Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Transkript

1 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1

2 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter sid 2 3. Barn sid 3 4. Personal sid 3 5. Förutsättningar sid 3 6. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen Lpfö 98 sid 5 7. Måluppfyllelse av förskoleverksamhetens utvecklingsområde sid 6 8. Likabehandlingsplanen. sid 7 9. Sammanfattning av året samt åtgärder för förbättring sid 7 1. Inledning I enlighet med skollagen som trädde i kraft 2011 finns tydliga krav på att förskoleverksamheten ska bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheten ska planeras, följas upp och utvecklas i förhållande till de nationella målen. Krav ställs på att arbetet dokumenteras, utvärderas och att åtgärder vidtas vid eventuella brister i verksamheten. Personal, barn och vårdnadshavare ska medverka i kvalitetsarbetet. Kommunen ansvarar för att följa upp och utvärdera förskolans måluppfyllelse i förhållande till de nationella och kommunala styrdokumenten. Kvalitetsredovisningen ligger till grund för utvecklings och verksamhetsplanering för kommande verksamhetsår. Det finns i den nya skollagen inga krav på kommunal skolplan eller kvalitetsredovisning såsom tidigare. Storfors kommun har dock valt att en kvalitetsredovisning ska göras för att säkerställa verksamhetens kvalitetsarbete. 2. Verksamheter Förskolor i tätorten; Hagen, Lillåsen, och Viken. Det finns även familjecentral med öppen förskola som bemannas onsdagar och torsdagar mellan klockan 8.30 och I Bjurtjärns skola finns förskolan Ängslyckan och i Kyrksten finns förskolan Änglagård. Organisation I kommunen finns fem förskolor, Förskolan Viken är den största med tre avdelningar. Hagen och Lillåsen har vardera två avdelningar. På Bjurtjärns skola finns Ängslyckan och i Kyrksten finns Änglagård. Båda förskolorna har en avdelning för barn 1 5 år. Sedan januari 2011 finns 75% specialpedagog i förskolan. Tjänsten kombineras med 25% som förskollärare på familjecentralen. Specialpedagogen har varit föräldraledig ht 13 och har inte ersatts med vikarie. Arbetet har fördelats mellan förskolechef och biträdande förskolechef under hösten. Tjänsten som förskollärare 25% på öppna förskolan har tillsatts genom en omfördelning av resurser inom befintlig verksamhet. Specialpedagog återgick i tjänst vt 14. Rektor/förskolechef och eller biträdande förskolechef deltar i arbetsplatsträffar var femte vecka, pedagogiska forum, pedagogiska ledarträffar, avdelningsplaneringar samt genomför medarbetarsamtal. 2

3 3. Barn Förskola Antal barn Barn/ personal Antal avdelningar Typ av avdelningar Viken 56 5, avd 1-3 år 2 avd 3-6 år Lillåsen 34 5, avd 1-3 år 1 avd 3-6 år Hagen 35 5, avd 1-3 år 1 avd 3-6 år Ängslyckan 19 5, avd 1-6 år 60 Änglagård 13 4, avd 1-6 år 60 Öppettid tim/vecka Summa 157 5,37 9 * 0,25 förskollärare öppna förskolan. Uppgifterna är hämtade från mätveckor i april Antal inskrivna barn och barn/personal har sett ut på följande sätt i april respektive år. Antal inskrivna barn Barn / personal ,6 4,9 5,4 5,7 5,3 5,5 4. Personal Personal i budget 2014, tjänster 5. Förutsättningar Lokaler, utemiljö, material Lokaler Förskolornas lokaler är av olika standard. Förskolorna arbetar medvetet med att göra det bästa av vad de har, att eftersträva en miljö som är tilltalande för alla, att kontinuerligt föra diskussioner om hur man ser på barns lek, både inne och ute och hur vi utnyttjar tid, material, rum och varandras kompetenser skapar en ständig utveckling av den pedagogiska miljön. Utemiljö Förskolornas gårdar fungerar bra. Ibland upplevs underhållet som eftersatt och att det tar tid innan det brister åtgärdas. Det finns stora ytor att röra sig på och man har närhet till skogen. 3

4 Material Förskolorna har egen budget att förfoga över till inköp av material. Inköp av diskmedel, disktrasor, tvättlappar, tar en stor del av budgeten. Ledning Verksamheten leds av en rektor/förskolechef som ansvarar för förskolorna i tätorten, Kroppskolan F-3, fritidshem samt har övergripande ansvar för förskoleverksamheten i kommunen, En rektor/förskolchef 75%, ansvarar för förskolorna Ängslyckan, Änglagård, Bjurtjärns skola F-6 och fritidshem. En biträdande förskolechef 60% finns som stöd för rektorer/förskolechefer och arbetar främst med utveckling och kvalitetsarbete. I februari 2014 drogs tjänsten som biträdande förskolechef ned till 40 %. Tillgång och efterfrågan på platser Under hösten 2013 har plats erbjudits inom tre månader. Under våren 2014 har plats erbjudits när man har stått tre månader i kön. Tillgången på förskoleplatser har varit begränsad och detta har inneburit att man har haft stora barngrupper på flera förskolor. För att hålla nere barnantalet på småbarnsavdelningarna har barn/personal ökat på 3-5 års avdelningarna. Kompetensutveckling Förskoleverksamheten stänger verksamheten två dagar under året. Dessa dagar används till planering, utvärdering av verksamheten eller till gemensam fortbildning. Sju deltagare samt en lärdedare har deltagit i projektet Småbarnspedagogik på Karlstads universitet under läsåret Under projektet låg fokus på lekpedagogik och temaarbete samt små barns delaktighet och inflytande. Vidare betonades det estetiska där sång, musik, dans, bild och drama ingick. Återkommande under projektet ställdes frågan om hur pedagogen genom sitt förhållningssätt och i mötet med barnen skapar ett kreativt och utmanande rum för lärande. (bil. nr 1) Kompetensutveckling har också skett i språkutveckling. Pedagogiskt forum anordnades vid fyra tillfällen under våren Träffarna handlade om introduktion av före Bornholmsmodellen, språklekar i förskolan. Bornholmsmodellen tar upp olika aspekter av språklig medvetenhet och ger förslag på en struktur för 2 5, 6 åringar som kan användas i det dagliga arbetet i förskolan. Genom att arbeta med bokens anpassade och strukturerade språkliga lekar och aktiviteter tas barnens lust till språket tillvara. Det ger också en god grund för den fortsatta läs och skrivinlärningen. En pedagog utsågs att vara ansvarig på varje avdelning, främst på 3-5 års avdelningarna. För att ha en röd tråd mellan förskola, förskoleklass och år 1-3 bildades en grupp med pedagoger och rektorer från Kroppaskolan och Bjurtjärns skola med representanter från de olika verksamheterna. Gruppen hade en träff under våren för att fortsätta till hösten Under hösten har gruppen haft möten vid två tillfällen och även vid två tillfällen under våren (bil. nr 2) Förskolelyftet: Under ht 2013 har två personer deltagit i kursen pedagogisk dokumentation på Karlstads universitet och under vt 2014 har två personer deltagit i kursen naturvetenskap och teknik. Annan kompetensutveckling som varit under året är föreläsningar som anordnats av skolan där förskolepersonal deltagit i den utsträckning det varit möjligt. En utbildning i livsmedelshantering under två halvdagar där en personal från varje 4

5 förskoleavdelning har deltagit. Kursen genomfördes efter att miljökontoret genomfört en livsmedelsinspektion där krav ställdes på att personalen skulle utbildas i livsmedelshantering samt att program för egenkontroll skulle upprättas. Ht 2013 Stängningsdagen ägnades åt upprättande av verksamhetsplan och likabehandlingsplan. I verksamhetsplanen har förskolorna arbetat med barns språkutveckling som ett utvecklingsområde. Arbetet startade redan våren 2013 för att till hösten 2014 skrivas in i verksamhetsplanen. Vt 2014 Förskolans stängningsdag ägnades åt utvärdering av verksamhetsplanen och likabehandlingsplanen. 6. Måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen I och med den reviderade läroplanen för förskolan, 2011 förtydligades riktlinjerna för personalen i förskolan dels att ange förskollärarens ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs. Målen anger inriktningen på förskolan arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Exempel på hur förskolorna arbetar med att förtydliga målen i läroplanen under nedanstående områden. Förskolans värdegrund och uppdrag Vi vill att alla barn ska vara delaktiga i leken och visa respekt för varandra, lyssna på varandra och ta ansvar för sina handlingar. Vi vill som vuxna vara aktiva i barns lek. Vi vill ha en väl fungerande barngrupp där barn och vuxna blir sedda och respekterar varandra oavsett olikheter. Detta är ett ständigt pågående arbete som vi håller levande genom att barnen får samtala, lyssna på varandra och att vi tar upp händelser som sker på en gång och diskuterar. Arbetet med värdegrunden är ett dagligt återkommande ämne som vi har lagt mycket arbete på. Vi har varit noga med att lyfta och uppmuntra barnens positiva göranden för att stärka deras självkänsla. Normer och värden. Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.(lpfö-98 s.8) Värdegrundsarbetet är centralt för alla förskolor, dels genom arbetet med likabehandlingsplanen och genom läroplanen för förskolan. Värdegrundsarbetet kan inte vara enskilt utan det finns med i alla strävansmålen och under hela dagen. Utveckling och lärande. Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande (Lpfö-98 s.9) De områden som förskolorna arbetar med, språk, kommunikation, matematik, teknik, natur, miljö och skapande verksamhet dokumenteras dels i barns portfoliopärmar och dels som väggdokumentation En förskola beskriver det så här Vår grundtanke är att barnen lär i leken i vardagen, genom samspel med andra barn och med oss vuxna. Det är därför viktigt att vi som vuxna 5

6 är nyfikna, lyhörda och engagerade för att kunna se olika lärandesituationer som uppstår och att vi uppmuntrar barnens tankar för att skapa lärandeprocesser. Genom att se på hela verksamheten som något som i sig är lärande, den viktiga vardagen och att som pedagog vara medveten, nyfiken och engagerad gör det möjligt att se och utnyttja de lärandesituationer som uppstår. Att uppmuntra och utmana barnen i både tankar och handling är viktigt. Lärprocesser dokumenteras i portfoliepärmar, filmer och foton som är tillgängliga för barnen och deras föräldrar. Vi hjälper barnen att sätta ord på när de gjort framsteg och erövrat nya kunskaper. På så sätt synliggörs barnens kompetenser både i ord och känsla för dem själva och deras kompisar. I förskolornas egna utvärderingar av sina verksamhetsplaner har man beskrivit hur man arbetat med språk, kommunikation, matematik, teknik, natur, miljö och skapande verksamhet under utveckling och lärande. Barns inflytande. Förskolorna arbetar på olika sätt med barns inflytande. Barnen i vår barngrupp är mycket verbala och självständiga och vet vad de vill. Vårt arbete är att lyssna in barnens intresse och se till att de starka viljorna inte krockar, utan att alla blir sedda och lyssnade på. Förskola och hem Vårdnadshavare har ansvaret för sina barns fostran och utveckling. Förskolans ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolorna har en föräldrasamverkansplan som erbjuder vårdnadshavare bl.a. inskolnings, uppföljnings och avslutningssamtal. Samverkan med förskoleklass, skolan och fritidshemmet Det finns en samverkansplan mellan verksamheterna som vi följer och som revideras vid behov. Portfolio Sedan ht 2012 har alla förskolor i kommunen samma upplägg på barnens portfolio. Barnens utveckling och lärprocesser dokumenteras ibland annat i barnens portfolio under läroplanens rubriker och är tillgängliga för barnen och deras föräldrar. Detta gör att man har en samlad dokumentation hur man arbetar mot strävansmålen i läroplanen. Förskolorna använder sig bl.a. av barnets portfolio vid utvecklingssamtalen med vårdnadshavare. 7. Måluppfyllelse av förskoleverksamhetens utvecklingsområde Under läsåret har förskolorna arbetat med före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan. På någon förskola har småbarnsavdelningen börjat med att arbeta med Babblarna som är ett språkutvecklande material för de yngsta barnen 1 och 2 åringar. Babblarna är färgglada figurer som gör språkträning spännande och lekfullt. Babblarna har utvecklats från Karlstadsmodellen och är ett språkträningsmaterial för de yngsta barnen. Inom Karlstadsmodellens språkträning är principen att så många möjligheter som möjligt ska stå öppna för individen dvs. olika typer av bilder, tecken och skrift. Ett syfte är att alternativet till talet ska vara ett stöd i de vardagliga situationerna, framförallt tecken till stöd. Ett annat syfte är att använda bilder, tecken och skrift som pedagogiska verktyg i språkinlärningen och på väg mot talet. Analys av utvärderingen / resultatet Analysen ger svar på vad resultatet beror på och varför det blev som det blev inte bara på hur det blev. Analysen är viktig för att förstå och utveckla arbetet. Man kan dela in analysen av utvärderingen / resultatet i två delar. En del gällande utifrån 6

7 strävansmålen i Läroplanen och en del utifrån förskolans utvecklingsområde. Alla förskolor har strukturerat upp arbetet med strävansmålen utifrån Läroplanen. Man har använt sig av olika metoder. En förskola arbetar med tvärgrupper, en pedagog från varje avdelning som har ansvar för en del av målen, t.ex matematik. Detta upplevs som bra eftersom man kan koncentrera sig på en del och göra ett gott arbete utifrån sitt ansvarsområde. I barnens portfolio dokumenterar alla förskolor efter läroplanen för att få en samsyn mellan förskolorna i kommunen. Arbetet med utvecklingsområdet, före Bornholmsmodellen har upplevts som övervägande positivt en förskola skriver; Vi tycker att vi genom arbetet med materialet har sett ett ökat intresse för framförallt skrivandet men även viljan att lära sig läsa. En annan förskola beskriver sitt arbete så här; Under året har vårt Bornholmsarbete blivit ett uppskattat inslag i vår vardag. Vi har valt att arbeta med materialet en dag i veckan då vi haft mest barn och personal för att alla ska kunna få del av så mycket som möjligt. Barnen har varit indelade i två mindre grupper, 5-6 åringar i en grupp och 4 åringar i en grupp och materialet har varit åldersanpassat. Det har varit mycket sagor som dramatiserats, rim och ramsor, sånger, berättande och bokstäver och meningsbyggande som varit på ett lekfullt sätt och som barnen tyckt mycket om. Vi har märkt att barnen fått ett större intresse för att läsa och skriva och många föräldrar berättar att det är mycket prat om rimord och ramsor hemma. Kompetensutvecklingen i Småbarnspedagogik har av deltagarna upplevts som positivt. Enligt utvärderingen tycker deltagarna att föreläsningar, litteratur, lärgruppsträffar har varit givande och mycket givande. Det har varit positivt att fokusera på små barns lärande genom diskussioner i det egna arbetslaget. 8. Likabehandlingsplanen Varje verksamhet har en egen likabehandlingsplan. Syftet med planen är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, funktionshinder och ålder samt förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Förskolorna har utvärderat likabehandlingsplanen genom främst diskussioner i arbetslaget. 9. Sammanfattning av året samt åtgärder för förbättring. Vi kommer att arbeta på gemensam planeringstid för förskollärarna på varje avdelning i enlighet med förskollärarnas utökade pedagogiska ansvar. Vi kommer att fortsätta med före Bornholmsmodellen, språklekar i förskolan. Vi kommer att fortsätta/ introducera ett språkmaterial för de yngsta 1 2 åringarna i förskolan, Babblarna. Vi kommer att lägga fokus på arbetet med likabehandling Lena Duvander 7