Blästad friförskolor 2010/11

Transkript

1 Blästad friförskolor 2010/11 VÄLKOMNA TILL FÖRSKOLAN LEK&LÄR

2 Barns inflytande Barnen har inflytande och kan påverka sin situation på förskolan utefter sina egna behov och förutsättningar. Processutbildning i dokumenterande och reflekterande arbetssätt med Anna Söderström Ahrborn Reggio Emilia Institutet Nätverk Handledning av specialpedagog Gun Mentzel Besök och handledning i utformandet av förskolans miljöer av förskollärare Lena Eriksson Pedagogerna gör medvetna indelningar av barnen i mindre grupper där de har fått större möjligheter att få välja att vara i olika miljöer. I dessa förändringar har pedagogerna frångått de traditionella avdelningarna till att utforma olika miljöer på hela förskolan. Utifrån processutbildningen i ett dokumenterande och reflekterande arbetssätt har pedagogerna valt att arbeta med att observera och reflektera kring barns inflytande. På förskolan Lek&Lär strävar vi efter att ge barnen möjlighet att välja vad de vill leka och med vem/vilka, under sin vistelsetid. Valet de gör beror på vad de är intresserade av och vad de vill göra i de olika miljöerna, både under fria leken och i de projektgrupper de själva valt att delta i. Utifrån barnens behov och önskningar om material utformas och utvecklas miljöerna kontinuerligt. Barnen har möjlighet att hitta kamrater att samspela med utifrån sin utvecklings- och mognadsnivå genom att aktivt söka upp eller fråga efter kompisar. Vid utevistelse har barnen inflytande genom att uttrycka önskningar i form av olika aktiviteter och lekmaterial; lek på gården, andra lekområden i närområdet, skogen, biblioteket etc. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Fortsatt arbete med processen i ett dokumenterande och reflekterande arbetssätt med stöd av Anna Söderström Ahrborn Att vidareutveckla en gemensam barnsyn och tilltro till barnen

3 Förskola och hem Pedagoger och föräldrar har en respektfull och varm relation till varandra och utbyter ömsesidig information. Förskolorna skickar ut ett informationsbrev som föräldrarna kan läsa cirka 3 gånger per termin. Attitydundersökningen visade att pedagogerna behöver utveckla arbetssätt för hur föräldrarna får information om verksamheten och sina barn. Pedagogerna skriver regelbundna informationsbrev till föräldrarna om vad som händer på förskolan samt om ny personal har börjat. Varje förskola skriver en verksamhetsplan som bygger på kvalitetsredovisningen som sprids till föräldrarna via bl.a. hemsidan. Förskolorna använder digitala fotoramar med bildspel, informerar om verksamheten och läroplanen på föräldramöten och vid utvecklingssamtal. På förskolan Lek&Lär har vi ett samarbete med föräldrarepresentanter, som själva väljer vad de vill bidra med och vara delaktiga i. Vi pedagoger skriver under verksamhetsåret informationsbrev till föräldrarna. Där skriver vi aktuell information från verksamheten och vad som ska hända i närliggande framtid. Vi strävar också efter att dokumentera verksamheten i ord och bild för att föräldrarna ska få ökad insyn i vår verksamhet. Samverkansgrupper med förskoleklass, skola och fritidshem: Kontinuerlig planering, uppföljning och utvärdering under hela året av övergången. Samverkansgruppen består av pedagoger från förskola, förskoleklass och fritidshem som träffas kontinuerligt under hela läsåret. Gruppen leds av en specialpedagog. Samverkansmöten för gemensamt arbete med språket, gruppen består av pedagoger, specialpedagoger samt rektorer från förskola och förskoleklass. Denna grupp startades med syftet att skapa en tydlig röd tråd i arbetet med språket mellan de olika verksamheterna. Det har kartlagts vilka behov som finns för att stimulera språkutvecklingen, hur vi arbetar nu samt gemensamma fortbildningar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Arbeta fram olika sätt att ge föräldrainformation i samarbete med våra föräldrar.

4 Språket Språkförståelsen hos alla barn i förskolan ska öka. Nätverk språk Språkpiloter i samarbete med Språkpedagogiskt Centrum Språkstörning föreläsning via sektionen Specialverksamheten Hur små barn erövrar skriftspråket i förskolan föreläsning med Elisabeth Björklund Att arbeta kring barn med tal- och språksvårigheter föreläsning via sektionen för Specialverksamheten Att få en syl i vädret! Språkutvecklande arbetssätt i förskolan föreläsning med Veli Tuomela Förskolelyftet för barnskötare, förskollärare och specialpedagoger Under läsåret har pedagogerna omorganiserat verksamheten för att utnyttja varje personals kompetens och för att skapa förutsättningar för varje barn att bli sitt bästa jag enligt processutbildningen med Anna Söderström Ahrborn. Alla pedagoger har ett medvetet förhållningssätt till barns språkutveckling, ser tillfällen i vardagen att lyfta och utveckla barns språk- och begreppsutveckling i deras lek. Deras medvetenhet har ökat inför hur viktigt det är att lyfta språket från här och nu till där och då. Ett sätt är att ha boksamtal där pedagogerna och barnen samtalar medvetet kring bilderna i boken de läser. Kontinuerligt arbetar pedagogerna med Språklust, som är ett systematiskt medvetet språkträningsmaterial, med de äldsta barnen. I materialet ingår att arbeta med rim och ramsor, ordlekar, stavelser, fonem och begreppsbildning mm. För övriga barn ordnas olika läsgrupper där pedagogerna berättar sagor, läser böcker eller några flanosagor. På förskolan Lek&Lär använder vi oss av teckenkommunikation i vårt arbete tillsammans med barnen. I vardagssituationer, vid samlingar, i olika aktiviteter etc. Varje personal och barn har varit med och skapat sitt personliga tecken. Vi får som pedagoger kontinuerlig handledning i tecken som stöd, av vår specialpedagog, Karin Karlsson. Barnen har visat ett stort intresse för saga, berättande, sagofigurer, sång, rim och ramsor samt fordon vilket har gjort att vi valt att arbeta i projektgrupper, för att utveckla och utöka deras intresse. I detta arbete har vi pedagoger fått möjlighet att ytterligare stimulera barnens ordförråd, språkförståelse, berättande vilket leder till fortsatt språkutveckling. Vi har även stimulerat detta intresse genom att gå till biblioteket och lånat samt beställt böcker inom deras intresseområde. Vi har tillsammans, utifrån barnens egna erfarenheter av berättande, skapat egna berättelser med hjälp av vår fantasi och kreativitet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Samtliga förskolor ska fortsätta och arbeta aktivt med Språklust och till de förskolor som saknar materialet ska det köpas in till. För att utveckla och utmana barns språkutveckling vidare köps även materialet Bornholmsmodellen in.

5 Intresset för sagor har också varit i fokus vid utevistelse och vid skogsbesök. Utifrån barnens eget initiativ får barnen möjlighet att återigen uppleva och utforska leken, Bockarna Bruse, med hela kroppen och med alla sinnen.

6 Leken Genom leken ska barns utveckling och lärande främjas. Processutbildning i dokumenterande och reflekterande arbetssätt med Anna Söderström Arhborn Reggio Emilia Institutet Nätverk Besök och handledning i utformandet av förskolans miljöer av förskollärare Lena Eriksson Genom processutbildningen i ett observerande och reflekterande arbetssätt har pedagogerna gjort upprepade observationer för att få syn på barns sociala samspel och lek. För att stimulera och inspirera barnens lek finns alltid en vuxen som deltar i leken efter behov. Efter gjorda observationer skapas och förändras lekmiljöerna efter individens och gruppens behov. Lekmaterial finns i öppna, genomskinliga lådor dels för att synliggöra materialet, dels för att ge barnen möjligheter att själva hämta och tillföra önskat material till leken. Pedagogerna skapar tydliga miljöer och introducerar både dem och materialet för barnen. På förskolan Lek&Lär strävar vi efter att ge barnen möjlighet att fortsätta utveckla leken genom att ge dem tid, vara med i leken vid önskan och behov, lägga till eller ta bort material, roller samt göra inköp som barnen getts möjlighet att påverka. Vi håller kontinuerligt på med att utveckla lekmiljön för att den ska stimulera barnens lek och tillgodose deras behov och utvecklingsmöjligheter av och genom leken. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Pedagogerna delar barngruppen i mindre grupper både ute och inne och fortsätter att observera, dokumentera och reflektera för att få syn på barns intresse för roll- och fantasilek. Verksamhetens rutiner ses fortlöpande över för att få en fungerande verksamhet.

7 Jämställdhet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social- eller etnisk bakgrund (Lpfö98). Nätverk jämställdhet Genuspilot Att möta barn och föräldrar med annan etnisk och språklig bakgrund föreläsning via sektionen Specialverksamheten Genusföreläsning av Britta Olofsson Handledning av genuspedagog Den dialog vi för med varandra är av stor vikt. Att tänka på och uppmärksamma hur pedagoger och barn använder tilltal, kroppsspråk, tonfall, ordval och mimik m.m. är en ständig pågående process. Pedagogerna uppmuntrar barnens egna tankar, idéer och olikheter genom att ställa frågor som stimulerar och utmanar. För att skapa förutsättningar för utvidgat lekmönster förändrar och anpassar pedagogerna lekmiljöerna. De gör en medveten gruppindelning vid olika aktiviteter, t.ex. äldre barn inspirerar yngre, flickor inspirerar pojkar och tvärtom genom att ta tillvara på goda förebilder som finns i barngruppen. Förskolorna har deltagit i musikprojektet Glada Apan som introducerat sånger och dramaövningar utifrån ett jämställdhets- och mångfaldstema. Exempel har getts på hur pedagogerna kan använda musiken ur ett genus och mångfaldsperspektiv och medvetandegjort musikens möjligheter i barngruppsarbetet. På förskolan Lek&Lär strävar vi efter att i vårt förhållningssätt bemöta pojkar och flickor lika i deras val av aktivitet, i sin lek och i kommunikation. Vi har börjat använda oss av materialet från musikprojektet, den glada apan, vilket varit uppskattat av barnen. Många av barnen frågar och väljer aktivt att lyssna, sjunga och röra sig till musiken. Vi strävar efter att i våra lekmiljöer, skapa en miljö, utifrån ett genus och mångfaldsperspektiv, utifrån vårt lokala mål. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Pedagogerna ska sätta tydliga mål hur det ska synliggöras på förskolorna att de arbetar aktivt med kulturell mångfald. Använda medvetna bilder där både pojkar och flickor med olika etnicitet är med. Det finns bra material i Glada Apan och pedagogerna ska fortsätta att utveckla arbetet via musik och rörelse. Pedagogerna ska få delta i fortbildning genus och en genuspilot på varje förskola ska utses.

8 Normer och värden Alla barn ska känna sig trygga i förskoleverksamheten. Fortbildningar: Processutbildning i dokumenterande och reflekterande arbetssätt med Anna Söderström Ahrborn Reggio Emilia Institutet Förskolorna har gemensamma inskolningsrutiner som har utarbetats och arbetas med under det gångna året. Det innebär bl.a. att efter cirka två månader har man ett uppföljningssamtal med föräldrarna där inskolningen diskuteras samt en enkät de får fylla i. Pedagogernas arbete med att dela in barnen i mindre grupper, för att kunna se och bekräfta varje enskilt barn, fortskrider. Detta arbete utgår från barnets intresse och kompetenser. Det finns alltid en ansvarig pedagog för en mindre grupp barn. För att alla barn ska känna trygghet på fröskolan har regler och rutiner en stor betydelse, barnen vet vad som ska hända varje dag. På förskolan Lek&Lär arbetar vi utifrån barnens trygghet genom att varje barn har sin fasta plats i tambur, vid lunch och saga/vila. Vi som pedagoger har ett gemensamt förhållningssätt för att skapa lugn, rutiner, ramar och riktlinjer där barnen får möjlighet att ha inflytande samt att vi strävar efter att vara tydliga i vår kommunikation gentemot varandra, till barn och föräldrar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Pedagogerna utarbetar nya arbetsrutiner kring det pedagogiska året i form av en årsplan där vissa pedagogiska rutiner tidsbestäms som exempelvis observationer av barngruppen som leder till planering för verksamheten efter barns intresse och behov. Första etappen på året (aug sept. / okt) arbetar man medvetet med introduktion av grundverksamhet normer och värden genom TEMA KOMPIS. Dagarna innehåller Lära - känna övningar, gruppstärkande lekar, värdegrundsövningar mm samt introduktion av rutiner, material, utrymmen mm.

9 Hälsa och livsstil Uppmuntra och stimulera barns rörelseglädje, förmåga att behärska sin kropp och att uttrycka sig genom rörelse Miniröris Friskis och Svettis, gympa i förskolan. Pedagogerna arbetar aktivt för att alla barn ska känna en trygghet och en glädje i att komma till förskolan genom ett trevligt och omtänksamt bemötande. En planerad och pedagogisk verksamhet bedrivs som innefattar flera tillfällen av rörelse i form av gymnastik, skogsbesök, inne- och utelek på förskolan och i närmiljön. Pedagogerna är lyhörda för barnens önskemål om aktiviteter och barnen uppmuntras att ge tips och idéer och att pröva och utmana sig själva utifrån sina egna förutsättningar. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Pedagogerna är medvetna om vikten av rörelse för barnen genom att ge dem möjlighet till rörelse både inne på förskolan som ute på gården och i skogen samt en medvetenhet av att hålla sockerkonsumtionen nere. Ett samarbete har inletts med våra kokerskor om hur vi på bästa sätt kan ta vara på deras kunskap. Dessa har startat samarbete med en hälsocoach. Vi vill även erbjuda våra föräldrar att ta del av den kunskapen på ett föräldramöte.

10 Matematik Ge en ökad medvetenhet kring vad som är matematik i barnets vardag. Processutbildning i dokumenterande och reflekterande arbetssätt med Anna Söderström Ahrborn Reggio Emilia Institutet Nätverk Matematikambassadör i samarbete med Matteljén, Linköpings universitet Mattefönstret II- Lek, Lust och Lärande i matematik föreläsning Gun Westrin Se barnet se matematiken se möjligheterna föreläsning Camilla Björklund Matematik ute på förskolegården med hela kroppen och alla sinnen utbildning via Calluna Förskolebiennalen för samtlig personal Efter föreläsningen med Camilla Björklund och fortbildningen Matematik ute har pedagogernas medvetenhet kring matematik i vardagen ökat. Arbetet kring matematik har fortskridit och utvecklats sedan föregående läsår. Implementering av Matematik ute började inomhus för att testas och utvecklas. Material har gjorts och plockats fram som kan användas efter olika åldrar. På förskolan Lek&Lär finns matematikmaterial samlat i en miljö där pedagoger och barn tillsammans eller enskilt kan upptäcka och utforska detta område på ett lekfullt sätt. Det kan användas både på fria leken, vid samlingar eller på projekt tid vid behov. Vi samtalar och tar tillfället i akt att stimulera, utveckla och synliggöra den vardagliga matematiken i vårt arbete med barnen.

11 Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Stimulera och utmana och väcka barnens intresse för matematik i vardagen och arbeta med det både ute och inne. Arbeta mer med problemlösning och reflektion t.ex. med uppdragskort i skogen där barnen får hämta material för att sedan sortera, jämföra och räkna. Genom att pedagogerna samtalar och reflekterar med barnen kring aktiviteten ges barnen möjlighet att återkoppla och få ökad förståelse för sina upplevelser och lärande.

12 Natur och teknik Pedagogerna utvecklar arbetssätt som genom leken skapar nyfikenhet hos barnen. Processutbildning i dokumenterande och reflekterande arbetssätt med Anna Söderström Ahrborn Reggio Emilia Institutet Nätverk NTA i förskolan Luft och Vatten En dag i naturvetenskapens och teknikens tecken tips och idéer till lyckad undervisning seminarium via Linköpings kommun Naturvetenskap och teknik ute på förskolegården med hela kroppen och alla sinnen utbildning via Calluna Naturvetenskap i förskolan Tema Luft och Vatten i samarbete med Fenomenmagasinet Pedagogerna är delaktiga och medforskande med barnen och pedagogerna låter barnen själva upptäcka vad som händer. Pedagogen gör reflektioner vid datorn tillsammans med barnen. Processutbildningen har gett pedagogerna en ökad medveten kring observation och reflektion av barns intresse och att ta tillvara på detta. Genom detta arbetssätt, att ta tillvara ett eller flera barns intresse för ett ämne, skapar möjligheter för andra barn att få kunskap och intresse för just det ämnet och en önskan om att lära sig mer. Åtgärder för ökad måluppfyllelse: Pedagogerna fortsätter att arbeta med att utmana barnen, inte ge dem de rätta svaren utan låta dem utforska och upptäcka själva samt reflektera tillsammans med barnen för att synliggöra deras lärande för dem. Barnen utforskade flyta/sjunka vid ett flertal tillfällen, vilket vi utvecklade vidare genom att tillsammans göra islyktor till luciafirandet ute på gården.