor Christian Lundahl som skall föreläsa i ämnet. Läsåret 14/15 kommer mycket tid läggas för arbete i arbetslagen vilket kommer möjliggöra fortsatt diskussion avseende likvärdig bedömning och betygssättning. Även gemensam planering kommer att kunna genomföras och tematiskt arbete blir enklare att genomföra. Skolledningen kommer kontinuerligt att träffa representanter för arbetslagen i avsikt att fånga upp diverse frågeställningar och resultat från diskussioner i arbetslagen. Vi ser att vi behöver bli bättre på bedömaröverensstämmelse. Vi behöver tid att tillsammans med NO-lärare/förstelärare sitta ner och föra diskussioner för större likvärdighet.

3 Vi behöver diskutera var gränsen för godkänd och överträffar går. Vi behöver också mer träning i att se vilka moment som ingår i varje enskilt ämne. Fritidshem 243 barn i åk 2-6 har svarat på fritidsenkäten. Hela 92 % av barnen tycker att det finns roliga saker att göra på fritids. Motsvarande siffra förra året var 87 %. All personal har gått på föreläsning om barns lek med s.k leklådor som ska uppmuntra till rollek, på Tretids (fritids för åk 3) finns en s.k verksamhetsbyrå bestående av barn som är med och planerar veckans aktiviteter. De stora barngrupperna och icke ändamålsenliga lokaler för fritids bidrar med all sannolikhet till att 27 % uttrycker att det är svårt att få lugn och ro på fritids. Trots att många barn upplever att det är svårt med lugn och ro på fritids så menar 94 % att de är nöjda med sitt fritidshem och här ligger styrtalet högre än vad hela kommunen visar. (Utsäljeskolan 9,1 och kommunen 9,0). Nöjdheten ligger i år högre än förra året vilket visar att de insatser som gjorts har gett resultat. Vi kan glädjande nog, utifrån årets fritidsenkät, se att barnen uttrycker att de vuxna bemöter dem på ett bra sätt och att de vuxna arbetar för att förhindra mobbning. Medvetandegraden kring mobbingfrågor är hög både bland elever och vuxna. Årets åk 5-elever gjorde tillsammans med ER-film en film om mobbning som visades för alla skolans elever på en storsamling. Det kan tyckas märkligt att styrtalet för trygghet har sjunkit sedan förra året (8,7 mot 8,5) med tanke på att barnen både är nöjda och tycker att vuxna förhindrar mobbning. Anledningen till detta kan vara att vi hösten -13 startade upp åldershomogena fritidsenheter (ett fritids för åk 1, ett för åk 2 osv.) med för barnen både nya lokaler och ny personal. I skolan finns även ett Öppet fritidshem för barn från åk 4-6. På varje fritidsenhet finns en ansvarig utbildad fritidspedagog som har som sitt huvudsakliga uppdrag att planera den pedagogiska verksamheten. Grundsärskolan inkl. träningsskolan En grupp elever inom grundsärskolan har genomfört kommunens elevenkät. Det är endast elever inom grundsärklassen som gjort enkäten. Elever som går grundsärskolan med inriktning träningsskola har inte gjort elevenkäten. Föräldrar har tagit del och till viss del varit med och analyserat föräldraenkätsresultat under året. Uppföljning i lärarlaget och arbetslagen har gjorts. Arbetsmiljöarbetet behöver ingå mer i det systematiska kvalitetsarbetet, kanske t.o.m. i utökad grad avseende grundsärskolans verksamhet då personkretsen elever omfattas av funktionshinder som ibland kan vara omfattande. I och med den nya arbetsmiljölagstiftningen och kraven på den fysiska såväl som den psykiska arbetsmiljön har skolan börjat arbeta mer med riskbedömning, risk- och konsekvensanalys vid olika former av förändringar inom verksamheten. Dokumentationsformerna och dokumentationskraven ses över på kommunnivå och lokal nivå.

4 I år har vi valt att föräldraenkätresultaten får stå för sig själva utan vidare analys då resultaten är så höga. Jämför gärna kommunens snitt för grundsärskolan med våra snitt för förnöjdsamhet. Förnöjsamheten är god, mycket god inom de allra flesta områden. Vt-12 Vt-13 Kommun totalt Tabell 3aa Åk. 3 11/12 12/13 13/14 13/14 Ämnesprov åk 3 Ma 65,6 82,3 81,4 72,25 Sv 93,4 88,6 98,6 86,12 SvA 59,90 Alla flickor klarade ämnesproven för åk 3 i svenska. I matematik var det 81,3 % (26/32) av flickorna som klarade målen för godkänt. I svenska klarade 97,4 % (37/38) av pojkarna målen i svenska och 81,6 % (31/38) målen i matematik. I en av klasserna var det 50 % (4 st) av flickorna som klarade ämnesproven i matematik. I åk 4 kommer eleverna att ha en och samma matematiklärare. Han är medveten om resultaten och kommer att jobba med täta diagnostiska prov för att se att alla elever hänger med. Vt-12 Vt-13 Resulta t Result at Kommun totalt Tabell 3ab Åk. 6 11/12 12/13 13/14 13/14 Ämnesprov åk 6 En ,6 Ma ,7 NO ,1 SO ,0 Sv ,9 SvA - 71,7 Kunskap åk 6 Meritvärde Minst E i lästa ämnen , ,8 209,5 96,3 80,5 Vi ser i tabellen 3ab att meritvärdet för åk 6-eleverna år 2014 är något lägre än för år 2013 och en förklaring kan vara att en betydande del pojkar i

5 årskursen varit i behov av särskilt stöd. Årets meritvärde för flickorna ligger på 250,7 och pojkarnas på 213,9. Undervisande lärare menar att flickorna ofta är teoretiskt duktiga och de anstränger sig mer vid prov och inlämningar av arbeten. Årets meritvärde ligger högre än för kommunen som helhet. Förra årets åk 6-elever var tidigt mycket goda läsare enligt den LUS-statistik som finns vilket också kan förklara det höga meritvärdet förra året. En framgångsfaktor torde således vara att arbeta mycket med läsning vilket också görs i mycket stor utsträckning.