SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Transkript

1 SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

2 Systematiskt kvalitetsarbete läsåret Algutsrums förskola 5 avdelningar 1 Förskolans värdegrund och uppdrag Att skapa lärmiljöer så att det inbjuder barnen till lek oavsett kön kriterier Pedagogerna för diskussioner kring normkritiskt förhållningsätt Lärmiljöerna inbjuder till lek oavsett kön och alla får samma tillgång till lärmiljöerna. Barnen upplever att pedagoger är delaktiga i barnens lärprocesser Det förs diskussioner på föräldramöten och föräldraråd Det finns planerade aktiviteter som inbjuder till lek oavsett kön Pedagoger har en medvetenhet kring val av normkritisk litteratur Aktiviteter för att nå målet: Dela upp barnen i mindre grupper med en pedagog i närheten Utforma olika lärmiljöer som lockar till lek Vi ger barnen möjligheter att skapa nya kontakter i olika former av lekgrupper. Vi reflekterar över vår egen praktik genom att filma oss själva och analysera dessa, Diskussionsgrupper med vårdnadshavarna vid föräldramöten och föräldraråd Diskussioner kring litteratur Utvärderingsmetod Observationer Intervjuer med Pingvinen barnen SWOT- analys, självskattning Resultat och måluppfyllelse: En pedagog på förskolan har förberett diskussioner kring normkritiskt förhållningsätt. Hon gav tips på litteratur och hur man kan kritiskt granska och använda dessa i verksamheten. Hon introducerade en checklista för genus i våra lärmiljöer, denna lista hämtades på Alla pedagoger har läst en bok om normkritiskt förhållningssätt: Tusen gånger starkare av Christina Herrström Vi har utformat och förändrat våra lärmiljöer utifrån vårt mål och det vi sett under våra observationer av vilka rum barnen väljer. Vi tillförde nytt material i de lärmiljöerna där vi såg att det inte inspirerade barnen till lek. Vi har använt oss av reflektionsprotokoll med frågorna: Vad såg vi? Hur går vi vidare? Vad behöver vi förändra? Reflektionsprotokollen har fungerat som underlag för våra analyser om varför en miljö inbjuder mer till lek än en annan och vilka åtgärder som behöver göras. Genom att göra videoobservationer utifrån Christian Eidervalls bok Hallå, hur gör man? har vi hittat ett verktyg som fungerar. Vi har haft lekgrupper för att skapa nya möten mellan barnen och för att alla barn ska få möjlighet att utforska och uppleva alla våra lärmiljöer. Vi har haft lekgrupper med och utan pedagoger och styrda och icke styrda. Vi ser att det lett till en större gruppsamhörighet och att alla leker med alla i större utsträckning än tidigare. En annan positiv effekt av arbetet har varit att pedagogerna kan följa barnens lärprocesser lättare i de mindre grupperna. På föräldraråd och föräldramöten har vi informerat om hur vi arbetar kring normkritiskt förhållningssätt och hur vi utformar våra lärmiljöer så att de inbjuder alla till lek. Vårdnadshavarna har fått diskutera med varandra och oss utifrån olika frågeställningar om ämnet. : En SWOT analys gjordes vid uppstarten av målet för att få fram ett nuläge. Verktyget var mycket tidskrävande och vi valde att använda oss av en självskattning istället, i slutet av

3 terminen för att se om vi nått målet. Det vi kunde utläsa av självskattningen var att personalen nu vill fördjupa sin kunskap och utmana sig själva för att kunna utveckla verksamheten inom normkritiskt förhållningssätt. Vi har filmat oss själva upprepade gånger för att titta på vårt bemötande och på hur vi förhåller oss till barnen beroende på om det är en pojke eller flicka. Vid analysen såg vi inget mönster i att vi bemötte pojkar och flickor på olika sätt, utan det berodde mer på det enskilda barnet och dess utvecklingsnivå. Vi har även intervjuat barnen och frågat vilka lärmiljöer barnen väljer och med vem. Utifrån svaren kunde vi se att det fanns skillnader i val av lärmiljöerna men inte kopplat till kön. Vi såg att vissa av miljöerna inte alls var intressanta. Utifrån analysen gjordes sedan flera förändringar i de olika lärmiljöerna. Inför hösten 2015 Vi har en genuspedagog på vår förskola som kommer att ansvara för att inspirera och utveckla pedagogernas kompetens inom området. Alla pedagoger kommer läsa ny gemensam litteratur för att fördjupa sin kunskap. Vi kommer att föra diskussioner utifrån litteraturen på APT. Vi har bokat in en föreläsare Helén Nilsson som kommer till höstens föräldramöte och pratar om genus. 2:1 Normer och värden Forskningsprojektet värdeordet Ansvar : Hur förmedlar vi pedagoger värdeordet ansvar i på- och avklädningssituationen Vi vill att barnen ska bli mer delaktiga i att klä på sig/av sig ytterkläderna och skor. kriterier: Pedagogerna blir medvetna kring hur vi förmedlar värdeordet ansvar Pedagogerna ger barnen rätt förutsättningar för att kunna ta ansvar vid på- och avklädning Vi ser att barnens självständighet ökar och de tar eget ansvar kring på- och avklädning Aktiviteter för att nå målen: Inventering av miljön i tamburen så att rätt förutsättningar ges till barnen för att kunna ta eget ansvar och känna självständighet. Observationer skriftligt och genom filmning av oss pedagoger där vi observerar hur vi förmedlar värdeordet ansvar till barnen Utvärdering Observationer Intervjuer Resultat och måluppfyllelse : Utifrån våra intervjuer med barnen Ht-14 och Vt-15 kan vi notera en tydlig skillnad i deras svar. I höstas var barnens svar fåordiga och en del frågor blev obesvarade. Men i vårens resultat av intervjuerna var svaren mer utförliga, barnen var mer säkra och genom dessa svar kunde vi utläsa att barnen kunde ta mer eget ansvar. Intervjuerna visar att de utvecklat en medvetenhet om att val av kläder är kopplat till årstid och väder. Vi ser att de tar ett större ansvar än tidigare för att ta på/av sig själva och hjälpa andra samt vilka kläder som ska på/av. De försöker själva, innan de ber en vuxen eller en kompis om hjälp. Observationer och filmning av oss vuxna i tambursituationen har medfört att vi blivit mer medvetna om hur vi agerar och det har också lett till att vi blivit bättre på att avvakta innan vi går in med råd eller hjälp till barnen. Reflektioner utifrån intervjuerna och filmobservationerna såg vi att vi pedagoger till stor del hjälpte barnen med påklädningen, vi gav dem inte rätt förutsättningar för att själva ta ansvar. En metod vi använde oss av för att se på oss själva och vårt bemötande och förhållningssätt var att vi filmade oss själva. Utifrån reflektion och analys av filmerna såg vi att varken miljön eller vi gav barnen rätt

4 förutsättningar för att kunna ta eget ansvar. Vi ändrade därefter detaljer i miljön och vårt eget förhållningssätt, ex genom att ta fram rullpallar som vi pedagoger satt på för att komma i samma nivå som barnen, vi tog ut en stor bänk så att barnen skulle få mer plats att ta på sig och att så att de lättare skulle kunna hjälpa varandra, vi placerade krokar efter barnens längd och satte upp bilder på olika plagg. Vi såg att när vi var en pedagog med några barn i taget i på- och avklädningssituationerna skapade vi mer dialoger och gav förutsättningar för att barnen, på ett mer självständigt sätt, fick möjlighet till eget ansvar. Vi ser att det positiva förhållningsätt som vi arbetat med har gett resultat men även att bilderna gett positiva effekter. Det har även varit positivt att utgå från Christian Eidervalls bok: Hallå, hur gör man? för att få bra tips på observationer och analysmetoder. Vi anser att målet är nått. Vi såg att vårt förhållningssätt lett till att barnen vill ta eget ansvar i många olika situationer på förskolan och tar nu egna initiativ utan att tillfråga en pedagog. Dessa erfarenheter tar vi med oss och fortsätter att utveckla dem vidare inom andra områden. 2:2 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring kriterier Barnen visar intresse och nyfikenhet väcks för att utforska, undersöka och upptäcka mönster, former och detaljer i vår natur och jämför dessa med varandra. Barnen kan samtala och föra resonemang kring naturvetenskap och matematik När vi kan se naturvetenskap och matematik i våra lärmiljöer och det sker ett utforskande hos barnen Barnen för matematiska resonemang i vardagen så som mängd, antal, ordning och talbegrepp Aktiviteter för att nå målet Fortbildning/inspiration för pedagogerna Tema/projekt Göra spel och Ipad tillgängliga för barnen Vara ute i naturen och leta efter olika mönster och former. Vi vuxna benämner och konkretiserar matematiska begrepp. Skapa möten för barnen så att de kan föra matematiska resonemang Erbjuda aktiviteter som utvecklar och stimulerar bildskapande och olika uttrycksformer En tillåtande och stimulerande lärmiljö, där barnen kan undersöka matematiska begrepp. Utvärdering/Uppföljningar Nulägesanalys Observationer Pedagogisk dokumentation Intervjuer (äldre barnen) Nulägesanalys: Barnen upptäcker i vårt uppbyggda forskarrum. Deras funderingar var många t ex vad har man luppar till? Getingen lever inte den är död. En groda, Vem är grodan rädd för? Mindmaps för att se barnens erfarenheter. Jämförelse på planscher på väggen och i böcker. Naturspaning där barnen inte ser detaljer utan helheter. Grodan, gråsuggan, nyckelpigan och maskarna blev vårt tema och fokus på detaljer och mönster.

5 Resultat och måluppfyllelse: Genom olika skapandeformer har barnen fått uppleva mönster och form genom ex kalkera, lera, mosaik, blyerts, pärlplattor och kolkrita. Vi har läst böcker och sett på film om de smådjur vi hittar ute. Arbetet har lett till att barnen upptäcker mönster på allt t.ex. Titta! Saltgurkan har samma mönster som grodan, kolla leopardmönster på en groda. Genom att använda Ipad och dator som verktyg har barnen lärt sig att söka information och bilder samt dokumentera sitt eget lärande. Under temats gång har det kontinuerligt gjorts intervjuer och där kunde vi se en stor utveckling i mönster, detaljer och former i vår natur. En grupp har forskat på grodans utveckling och följt den på Jordtorpsåsen och utifrån intervjuer visar det att barnen utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper kan berätta hur grodans utveckling går till, och kallar sig för grodforskare. Vi ser att barnen nu lättare ser likheter och samband i mönster utifrån deras egna naturbilder. De förstår innebörden av ett mönster och har visat det genom att skapa egna mönster med hjälp av olika material i den fria leken. Barnen har blivit mer självsäkra i sitt görande och har ett mer öppet sinne och större kreativitet. Vi ser att genom våra intervjuer och observationer får vi pedagoger en förförståelse för att se vad barnens erfarenheter och intresse är så att vi kan utmana och arbeta vidare efter det. Vi ser att med eget ansvar blir de stärkta och känner en trygghet till att vara delaktiga i sitt eget lärande. Upprepade gånger har barnen ritat av gråsuggan och grodan vilket visar barnens utveckling i detaljer och former. Barnen fick en känsla av att lyckas genom att vi pedagoger gav dem rätt verktyg. Vi ser att barnens förståelse genom upprepning i ritandet, fick en förståelse för avbildning både i tvådimensionellt och tredimensionellt. Vi såg att samtalen mellan barnen har ökat under projektets gång, där de för diskussioner och resonemang kring matematiska begrepp och kring mönster i vår natur utifrån våra intervjuer. Vi behöver bli bättre på att knyta an till vetenskaplig grund. Innan starten av ett projekt borde vi ställa fler reflekterande frågor till barnen och planera projektet utifrån dessa. Vi kommer att utveckla vår kompetens inom analys och utvärdering. Några av de övriga mål från läroplanen som det har arbetats med under tema/projekten. Förskolan ska sträva efter att varje barn: Känner delaktighet när det gäller förändring av deras lärmiljöer Visar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och Utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner Utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar. 2:3 Barns inflytande Att barnen utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. kriterier Barnen vågar uttrycka sina åsikter och tankar till både kompisar och pedagoger. Det är ett tryggt och tillåtande klimat på förskolan. Pedagogerna har ett öppet förhållningssätt. Aktiviteter för att nå målet: Konflikthantering Drama

6 Pedagogerna uppmuntrar och ger barnen tillfällen att uttrycka sina tankar. Intervjuer Planeringsmöten och användning av talpinne/sten Resultat och måluppfyllelse Vid konflikter lyssnar vi på båda parter. Pedagogerna skuldbelägger och dömer inte. Vi uppmuntrar barnen till att berätta vad som hände och försöker tillsammans hitta en lösning på konflikten. Vi lägger stor vikt i att ett nej är ett nej och stöttar barnen i det. Vid konflikter dramatiserar vi pedagoger gärna, då får barnen möjligheten att se situationen utifrån och kan själva tala om hur man kunde ha gjort istället. Istället för att tillrättavisa barnen erbjuder vi dem det goda alternativet. I samlingen har vi vid några tillfällen använt oss av talpinne i samlingen, detta för att alla ska få chansen att säga något om de vill. Vilket var väldigt populärt. Genom att vi har ett positivt förhållningssätt och lägger stor vikt vid vårt bemötande kan vi se att barnen blir trygga. Genom att hjälpa dem att lösa konflikter blir de stärkta i detta och vi kan se i våra observationer att de allt oftare reder ut sådana situationer på egen hand. Analys av intervjuer har visat att barnen trivs mycket bra och de känner att de har kompisar. Barnen tycker att det är roligt att använda talpinne/sten i samlingen och oftast vill alla berätta något och vill de inte så lämnar de över pinnen till nästa kompis. Men tack vare detta har barnen fått uttrycka både positiva och negativa känslor. Genom att vi lagt stor vikt vid att barnen ska känna sig trygga och lyssnade på, ser vi att de blivit mer intresserade av att framföra sina åsikter. De förväntar sig att bli lyssnade på och vet att det också förväntas av dem att de lyssnar på andra. Vi anser att målet är nått. Vi har märkt att detta är ett arbetssätt som har fungerat mycket bra hos oss och kommer därför ta med oss våra erfarenheter till nästa barngrupp. 2:4 Förskola och hem Att varje barn och vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan och känner delaktighet i förskolans verksamhet kriterier: Det är ett tryggt och tillåtande klimat på förskolan. Pedagogerna har ett öppet förhållningssätt. Att vårdnadshavare känner att man är delaktig i verksamheten Aktiviteter: Inskolningssamtal och uppföljningssamtal vid start på förskolan Vi för vardagliga samtal om barnets utveckling och lärande Utveckling samtal Föräldramöten, Föräldraråd Uppföljning Vi kompletterar hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Vi ser till att barnen tillsammans med sin vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Vi möter dem vid lämning och hämtning och berättar om barnets dag på förskolan. Resultat och måluppfyllelse Föräldrarna kommer själva med tankar och idéer inför föräldramöten på ämnen som vi kan lyfta. Utifrån intervjuer på utvecklingssamtal ser vi att föräldrarna är nöjda och känner att de är delaktiga i förskolans verksamhet. Föräldrarna upplever ett gott bemötande på vår förskola, utifrån enkätsvaren.

7 : Vi ser att föräldrarna känner en trygghet och delaktighet i vår verksamhet utifrån samtal, enkäter och intervjuer på utvecklingssamtal. Föräldrarnas diskussioner har lett till att vi har tagit in en föreläsare till hösten 2015 om normkritiskt förhållningssätt. 2:5 Samverkan med förskoleklassen, skola och fritidshem Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för at stödja barnens övergång till dessa verksamheter kriterier Utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass och samverka med dem Tillsammans med personalen i förskoleklassen uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans Aktiviteter för att nå målen: Pedagogerna träffas på ett gemensamt planeringsmöte för att planera upp träffarna för överskolning Vi träffas vi fyra tillfällen för att skapa en trygg övergång till förskoleklass Överskolningssamtal där vi går igenom varje barn Uppföljning En personal som är känd för barnen kommer att följa med förskolebarnen till förskoleklassen, vilket har skapat en trygghet hos barnen. Vid träffarna får barnen se de nya miljöerna och träffa de andra barnen och pedagogerna för att övergången ska bli så bra som möjligt. Resultat och måluppfyllelse Övergången upplevs som trygg av föräldrarna, eftersom pedagogerna får möjlighet att lämna över information till den nya personalen med föräldrarnas godkännande. Det skapar bättre förutsättningar och tryggare relationer för en bra start i förskoleklassen. Dessa fyra träffar gör att barnen får en inblick i verksamheten och känner en trygghet i att byta miljö och pedagoger. Tryggheten och mötet med den nya miljön blir bättre samt positivt att, för barnen, kända pedagoger är med för att utforska den nya verksamheten. Vi anser att målet är nått. 2:6 Uppföljning, utvärdering och utveckling Att förbättra det systematiska kvalitetsarbetet kriterier Vi tydligt kopplar våra metoder och aktiviteter till aktuell forskning, eller beprövad erfarenhet. Vi förbättrar vår analytiska förmåga Aktiviteter för att nå målet Fortbildning via Linnéuniversitetet Diskussioner på APT och förskoleråd Information kring forskningsdatabaser och litteraturstudier Utvärdering/Uppföljning Självskattning genomfördes vilket visade att det fanns en osäkerhet hos pedagogerna om hur verksamheten ska koppas till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Utvärderingen kommer att göras vid årsskiftet.