Verksamhetsrapport 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport 2016"

Transkript

1 Ekenhillsvägen Datum 1 (24) Verksamhetsrapport 2016 Ekenhillsvägens förskola

2 Innehållsförteckning 2 (24) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Enhetens egna nyckeltal... 5 Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS)... 6 Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan.enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Hållbar utveckling Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskola Genomföra verksamheter för kultur och fritid... 24

3 Sammanfattning Anvisning 3 (24) Sammanfattningen ska beskriva hur enheten ska uppfylla nämndens åtaganden, samt enhetens utmaningar och prioriteringar för 2015/2016. Sammanfattningen ska kunna läsas fristående från huvudtexten och vara kort. Måluppfyllelsen på förskolan är hög då vi uppnått samtliga mål till stor del eller helt. Under läsåret har vi haft stort fokus på trygghet och bemötande vilket resulterade i att två avdelningar av fyra fick ett resultat på 4.0 i bemötande på en 4 - gradig skala där 4 är högst i brukarenkäten. Dock var det endast 16 svarande av 78 möjliga på förskolan vilket gör att resultatet inte blir helt tillförlitligt. Vi arbetar medvetet och kontinuerligt med att alla ska känna sig respektfullt bemötta och känna stor trygghet på vår förskola. Som ett led i vårt likabehandlingsarbete var en representant från förskolan under höstterminen på en föreläsning och workshop om HBTQ. Utifrån den fortsatte vi sedan arbetet på förskolan för att öka kunskapen och medvetenheten hos alla pedagoger kring likabehandling, för att på så sätt skapa ett respektfullt bemötande och en trygghet för barn, vårdnadshavare och personal. Vi har genomfört två gemensamma arbetsplatsträffar för alla pedagoger i vårt förskoleområde. Den ena träffen innehöll en föreläsning för att inspirera och öka kompetensen hos pedagogerna. Den andra träffen var en friskvårdskväll med fokus på hälsa. Genom medveten kompetensutveckling för pedagogerna ökar det möjligeten till ett högre lärande för varje enskilt barn.

4 Inledning Anvisning 4 (24) Kort beskrivning av verksamheten, Vilket är vårt uppdrag? Vem är vi till för. Det här steget i enhetens verksamhetsplanering behöver inte göras om varje år, om inte förutsättningarna och uppdraget ändrats. Enhetens uppdrag och vem den ska skapa värde för kan ofta formuleras i en verksamhetsidé, som kortfattat klargör ambition och vad enheten är till för. Vi arbetar hela tiden medvetet och kontinuerligt med att alla ska känna sig respektfullt bemötta och känna stor trygghet på vår förskola. Som ett led i detta arbeta använder vi vår likabehandlingsplan systematiskt i vår pedagogiska verksamhet och i våra arbetslagsreflektioner. Under dagen delar vi alltid upp barngruppen i mindre grupper för att på så sätt öka det enskilda barnets trygghet samt ge möjligheten till ett ökat lärande. En representant på förskolan var under höstterminen på en föreläsning och workshop om HBTQ. Utifrån den fortsatte vi sedan arbetet på förskolan genom att bland annat titta på en film kopplad till HBTQ och diskussioner kring detta. Detta gav flera tankar och funderingar kring enskilda pedagogers förhållningssätt och fördommar. Under läsåret har förskolan arbetat med kommunens lässatsning, vilket bidragit till att varje enskilt barn ökat sitt intresse, nyfikenhet och kunskap till böcker, läsning, ord, ordförståelse och skrift. Samtliga barn på förskolan deltar idag i det barndelaktiga utvecklingssamtalet. De äldre barnen är med i både förberedandet och i genomförandet av samtalet och berättar under samtalet själva om sitt lärande utifrån olika dokumentationer. Detta tillsammans med att vi i det dagliga samtalet med vårdnadshavare påvisar barnets lärande och utveckling, har lett till en ökad kunskap och förståelse hos både barn och vårdnadshavare kring barnets förändrade kunnande. Under läsåret införde vi mötesvecka på förskolan vilket innebär att ungefär var fjärde vecka är det olika möten och reflektioner för alla pedagoger. Det har lett till att det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats. Vi genomför också lärmiljödagar en gång per termin för alla arbetslag då vi tillsammans med vår pedagogikutvecklare reflekterar över barnens lärmiljö och genomför förändringar utifrån behov för ett ökat lärande hos varje enskilt barn.

5 Enhetens egna nyckeltal Anvisning 5 (24) Här ska enhetens egna nyckeltal skrivas in. De nyckeltal som markeras som Styrkortsnyckeltal kommer att skrivas in och visas i enhetens styrkort. Nyckeltal Målvärde Mätmetod Ansvarig NyckeltaL till STYRKORT

6 Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. Beskrivning 6 (24) Beskrivning: Enligt Lpfö 98/10 hänger språk och lärande oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Litteracitet ska prägla förskolans verksamhet och miljö. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska också medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla svenska språket och sitt modersmål. Läroplansuppdraget ska skapa en lust och förståelse för språket och dess betydelse kopplat till pojkar och flickors egna erfarenheter. Förskolans insatser när det gäller barns språkförståelse och språkliga medvetenhet har en avgörande betydelse för barnens förutsättningar att så småningom lära sig läsa och skriva. Nuläge: Som en del av Eskilstuna kommuns lässatsning har projektet Berätta-Leka-Läsa genomförts på flera av kommunens förskolor under vt-14 samt under vt-15. Arbetet med lässatsningen fortsätter till att omfatta alla flickor och pojkar i kommunens förskolor. Tillgängligheten till böcker på olika språk och variationen i utbudet av böcker varierar i kommunens förskolor. Vidare sker planering för och organisation av läsning, uppföljning av läsning, boksamtal, reflektion och arbete med estetiska uttrycksformer i olika grad. Konkretisering: Vidare innebörd av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Alla flickor och pojkar har en ökad förståelse, intresse och nyfikenhet för språket. Detta för att långsiktigt arbeta för att öka elevers lust att läsa och på så vis ge barnen goda läsvanor i tidig ålder. Barnens möjligheter till kommunikation på många olika sätt utökas. Stödjande insatser: TRAS Litteratur Språkdomäner PU Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers förståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor Beskrivning Beskrivning: Enligt Lpfö 98/10 hänger språk och lärande oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Litteracitet ska prägla förskolans verksamhet och miljö. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Förskolan ska också medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla svenska språket och sitt modersmål. Läroplansuppdraget ska skapa en lust och förståelse för språket och dess betydelse kopplat till pojkar

7 7 (24) och flickors egna erfarenheter. Förskolans insatser när det gäller barns språkförståelse och språkliga medvetenhet har en avgörande betydelse för barnens förutsättningar att så småningom lära sig läsa och skriva. Nuläge: Som en del av Eskilstuna kommuns lässatsning har projektet Berätta-Leka-Läsa genomförts på flera av kommunens förskolor under vt-14 samt under vt-15. Arbetet med lässatsningen fortsätter till att omfatta alla flickor och pojkar i kommunens förskolor. Tillgängligheten till böcker på olika språk och variationen i utbudet av böcker varierar i kommunens förskolor. Vidare sker planering för och organisation av läsning, uppföljning av läsning, boksamtal, reflektion och arbete med estetiska uttrycksformer i olika grad. Konkretisering: Vidare innebörd av begreppet litteracitet ger utrymme åt språk och kommunikation och inkluderar, förutom läs- och skrivaktiviteter, också berättande, symboler och bilder. Alla flickor och pojkar har en ökad förståelse, intresse och nyfikenhet för språket. Detta för att långsiktigt arbeta för att öka elevers lust att läsa och på så vis ge barnen goda läsvanor i tidig ålder. Barnens möjligheter till kommunikation på många olika sätt utökas. Stödjande insatser: TRAS Litteratur Språkdomäner PU Avstämning: Vid medarbetarsamtal I utvecklingsgruppen Vid arbetslagsreflektion Verksamhetsbesök av förskolechef Senaste kommentar Resultat: Målet är uppnått till stor del på samtliga fyra avdelningar. I vår lärmiljö har vi skapat olika läsmiljöer som lett till att barnens intresse för böcker och läsning ökat. Analys: Utifrån barnets intresse, nyfikenhet, ålder och behov har vi på förskolan skapat olika läsmiljöer på samtliga avdelningar. Högläsning sker dagligen på alla avdelningar, både planerat och spontant och utifrån bokens innehåll och bilder diskuterar och samtalar vi med barnen om det vi läst för att de ska få en förståelse för bokens handling och öka deras kunskap. Varje avdelning har arbetat med lässatsningen utifrån barnets ålder och intresse. På småbarnsavdelningarna har det arbetats mycket med sagor på olika sätt. Samma saga har lästs för barnet flera gånger och till sagan har olika rekvisita använts såsom bilder och figurer. Barnet har även erbjudits olika aktiviteter kopplade till sagan såsom flano, dramatisering och olika skapande. Detta har lett till ett ökat ordförråd, en ökad ordförståelse och ett ökat intresse för böcker. Barnet hämtat många gånger självmant en bok och tittar i eller läser högt i för något annat barn. Barnet dramatiserar också sagan i leken med hjälp av olika material. Till exempel har barnet spelat upp Bockarna Bruse med hjälp av kaplastavar, pärlor och magneter. På avdelningarna med de äldre barnen har fokus varit mycket kring bokstäver. Barnen har i olika aktiviteter fått träna på att känna igen sina bokstäver i sitt namn, skriva bokstäver, leta bokstäver och göra bokstäver i olika skapande material. Det har lett till att alla barn känner igen sitt namn och många bokstäver i alfabetet. Många barn kan också både skriva och läsa sitt namn och till och med andras namn.

8 8 (24) Högläsning har genomförts kontinuerligt på avdelningarna i mindre grupper där böcker utifrån barnets ålder, kunskap, intresse och nyfikenhet fått styra. Vid läsningen diskuteras alltid bokens innehåll för att barnet ska få en fördjupad kunskap om boken. Barnet har också fått dramatisera, rita och skapa sagan i olika material med hjälp av olika verktyg. Detta har lett till en ökad nyfikenhet, intresse och kunskap om böcker. Böcker och många gånger även rekvisita till böckerna finns alltid tillgängligt på avdelningarna. Besök på bokbussen görs kontinuerligt då barnen är med och väljer böcker med stöd och hjälp av en pedagog. Slutsats: Vi har tagit lärdom av att miljön är en otroligt viktig del för att skapa nyfikenhet och intresse för böcker hos barnet. Vi väljer därför att varje termin arbeta med vår lärmiljö tillsammans med förskolechef och pedagogikutvecklare. Vi behöver hitta ett forum för att all personal ska få information och kunskap kring kommunens lässatsning från förskolans representant.

9 Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Beskrivning 9 (24) Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnets erfarenheter, intresse, behov och åsikter ska lyftas fram i verksamheten. Förskolan ska utveckla bättre arbetsprocesser för att följa barns förändrade kunnande, för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. För att utvärdera verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärandet behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till vad verksamheten erbjuder. Nuläge: Det finns variationer i Eskilstuna kommuns förskolor när det gäller arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det vill säga kunskaper om vad det är som ska dokumenteras och systematiken kring att synliggöra. Det sker en regelbunden dialog mellan förskolechefer och pedagogikutvecklare när det gäller förskolornas kvalitetsarbete för att kunna stödja förskolorna i att planera, följa upp utvärdera och utveckla verksamheten. De flesta förskolor har verktyg och rutiner för att synliggöra och följa barns förändrade kunnande. Flera förskolor har reflekterat/diskuterat kring begreppen stimulera och utmana det är ett pågående arbete som behöver fortsätta. Förskolorna planerar och genomför barndelaktiga utvecklingssamtal tillsammans med barnen. Beroende på hur väl flickors och pojkars lärprocesser är utmanade och stimulerade beror på personalens kunskap och medvetenhet kring vad en lärprocess/lärande är. Konkretisering: Barns förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. När arbetslagen har hittat arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet är flickors och pojkars lärprocesser stimulerade och utmanade. Varje enhet erbjuder en meningsfull verksamhet som stimulerar och utmanar varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar. Stödjande insatser: Forskning, projekt små barns lärande, Allmänna råd förskolan, systematiska kvalitetsarbetet digitalt, BRUK, TRAS, Språkdomäner, PU Flickor och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från ht 2015 till vt 2016 Beskrivning Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att verksamheten ska genomföras på ett sådant sätt att den både stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Barnets erfarenheter, intresse, behov och åsikter ska lyftas fram i verksamheten. Förskolan ska utveckla bättre arbetsprocesser för att följa barns förändrade kunnande, för att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen. För att utvärdera verksamhetens kvalitet och skapa goda villkor för lärandet behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras i förhållande till vad verksamheten erbjuder. Nuläge: Det finns variationer i Eskilstuna kommuns förskolor när det gäller arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det vill säga kunskaper om vad det är som ska dokumenteras och systematiken kring

10 10 (24) att synliggöra. Det sker en regelbunden dialog mellan förskolechefer och pedagogikutvecklare när det gäller förskolornas kvalitetsarbete för att kunna stödja förskolorna i att planera, följa upp utvärdera och utveckla verksamheten. De flesta förskolor har verktyg och rutiner för att synliggöra och följa barns förändrade kunnande. Flera förskolor har reflekterat/diskuterat kring begreppen stimulera och utmana det är ett pågående arbete som behöver fortsätta. Förskolorna planerar och genomför barndelaktiga utvecklingssamtal tillsammans med barnen. Beroende på hur väl flickors och pojkars lärprocesser är utmanade och stimulerade beror på personalens kunskap och medvetenhet kring vad en lärprocess/lärande är. Konkretisering: Barns förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. När arbetslagen har hittat arbetsprocesserna i det systematiska kvalitetsarbetet är flickors och pojkars lärprocesser stimulerade och utmanade. Varje enhet erbjuder en meningsfull verksamhet som stimulerar och utmanar varje enskilt barn utifrån dess förutsättningar. Stödjande insatser: Forskning Projekt små barns lärande Allmänna råd för förskolan Systematiska kvalitetsarbetet Digitalt BRUK TRAS Språkdomäner PU Avstämning: Vid medarbetarsamtal I utvecklingsgruppen I arbetslagsreflektioner Verksamhetsbesök av förskolechef Senaste kommentar Resultat: Målet är uppnått till stor del på tre avdelningar och helt på en avdelning. I vår verksamhet har vi dokumenterat och synliggjort flickor och pojkars förändrade kunnande för barn och vårdnadshavare. Det systematiska arbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner. Analys: För att stimulera barnet har vi skapat oss ett nuläge genom bland annat observationer och utgått ifrån det. Vi har gett varje enskilt barn tid till att ta tillvara på sitt kunnande för att på så sätt låta barnet få en ökad självkänsla och en trygghet. Flickor och pojkar har sedan utmanats i sina lärprocesser utifrån varje enskild individs nuläge och kunskap genom att svårighetsgraden ökat och barnet fått till sig kunskap som det inte hade tidgare. Detta har skett i olika aktiviteter så som till exempel skapande i olika material, rutinsituationer, litteratur, dramatisering och samarbete. Barnens förändrade kunnande har dokumenterats med hjälp av bild, film, ljudinspelning och text. Dokumentationen har sedan synliggjorts för barn och vårdnadshavare i reflektioner, på väggen, i det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet. På så sätt har varje enskilt barn och dess vårdnadshavare ökat sin kunskap om barnets lärprocesser. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner med en tydlig dagordning och struktur. Det har lett till att reflektionerna är både effektiva och utvecklande

11 11 (24) vilket leder till en ökad möjlighet till utveckling för varje enskilt barn. Även införandet av mötesveckor för pedagogerna har lett till en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Slutsats: Genom att dokumentera och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser för barn och vårdnadshavare ger det en ökad insikt och medvetenhet om varje enskilt barns förändrade kunnande hos barn, vårdnadshavare och pedagoger. Kommande läsår kommer vi att fortsätta med mötesveckorna för att på så sätt skapa möjligheter för pedagogerna att ge varje enskilt barn förutsättningar till utveckling och lärande.. Slutsats: små barns lärande. Beskrivning Varje avdelning sätter ett mål utifrån små barns lärande under åtagandet lärprocesser. Det ska vara ett avgränsat mål utifrån läroplanen. Dokumentation/underlag ska beskriva såväl barns utveckling och lärande över tid.

12 12 (24) Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan.enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt Beskrivning Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla som arbetar i förskolan spelar en roll för att i sitt dagliga arbete - ord och handling - driva denna utveckling framåt. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder konkret omsätts varje dag. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en del av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är en ständigt pågående process för att utveckla förskolan. Nuläge: Likabehandlingsarbetet har kommit olika långt i förvaltningens förskolor. Det vi ser som kan utvecklas mer är att få till en systematik i arbetet. Vårdnadshavare och personal lägger in olika betydelser i begreppet trygghet. Det saknas en samsyn kring begreppet trygghet, vilket påverkar såväl arbetssättet i förskolan som vårdnadshavares och barns upplevelse av tryggheten på förskolan. Brukarenkätens resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever trygghet på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera ytterligare med den professionella bedömningen samt eventuellt egna enkäter till vårdnadshavarna. Eskilstuna kommun har påbörjat arbetet med föräldradelaktig inskolning och förskolorna har kommit olika långt i detta arbete. Konkretisering: En ökad trygghet leder till ökat inflytande och ökad delaktighet för såväl vårdnadshavare som barn. Detta leder till att verksamheten tydligare utformas efter pojkars och flickors egna förutsättningar och intressen vilket gör att det blir meningsfullt för var och en. Stödjande insatser: BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, föräldradelaktig inskolning, inskolningssamtal, forum för samråd vårdnadshavare, personal och chef, PU, likabehandlingsarbetet Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet Beskrivning Lpfö 98/10 betonar vikten av att förskolan har ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmet. Föräldrarna ska ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen vara med och påverka verksamheten i förskolan. En trygg vardag är förutsättning för att barnen ska kunna delta i verksamheten på lika villkor. Likabehandlingsarbetet är därför ett utvecklingsarbete av stor vikt. Alla

13 13 (24) som arbetar i förskolan spelar stor roll för att i sitt dagliga arbete - ord och handling - driva denna utveckling framåt. Det handlar om hur förskolans visioner, mål och åtgärder konkret omsätts varje dag. Likabehandlingsarbetet ska genomsyra hela verksamheten - pedagogiken, didaktiken, pedagogernas förhållningssätt, regler och rutiner, planering och genomförande av aktiviteter såsom föräldramöten med mera. Naturligtvis är det även en dela av förskolans ordinarie värdegrundsarbete. Det handlar om att förskolan skapar bästa förutsättningar för att bedriva sin verksamhet. Ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är en ständigt pågående process för att utveckla förskolan. Nuläge: Likabehandlingsarbetet har börjat genomsyra hela verksamheten och vi lyfter den vid olika tillfällen såsom i utvecklingsgruppen och i arbetslagsreflektionerna som sker varje vecka. Brukarenkätens resultat föräldrar 2015 visar resultat, 4 - gradig skala: Del 01. Jag känner mig trygg när mitt barn är där, Brukarenkätens resultat barn 2015 visar resultat, 3 gradig skala: 01. Roligt att vara på förskolan, Jag får hjälp av vuxna vid behov, Jag har någon att leka med, Konkretisering: En ökad trygghet leder till ökat inflytande och ökad delaktighet för såväl vårdnadshavare som barn. Detta leder till att verksamheten utformas efter pojkar och flickors egna förutsättningar och intressen vilket gör att det blir meningsfullt för var och en. Stödjande insatser: BRUK ICDP Barndelaktiga utvecklingssamtal Föräldradelaktig inskolning Inskolningssamtal Forum för samråd vårdnadshavare, personal och chef PU Likabehandlingsarbetet Avstämning: Utvecklingsgruppen Vid medarbetarsamtal Brukarenkäten Vid arbetslagsreflektioner Likabehandlingsarbettet Verksamhetsbesök av förskolechef Senaste kommentar Resultat: Målet är uppnått till stor del Brukarenkätens resultat visar på en säkning år 2016 i både föräldraenkäten och i barnenkäten. Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, har ökat eller ligger kvar på samma nivå på samtliga avdelningar år 2016 jämfört med år I det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har samtliga avdelningar fått bekräftat från vårdnadshavare att de och deras barn är trygga på förskolan.

14 14 (24) Analys: Brukarenkäten föräldrar visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala. Jag känner mig trygg när mitt barn är där: 3.62 år 2016 och 3.8 år Brukarenkäten barn visar ett resultat på förskoleni vå, 3 - gradig skala. Roligt att vara på förskolan: 3.0 år 2016 och 2.92 år Får hjälp av vuxna vid behov: 2.83 år 2016 och 2.96 år Jag har någon att leka med: 2.67 år 2016 jämfört med 2.92 år Att brukarenkätens resultat sjunkit tror vi eventuellt kan bero på att det på vissa avdelningar periodvis varit hög frånvaro bland ordinarie personal och många olika vikarier eller ibland inga alls på förskolan. Det kan skapa en liten otrygghet hos vårdnadshavare och barn. Att sedan det endast var 16 svarande på hela förskolan av totalt 78 gör att resultatet blir missvisande. Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, ökade på de flesta punkter eller låg kvar på samma nivå som tidigare skattning som gjordes under höstterminen. Vi tror att resultatet beror på en ökad medvetenhet kring pedagogernas förhållningssätt men också kring deras kunskaper om likabehandlingsarbetet. Under läsåret har vi genomfört föräldradelaktig inskolning på våra avdelningar som haft inskolningar. Genom det arbetssättet får vårdnadshavare en god insyn i vår pedagogiska verksamhet samt känner en ökad delaktighet. Barnen kom fort in i våra rutiner och lämningarna på förskolan fungerade bra både under inskolningsperioden och efteråt. Varje dag informerar vi vårdnadshavare om barnets vistelse på förskolan och dennes utveckling och lärande. I det dagliga samtalet har vårdnadshavare bekräftat att de känner ett ökat inflytande och en delaktighet i verksamheten, vilket i sin tur leder till en trygghet. På varje avdelning delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att minska antalet barn i gruppen och på så sätt öka tryggheten men också möjligheten till en ökat lärande för barnet. Barnen erbjuds dagligen aktiviteter och lekar som inbjuder till sociala möten mellan barn - barn och barn - pedagog och samarbete. Lärmiljöer har skapats på varje avdelning utifrån barnens intresse och behov och för att även ge möjlighet till färre barn i grupperna för en ökad trygghet och ett ökat lärande. Till hjälp har vi haft vår pedagogikutvecklare. Likabehandlingsarbetet sker medvetet på hela förskolan med en systematik. Observationer, trygghetsronder inomhus och utomhus och intervjuer genomförs enligt plan varje termin och utifrån dessa reflekterar pedagogerna och genomför vid behov åtgärder. I arbetslagsreflektionen diskuteras också enskilda barn och hela barngruppen för att få syn på eventuella brister som behöver åtgärdas.vi pratar kontinuerligt om likabehandling i barngruppen, vilket bland annat lett till att konflikter inte sker lika ofta längre mellan barnen. Som en del i likabehandlingsarbetet var en representant från förskolan på en föreläsning och work shop kring HBTQ. Uppföljningen av utbildningen skedde sedan på ett apt på förskolan då all övrig personal fick ta del av information och kunskap utifrån föreläsningen. Vi tittade på en kort film och hade diskussioner utifrån den. Det ledde till en ökad förståelse och medvetenhet hos pedagogerna kring likabehandling men också kring sina egna värderingar. Slutsats: Genom att dela den stora barngruppen i mindre grupper så har vi sett i vår verksamhet att det leder till en ökad trygghet och ett ökat lärande hos varje enskilt barn. Att det finns tydliga rutiner och en tydlig struktur skapar en trygghet hos barn och vårdnadshavare. Att kontinuerligt arbeta medvetet med likabehandling leder också till trygghet för både barn och vårdnadshavare. För att öka måluppfyllelsen behöver vi fortsätta arbeta medvetet kring likabehandling och fortsätta att dela gruppen i mindre grupper utifrån varje enskilt barns intresse, behov och ålder.

15 BRUK 15 (24) Beskrivning Varje arbetslag skattar gemensamt BRUK 2.3. Främja lika rättigheter. Skattningen görs i början av höstterminen och sedan i slutet av vårterminen för att se om resultatet ändrats och vad det kan bero på. Resultaten ska analyseras av arbetslaget gemensamt vid samtliga skattningar.

16 16 (24) Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016 Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Beskrivning Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Brukarenkätens resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera ytterligare med den professionella bedömningen samt egna enkäter till vårdnadshavarna Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Nuläge: Vårdnadshavare och personal lägger in olika betydelser i vad det innebär att bemötas respektfullt. I Eskilstuna kommuns förskolor finns en stor kulturell mångfald som skiljer sig åt mellan förskolorna. Bland förskolans personal råder en osäkerhet kring arbetet med mångfald. Konkretisering: Förtroendefullt samarbete förskola och hem. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt respekt och aktning för varje människa, oavsett bakgrund, stärks. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Arbetet i förskolan vilar på demokratins grund. Stödjande Insatser: BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, likabehandlingsarbetet, PU, Modigt medarbetarskap Avstämning: Förskolechefen skapar förutsättningar och stödjer arbetslagen att kontinuerligt synliggöra och utveckla sina arbetsprocesser utifrån förskolans/arbetslagets LVP där nuläge, mål, avstämning (hur och när) och metod preciserats. Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Beskrivning Beskrivning: Lpfö98/10 betonar vikten av att arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer. Brukarenkätens resultat har varit betydelsefulla i att mäta hur barn och vårdnadshavare upplever att de bemöts på förskolan. Eftersom svarsfrekvensen är olika från förskola till förskola behöver vi komplettera ytterligare med den professionella bedömningen samt egna enkäter till vårdnadshavarna Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Nuläge: vi arbetar ständigt med ett bra bemötande till vårdnadshavare och barn på förskolan. Brukarenkätens resultat, föräldrar, visar ett resultat på en 4 - gradig skala: Del 01. Jag är nöjd med bemötandet jag får, 3.8.

17 Brukarenkätens resultat, barn, visar ett resultat på en 3 - gradig skala: 02. Vuxna blir glada när jag kommer, (24) Konkretisering: Förtroendefullt samarbete förskola och hem. Barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation samt respekt och aktning för varje människa, oavsett bakgrund, stärks. Vardagsarbetet präglas av synliggörande och tydliggörande av normer och värden i verksamheten. Arbetet i förskolan vilar på demokratins grund. Stödjande Insatser: BRUK, ICDP, barndelaktiga utvecklingssamtal, likabehandlingsarbetet, PU, Modigt medarbetarskap Avstämning: I utvecklingsgruppen Vid medarbetarsamtal Brukarenkäten Vid arbetslagsreflektioner Likabehandlingsarbetet Verksamhetsbesök av förskolechef Senaste kommentar Resultat: Målet är uppnått helt på två avdelningar och till stor del på två avdelningar. Brukarenkätens resultat föräldrar visar på en ökning år 2016 jämfört med år 2015 och brukarenkäten barn visar på en sänkning år 2016 jämfört med år Skattningen i BRUK, förskola och hem, visade ett resultat på övervägande ökningar på samtliga avdelningar. I den dagliga kontakten och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har vi fått bekräftat att pedagogerna har ett gott bemötande mot barn och vårdnadshavare. Analys: Brukarenkäten föräldrar 2016 visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala. Jag är nöjd med bemötandet jag får: 3.75 år 2016 jämfört med 3.68 år Brukarenkäten barn 2016 visar på ett resultat på förskolenivå, 3 - gradig skala. Vuxna blir glada när jag kommer: 2.83 år 2016 jämfört med 2.88 år Resultatet upplever vi beror på en medvetenhet gällande bemötande hos pedagogerna där vi ser alla barn och vårdnadshavare. Vi tar oss tid vid lämning och hämtning och informerar dagligen vårdnadshavare om dagens pedagogiska verksamhet och om det enskilda barnets utveckling och lärande. När barnet kommer på morgonen mottager vi det alltid med dess namn och detta sker även under hela vistelsen på förskolan. Att resultatet sjunkit i barnenkäten kan bero på att det under perioder varit hög frånvaro av ordninarie personal på förskolan, vilket lett till att barn och vårdnadshavare många gånger mötts av olika vikarier vid lämning och hämtning. Att det sedan endast var 16 svarande på brukarenkäten av 78, anser vi också har en stor betydelse. Vid lämning och hämtning är vi alltid noga med att ta oss tid till att möta upp barn och vårdnadshavare. Vi är också lyhörda och lyssnar in deras önskemål och behov, Om ett barn varit ledset eller upprört vid lämningen, återkopplar vi alltid till vårdnadshavare under dagen för att tala om hur barnet mår och vad det gör. Detta sker vanligvis via sms och är väldigt uppskattat av vårdnadshavare. I det dagliga samtalet med vårdnadshavare är vi alltid lyhörda för deras önskemål och tankar. Vi lyfter också det enskilda barnets lärande och utveckling, både dagligen och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet med hjälp av digitala verktyg och olika dokumentationer för att på så sätt skapa ett intresse och en nyfikenhet för barnets lärande men också för att visa att vi verkligen ser varje enskilt barn i vår verksamhet.

18 18 (24) På arbetslagsreflektionen lyfts alltid pedagogernas bemötande mot barn o vårdnadshavare för att få syn på eventuella brister kring bemötandet och åtgärda detta. I vår verksamhet delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att varje enskilt barn ska ges möjlighet till att dagligen bli sedda och lyssnade på, både av oss pedagoger men också av de andra barnen. Det skapar en trygghet och en ökad självkänsla hos barnet. Skattningen i BRUK, förskola och hem, ledde till en ökning på nästan samtliga punkter. Det tror vi beror på ett ökat engagemang hos pedagogerna kring bemötandet av barn och vårdnadshavare. Slutsats: Vi har tagit lärdom av att en medveten närhet och ett medvetet engagemang hos pedagogerna leder till att barn och vårdnadshavare upplever att de blir bemötta respektfullt. Att ha tydliga rutiner och färre barn i grupperna tror vi också leder till att barn och vårdnadshavare upplever ett respekfullt bemötande. Vi ser vikten vid att all ordinarie personal är på plats större delen av läsåret, men det är svårt att uppnå. BRUK Beskrivning Alla arbetslag skattar gemensamt BRUK, förskola hem, 4.1:3, 4.1:4 och 4.1:5. Skattningen görs i början av höstterminen och i slutet av vårterminen för att se om resultatet har ändrats och vad det kan bero på. Resultaten ska analyseras av arbetslaget gemensamt vid varje skattning.

19 Hållbar utveckling 19 (24) Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskola Barnen ska uppleva lustfyllt lärande i förskolan. Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. (KFN, BUN, TSN, KS) Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor. Målgruppen utökas med flickor och pojkar inom förskolan. Lokalt åtagande Arbetet med lässatsningen fortsätter. Kommunens lässatsning används för att stimulera elevers läslust, utveckla elevers förståelse samt arbeta för att ge flickor och pojkar goda läsvanor Kommentar Resultat: Målet är uppnått till stor del på samtliga fyra avdelningar. I vår lärmiljö har vi skapat olika läsmiljöer som lett till att barnens intresse för böcker och läsning ökat. Analys: Utifrån barnets intresse, nyfikenhet, ålder och behov har vi på förskolan skapat olika läsmiljöer på samtliga avdelningar. Högläsning sker dagligen på alla avdelningar, både planerat och spontant och utifrån bokens innehåll och bilder diskuterar och samtalar vi med barnen om det vi läst för att de ska få en förståelse för bokens handling och öka deras kunskap. Varje avdelning har arbetat med lässatsningen utifrån barnets ålder och intresse. På småbarnsavdelningarna har det arbetats mycket med sagor på olika sätt. Samma saga har lästs för barnet flera gånger och till sagan har olika rekvisita använts såsom bilder och figurer. Barnet har även erbjudits olika aktiviteter kopplade till sagan såsom flano, dramatisering och olika skapande. Detta har lett till ett ökat ordförråd, en ökad ordförståelse och ett ökat intresse för böcker. Barnet hämtat många gånger självmant en bok och tittar i eller läser högt i för något annat barn. Barnet dramatiserar också sagan i leken med hjälp av olika material. Till exempel har barnet spelat upp Bockarna Bruse med hjälp av kaplastavar, pärlor och magneter. På avdelningarna med de äldre barnen har fokus varit mycket kring bokstäver. Barnen har i olika aktiviteter fått träna på att känna igen sina bokstäver i sitt namn, skriva bokstäver, leta bokstäver och göra bokstäver i olika skapande material. Det har lett till att alla barn känner igen sitt namn och många bokstäver i alfabetet. Många barn kan också både skriva och läsa sitt namn och till och med andras namn. Högläsning har genomförts kontinuerligt på avdelningarna i mindre grupper där böcker utifrån barnets ålder, kunskap, intresse och nyfikenhet fått styra. Vid läsningen diskuteras alltid bokens innehåll för att barnet ska få en fördjupad kunskap om boken. Barnet har också fått dramatisera, rita och skapa sagan i olika material med hjälp av olika verktyg. Detta har lett till en ökad nyfikenhet, intresse och kunskap om böcker. Böcker och många gånger även rekvisita till böckerna finns alltid tillgängligt på avdelningarna. Besök på bokbussen görs kontinuerligt då barnen är med och väljer böcker med stöd och hjälp av en pedagog. Slutsats: Vi har tagit lärdom av att miljön är en otroligt viktig del för att skapa nyfikenhet och intresse för böcker hos barnet. Vi väljer därför att varje termin arbeta med vår lärmiljö tillsammans med förskolechef och pedagogikutvecklare.

20 Lokalt åtagande Vi behöver hitta ett forum för att all personal ska få information och kunskap kring kommunens lässatsning från förskolans representant. Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Flickors och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från HT 2015 till VT 2016 Lokalt åtagande Flickor och pojkars lärprocesser är både stimulerade och utmanade. Barnens förändrade kunnande är synliggjorda och dokumenterade. Ingångsvärdet/nuläget utifrån enhetens systematiska kvalitetsarbete har utvecklats från ht 2015 till vt (24) Kommentar Resultat: Målet är uppnått till stor del på tre avdelningar och helt på en avdelning. I vår verksamhet har vi dokumenterat och synliggjort flickor och pojkars förändrade kunnande för barn och vårdnadshavare. Det systematiska arbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner. Analys: För att stimulera barnet har vi skapat oss ett nuläge genom bland annat observationer och utgått ifrån det. Vi har gett varje enskilt barn tid till att ta tillvara på sitt kunnande för att på så sätt låta barnet få en ökad självkänsla och en trygghet. Flickor och pojkar har sedan utmanats i sina lärprocesser utifrån varje enskild individs nuläge och kunskap genom att svårighetsgraden ökat och barnet fått till sig kunskap som det inte hade tidgare. Detta har skett i olika aktiviteter så som till exempel skapande i olika material, rutinsituationer, litteratur, dramatisering och samarbete. Barnens förändrade kunnande har dokumenterats med hjälp av bild, film, ljudinspelning och text. Dokumentationen har sedan synliggjorts för barn och vårdnadshavare i reflektioner, på väggen, i det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet. På så sätt har varje enskilt barn och dess vårdnadshavare ökat sin kunskap om barnets lärprocesser. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats genom bland annat tydliga arbetslagsreflektioner med en tydlig dagordning och struktur. Det har lett till att reflektionerna är både effektiva och utvecklande vilket leder till en ökad möjlighet till utveckling för varje enskilt barn. Även införandet av mötesveckor för pedagogerna har lett till en utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Slutsats: Genom att dokumentera och synliggöra flickor och pojkars lärprocesser för barn och vårdnadshavare ger det en ökad insikt och medvetenhet om varje enskilt barns förändrade kunnande hos barn, vårdnadshavare och pedagoger. Kommande läsår kommer vi att fortsätta med mötesveckorna för att på så sätt skapa möjligheter för pedagogerna att ge varje enskilt barn förutsättningar till utveckling och lärande.. Slutsats: Aktivitet små barns lärande.

21 Föräldrarna ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. (BUN) 21 (24) Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan.enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna2015 är bibehållet VT Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet vt Lokalt åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga på förskolan. Enhetens resultat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 är bibehållet Kommentar Resultat: Målet är uppnått till stor del Brukarenkätens resultat visar på en säkning år 2016 i både föräldraenkäten och i barnenkäten. Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, har ökat eller ligger kvar på samma nivå på samtliga avdelningar år 2016 jämfört med år I det dagliga samtalet och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har samtliga avdelningar fått bekräftat från vårdnadshavare att de och deras barn är trygga på förskolan. Analys: Brukarenkäten föräldrar visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala. Jag känner mig trygg när mitt barn är där: 3.62 år 2016 och 3.8 år Brukarenkäten barn visar ett resultat på förskoleni vå, 3 - gradig skala. Roligt att vara på förskolan: 3.0 år 2016 och 2.92 år Får hjälp av vuxna vid behov: 2.83 år 2016 och 2.96 år Jag har någon att leka med: 2.67 år 2016 jämfört med 2.92 år Att brukarenkätens resultat sjunkit tror vi eventuellt kan bero på att det på vissa avdelningar periodvis varit hög frånvaro bland ordinarie personal och många olika vikarier eller ibland inga alls på förskolan. Det kan skapa en liten otrygghet hos vårdnadshavare och barn. Att sedan det endast var 16 svarande på hela förskolan av totalt 78 gör att resultatet blir missvisande. Skattningen i BRUK, främja lika rättigheter, ökade på de flesta punkter eller låg kvar på samma nivå som tidigare skattning som gjordes under höstterminen. Vi tror att resultatet beror på en ökad medvetenhet kring pedagogernas förhållningssätt men också kring deras kunskaper om likabehandlingsarbetet. Under läsåret har vi genomfört föräldradelaktig inskolning på våra avdelningar som haft inskolningar. Genom det arbetssättet får vårdnadshavare en god insyn i vår pedagogiska verksamhet samt känner en ökad delaktighet. Barnen kom fort in i våra rutiner och lämningarna på förskolan fungerade bra både under inskolningsperioden och efteråt. Varje dag informerar vi vårdnadshavare om barnets vistelse på förskolan och dennes utveckling och lärande. I det dagliga samtalet har vårdnadshavare bekräftat att de känner ett ökat inflytande och en delaktighet i verksamheten, vilket i sin tur leder till en trygghet. På varje avdelning delar vi alltid upp barnen i mindre grupper för att minska antalet barn i gruppen och på så sätt öka tryggheten men också möjligheten till en ökat lärande för barnet. Barnen erbjuds dagligen aktiviteter och lekar som inbjuder till sociala möten mellan barn - barn och barn - pedagog och samarbete. Lärmiljöer har skapats på varje avdelning utifrån barnens intresse och behov och för att även ge möjlighet till färre barn i grupperna för en ökad trygghet och ett ökat lärande. Till hjälp har vi haft vår pedagogikutvecklare. Likabehandlingsarbetet sker medvetet på hela förskolan med en systematik. Observationer, trygghetsronder inomhus och utomhus och intervjuer genomförs enligt plan varje termin och utifrån dessa reflekterar pedagogerna och genomför vid behov åtgärder. I arbetslagsreflektionen diskuteras också enskilda barn och hela barngruppen för att få syn på eventuella brister som behöver åtgärdas.vi pratar kontinuerligt om likabehandling i barngruppen, vilket bland annat lett till att

22 Lokalt åtagande konflikter inte sker lika ofta längre mellan barnen. Som en del i likabehandlingsarbetet var en representant från förskolan på en föreläsning och work shop kring HBTQ. Uppföljningen av utbildningen skedde sedan på ett apt på förskolan då all övrig personal fick ta del av information och kunskap utifrån föreläsningen. Vi tittade på en kort film och hade diskussioner utifrån den. Det ledde till en ökad förståelse och medvetenhet hos pedagogerna kring likabehandling men också kring sina egna värderingar. Slutsats: Genom att dela den stora barngruppen i mindre grupper så har vi sett i vår verksamhet att det leder till en ökad trygghet och ett ökat lärande hos varje enskilt barn. Att det finns tydliga rutiner och en tydlig struktur skapar en trygghet hos barn och vårdnadshavare. Att kontinuerligt arbeta medvetet med likabehandling leder också till trygghet för både barn och vårdnadshavare. För att öka måluppfyllelsen behöver vi fortsätta arbeta medvetet kring likabehandling och fortsätta att dela gruppen i mindre grupper utifrån varje enskilt barns intresse, behov och ålder. 22 (24) Aktivitet BRUK Alla barn ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. (BUN) Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till VT 2016 Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Lokalt åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat utifrån ingångsvärdet/nuläget från de båda brukarenkäterna 2015 till vt Kommentar Resultat: Målet är uppnått helt på två avdelningar och till stor del på två avdelningar. Brukarenkätens resultat föräldrar visar på en ökning år 2016 jämfört med år 2015 och brukarenkäten barn visar på en sänkning år 2016 jämfört med år Skattningen i BRUK, förskola och hem, visade ett resultat på övervägande ökningar på samtliga avdelningar. I den dagliga kontakten och i det barndelaktiga utvecklingssamtalet har vi fått bekräftat att pedagogerna har ett gott bemötande mot barn och vårdnadshavare. Analys: Brukarenkäten föräldrar 2016 visar ett resultat på förskolenivå, 4 - gradig skala. Jag är nöjd med bemötandet jag får: 3.75 år 2016 jämfört med 3.68 år Brukarenkäten barn 2016 visar på ett resultat på förskolenivå, 3 - gradig skala. Vuxna blir glada när jag kommer: 2.83 år 2016 jämfört med 2.88 år Resultatet upplever vi beror på en medvetenhet gällande bemötande hos pedagogerna där vi ser alla barn och vårdnadshavare. Vi tar oss tid vid lämning och hämtning och informerar dagligen vårdnadshavare om dagens pedagogiska verksamhet och om det enskilda barnets utveckling och lärande. När barnet kommer på morgonen mottager vi det alltid med dess namn och detta sker även under hela vistelsen på förskolan. Att resultatet sjunkit i barnenkäten kan bero på att det under

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 Nämndens åtagande Förvaltningens åtagande Enhetens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat

Läs mer

LVP 2015-2016 Svarta mål=kommunfullmäktige, nämndens åtagande, förvaltningens handlingsplaner Grön text=berga mål Röd text =hemvisterna

LVP 2015-2016 Svarta mål=kommunfullmäktige, nämndens åtagande, förvaltningens handlingsplaner Grön text=berga mål Röd text =hemvisterna 1 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Söder Förskola Förskolechef Malin Willix Tel:016-710 51 26 malin.willix@eskilstuna.se LVP 2015-2016 Svarta mål=kommunfullmäktige, nämndens åtagande, förvaltningens

Läs mer

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016

LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 Nämndens åtagande Förvaltningens åtagande Enhetens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat

Läs mer

Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen

Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015. Sundbyvägen Sundbyvägen Datum 1 (11) 2014-10-13 LVP 2014/2015 Sundbyvägen Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare.brukarenkäternas

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen Datum 1 (14) 2014-10-13 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Sundbyvägen 2 (14) Nämndens åtagande: Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan skall öka.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen 2016-08-23 Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17 Läroplanen för förskolan (lpfö98/16) 2.2 Utveckling och lärande Förvaltningens

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Odlaren Datum 1 (20) 2014-09-03 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Odlaren Innehållsförteckning 2 (20) Året som gått... 3 Tillgänglighet till datorer och lärplattor som pedagogiska verktyg i förskolan

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015

LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 LOKAL VERKSAMHETSPLAN BLÅKLOCKVÄGENS FÖRSKOLA 2014/2015 1 LÄRPROCESSER Åtagande Till slutet av läsåret 2014/2015 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Arbetsplan för Bokhultets förskola Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling

Läs mer

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Verksamhetsplan för Årikets förskola Verksamhetsplan för Årikets förskola Läsåret 2015 2016 2 (11) Innehåll Inledning... 2 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling.

Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Ekenhillsvägens förskola 1 (13) Likabehandlingsplan för Ekenhillsvägens förskola. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. I april 2006 kom Lagen mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan verksamhetsåret 2013/2014 Förskoleverksamhet i Skäggetorp Stiglötsgatan 33 Linköpings kommun linkoping.se Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan ska systematiskt

Läs mer

Värdegrund 2016 ---------------------------- Kvalitetsrapport

Värdegrund 2016 ---------------------------- Kvalitetsrapport Värdegrund 2016 ---------------------------- Kvalitetsrapport FÖRSKOLA Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten Innehållsförteckning Värdegrundsarbete... 3 Trygghet och trivsel... 3 Likabehandlingsplan...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Bilaga 2 Välfärdsnämndens protokoll 2014-11-14 157 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht 2013 - vt 2014 Storfors kommun Lena Duvander 1 Innehåll: 1. Inledning sid 2 2. Verksamheter

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet

Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015. Ullvigårdens förskoleenhet Kvalitetsuppföljning läsår 2014-2015 Ullvigårdens förskoleenhet Köpings kommun Rapporten skriven av: Annica Norén, 150528 Rapporten finns även att läsa och ladda ner på www.koping.se. Förskolechefen har

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Akvarellen 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Akvarellen 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 1 LPFÖ98 Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag 15 01 07 Arbetsgruppen bestod av följande personer: Emelie Furubom, Philip Walsh, Irina Andreeva,

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Nykroppa Förskola. Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16 Nykroppa Förskola Vår vision Alla ska ges möjlighet att vara sitt bästa jag 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola 2014-2015 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret 2014-2015 Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2015 2016 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Övergripande mål 2017 för kommunal förskola... 3 Vision och verksamhetsidé för kommunal förskola... 3 Centrala stadens

Läs mer

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 18/6 2014 Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015 förskolechef: Pernilla Nillson 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Verksamhetside 4. Tallängens års-hjul (under arbete) 5. Mål för Tallängens förskola

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

ARBETSPLAN 2014-2015 Förskolan Gomorronsol

ARBETSPLAN 2014-2015 Förskolan Gomorronsol ARBETSPLAN 2014-2015 Förskolan Gomorronsol o Förskolan Gomorronsol Skolområde Väst Karlstad kommun Arbetsplan för Förskolan Gomorronsol Skollagen föreskriver att det ska finnas en planering, uppföljning

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 augusti september Furubackens förskola Sammanfattande analys av enhetens resultat för läsåret 2012/2013 Vårdnadshavarna visar i årets brukarenkät att de som helhet

Läs mer

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013 1 Innehållsförteckning Vår gemensamma grund 1 Gubbabackens förskola 2 Förskolans uppdrag 3 Värdegrunden 4 Barns inflytande 5 Utveckling och lärande 6 Våra traditioner

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Lyckan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Lyckan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Ulvsättra förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef:

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 1 Inledning Baronen har fortsatt att arbeta hemvistvis under detta år. Det innebär att vi delar upp barnen i tre grupper under stora delar av dagen

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan 2014-15 TUNETS FÖRSKOLA Verksamhetsplan 2014-15 LEDNINGSDEKLARATION Förskolan ska genomsyras av ett förhållningssätt som bidrar till att varje barn utvecklar sin förståelse för alla människors lika värde. Jag

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder Verksamhetsplan Västra Ängby förskola 2014-2015 Kvalitetsområden Kvalitetsbegreppet Skolverket definierar begreppet kvalitet inom förskola och

Läs mer

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande;

Beskrivning av förskolans systematiska kvalitetsarbete I vårt systematiska kvalitetsarbete ingår följande; Kvalitetsanalys för förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys är ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola

Läs mer

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan 1. Normer och värden Respekt för miljön Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och för

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Siljansnäs 2014/2015 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Prärien Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan

Läs mer

Arbetsplan 2014/Förskola

Arbetsplan 2014/Förskola Arbetsplan 2014/Förskola Förskoleområde B, Gullviksborgs förskola Upprättad av Barbro Romero/förskolechef jan 2014 Förvaltning: Förskoleförvaltningen, område B Enhet: Gullviksborgs förskola Förbättringsområden

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef KVALITETSUTVECKLING Normlösa förskola 2014/2015 Anna Ullén Alsander förskolechef Vision 2025 VÄRLDSVAN & HEMKÄR Invånarna är initiativrika Förskolan i Mjölby kommun förenar lärande och omsorg i en verksamhet

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår 2015 2016. Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18. Senast ändrat 2015-08-11 Köpings kommun Arbetsplan förmånen Läsår 2015 2016 Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. Innehållsförteckning 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande. 3.4 Förskola och hem. 3.5 Samverkan med förskoleklassen,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014 Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Storken 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Storken 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Fridensborgs förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet

Läs mer

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jonsereds fo rskolas plan mot diskriminering och kra nkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö 2012/2013 Umeå Kommunfullmäktige mål för För- och Grundskola 2011-2013: En skola för alla där barns och ungdomars rätt: - att känna sig trygga, respekterade,

Läs mer

Förskola, före skola - lärande och bärande

Förskola, före skola - lärande och bärande Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna

Läs mer

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16 Verksamhetsplan för förskolan Verksamhetsplan2015/16 11- Verksamhetsplan för förskolorna i Lärande och utveckling genom trygghet, glädje, lust och engagemang Strömstads pedagogiska helhetsidé Förskolorna

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013-2014 Tyresö kommun Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Pusslet Bondevägen 1 135 42 Tyresö 08-5782 74 11 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Västanvindens förskola Upprättad 201601 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Sätragårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/16 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623 Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken 2010-2011 100623 Vi på Vällingklockan/Arken har ett interkulturellt och jämställt förhållningssätt. Vi utgår ifrån det kompetenta barnet, som ska ges möjlighet

Läs mer

Storsidan Verksamhetsplan Förskoleområde 5 2011/2012

Storsidan Verksamhetsplan Förskoleområde 5 2011/2012 Storsidan Verksamhetsplan Förskoleområde 5 2011/2012 1. Delaktiga och engagerade invånare Läroplanens målområden - Barns inflytande - Förskola och hem Strategiska mål - Invånarna är stolta över Eskilstuna

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016 150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla

Läs mer

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Årbygatan Datum 1 (14) 2014-10-17 Verksamhetsrapport förskolan 2013/14 Årbygatan Året som gått Året som gått Förskolan har fortsatt ett mycket högt antal barn med annat modersmål än svenska. I stort sett

Läs mer

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.

1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin. 2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2013-2014 Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 2. Tillvägagångssätt... 3 3. Året som gått... 4 4. Året

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Lill Anton är en fristående förskola som består av sex avdelningar. Slottet, Leklådan

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Rönnängs Förskola Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Rönnängs Förskola Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Rönnängs förskola Enhetens organisation Förskoleverksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...

Läs mer