Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Utveckling och lärande. Förskolan Stiglötsgatan 33

Transkript

1 Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Utveckling och lärande Förskolan Stiglötsgatan 33

2 2 Utveckling och lärande Sammanfattning Lärmiljöer Alla i arbetslaget utformar lärandemiljöerna utifrån barnens behov, intressen och kompetens samt utifrån den kunskap som pedagogisk dokumentation ger. Barnen kan själva välja material och lek då mycket material finns tillgängligt på barnens nivå. Grundtanken är att miljön ska vara utformad så barnen ska inspireras och själva kunna plocka fram och använda material. Detta har lett till en kontinuerlig diskussion och variation av miljön beroende på barngruppens intressen och behov. Miljön förändras över tid och variation är en poäng i sig då det ger en nytändning i lek och lärande. Barnen har haft inflytande över inköp av olika material och detta har varit uppskattat och ökat barnens intressen att prova nya saker. Olika avgränsningar och rum-i-rummet har gjort det lättare för barnen att hitta material och leka i olika grupper mer ostört. Utflykter i naturen och närområdet har vidgat barnens ordförråd och utvecklat grov- och finmotorik då barnen och pedagogerna rört sig i och utforskat olika miljöer. Lärplattor och dator har skapat nya mötesplatser och premisser för lärande. Pedagogernas närvaro är viktig för att understödja, upptäcka och följa lärandet. Pedagogernas besök på andra förskolor och avdelningar har inspirerat till utveckling av olika miljöer och ökat kunskapen om lärmiljöns betydelse. Genom att barn och pedagoger vistats i olika miljöer ute, inne och i närmiljön, skogen och på utflykter har barnen getts möjligheter till samlärande i olika grupperingar och ny kunskap inom olika områden. Miljön och hur pedagogerna samtalar kring upplevelserna är viktig för vilka mål som barnen får bearbeta. Alla arbetslag ska se över miljöerna och köpa in material för att underlätta för alla att utvecklas mot läroplanens samtliga mål. Förskolan ska utveckla lärmiljöer ute för att skapa platser där barn och pedagoger inspireras till att samspela. Pedagogerna ska synliggöra i miljön hur vi arbetar med temat för barn, pedagoger och besökare för att inspirera till samtal som leder till nytt lärande. Förskolan ska utveckla den pedagogiska miljön i lekhallen. Där ska förutom rörelse även kunna erbjudas en lärmiljö som inbjuder till utforskande och bygg- och konstruktionslek.

3 3 Språk Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt. Pedagogerna uppfattar att barnens användande av vardagsord i olika rutinsituationer har ökat. Många barn känner igen sitt namn och flera barn skriver sitt eget namn. Alla barn tycker om att leka med ord, rim och ramsor och den språkliga medvetenheten har ökat då många barn samtalar om hur ord är uppbyggda och hur bokstäver ser ut. Pedagogerna ser också ett ökat intresse för bokläsning hos flera barn då flera barn ber om att läsa böcker tillsammans. Boksamtalen har också blivit längre. Flera barns situationsoberoende språk har ökat. Pedagogerna hör det i reflekterande samtal efter utflykter till olika platser som t ex skogen, lekplatser i närmiljön, centrum, biblioteket, Valla och flygvapenmuseum. Alla barn är intresserade av och använder, i olika grad, lärplattor eller dator. Alla avdelningar har arbetat utifrån Före Bornholmsmodellen och haft språksamlingar varje vecka. Pedagogerna arbetar utifrån Veli Tuomelas principer vilket har gett barnen möjligheter att höra många olika ord, synonymer och betydelser av ord. På förskolan finns en genomarbetad Handlingsplan för språkarbete som är ett gott stöd för pedagogerna. Medvetna språksamtal sker under hela dagen och återkommande ord och reflekterande samtal sker ofta vid t ex matsituationer, blöjbyten, lässtunder etc. Utflykter i olika miljöer har gett barnen möjligheter att lära sig nya ord och att diskutera och jämföra företeelser vid flera tillfällen. Temaarbetet Vårt Skäggetorp har gett en ingång till ord i barnens närmiljö och besök på olika platser i närområdet har inspirerat till samtal. Lärplattor och dator har skapat nya mötesplatser och nya förutsättningar för samtal. Genom det ambulerande teamets teater får barnen återkommande använda språket både genom att se teater och genom att spela med, fantisera, leka och påverka teatern. Barnen kan sedan läsa om, återberätta och fantisera kring teatern i teamets egentillverkade böcker. Kontinuitet och återkommande reflektioner är viktigt för att befästa kunskapen. Modersmålspedagoger stöder barnen att utveckla sitt modersmål och att förstå svenska begrepp. För barn i behov av extra stöd finns tillgång till specialpedagog som handleder barn och pedagoger i olika sätt att arbeta med språk. Alla arbetslag ska bli bättre på att använda Språkoteket och biblioteket. Arbetslagen fortsätter med språksamlingar och inspirerar till lån av böcker och bokpåsar. Förskolan ska ha drop-in/bokcafé för att öka vårdnadshavare/familjers delaktighet och inspirera till livslångt läsande. Pedagogerna ska utveckla användningen av lärplattor/dator och hitta sätt att följa lärandet och att anpassa lärsituationerna för barn med olika behov, intressen eller utvecklingsnivå. Pedagogerna ska arbeta aktivt med modersmålspedagogernas material genom att alla avdelningar har tillgång till samarbetsrummet.

4 4 Pedagogisk dokumentation Alla i arbetslaget använder pedagogisk dokumentation för att synliggöra processerna i förskolans verksamhet och för att bedöma verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse Alla avdelningar har dokumentation på barns nivå som ger upphov till samtal och skapar intresse för olika saker och företeelser. Pedagogerna uppfattar att genom reflektion tillsammans med barnen vidgas barnens intressen och deras tankar bekräftas som värdefulla att följa upp. Barnen delger varandra tankar och inspirerar barn och pedagoger till fortsatt arbete. I temat Vårt Skäggetorp har dokumentationen hjälpt till att få syn på vårt närområde. Alla avdelningar har provat att dokumentera och reflektera men många känner att det har varit svårt att välja ut och avgränsa vad man ska dokumentera. Detta har bidragit till att det har varit svårt att dokumentera reflektionerna och hur de leder till kommande aktiviteter/utmaningar. Det har blivit många korta spridda dokumentationer istället för att pedagogerna fått till en röd tråd där dokumentationerna är underlag för planering av verksamheten och en tydlig grund för kommande dokumentationer. Alla former av dokumentation ger ögonblicksbilder av verksamheten men för att dokumentationen ska bli pedagogisk krävs reflektioner kring dokumentationen och att dessa reflektioner ligger till grund för den fortsatta verksamheten. Dokumentationen skall användas för att utforma den pedagogiska verksamheten. Jane Olofssons föreläsning och nätverksträffar har gett redskap för hur man kan använda dokumentation och vilka frågor som kan ställas vid reflektion. Det är ibland ett dilemma att bestämma om man ska dokumentera spontana situationer; går pedagogen ifrån för att hämta dokumentationsredskap kan tillfället/situationen/mötet vara borta när pedagogen är tillbaka. Det som uppkommer i olika reflektioner ska ligga till grund för kommande arbete men dessa kopplingar har varit svåra att synliggöra och då syns inte alla steg i processen. Pedagogerna ska avgränsa områden för pedagogisk dokumentation för att kunna få med alla steg i processen. Hela arbetslaget ansvarar för att hålla fast och följa de trådar man bestämt eller avsluta dem och gå tillbaka till huvudspåret; det område som avgränsats. Arbetslaget utser någon som dokumenterar vid de tillfällen då det finns möjlighet till detta då det är svårt att leda en aktivitet och observera samtidigt. Alla ska ha en medvetenhet om att observation påverkar kommunikation och samspel. Alla pedagoger ska ta tillvara reflektioner och dokumentera hur arbetet går vidare utifrån dem. Barnen ska vara delaktiga i reflektionerna. Arbetslagen och barnen ska använda lärplattan mer för dokumentation.

5 5 Attitydundersökning Många vårdnadshavare har svarat att deras barn utvecklas positivt och att relationerna till pedagogerna är goda. De flesta är nöjda med förskolans språkarbete. När det gäller barnens möjligheter att utvecklas inom matematik och teknik/naturvetenskap är ett antal vårdnadshavare osäkra på hur och om förskolan arbetar med detta. Något fler vårdnadshavare än förra året uppfattar inte heller att förskolan arbetar med matematik. Språket har varit ett prioriterat område vilket kan vara en förklaring till att detta belysts tydligt. Pedagogerna har arbetat med överlämningsdokument för att alla vårdnadshavare ska kunna få information om barnens aktiviteter under dagen. I förskolans informationsbrev har fokus lagts på att berätta om aktiviteter och lärande inom olika målområden. Vårdnadshavare är intresserade av olika saker och efterfrågar inte alltid information om hur pedagogerna arbetar med förskolans mål. Mycket fokus i vårdnadshavares frågor handlar om omsorg. Förskolan erbjuder föräldramöten där pedagogerna informerar om hur förskolan arbetar med olika mål. Förra året hölls föräldramöten avdelningsvis utifrån vårdnadshavares önskemål. Under utvecklingssamtal och med hjälp av dokumentationer har pedagogerna belyst hur barnen arbetar och utvecklas inom olika områden. Pedagogerna har i viss mån misslyckats med att förmedla hur man arbetar med matematik på förskolan och vad som ingår i naturvetenskap/teknik. Pedagogerna ska arbeta mer medvetet med matematik och naturvetenskap/teknik och lägga sig vinn om att tydligt beskriva hur barnen arbetar med dessa områden för föräldrarna. För att öka svarsfrekvensen och på så sätt få ett mer rättvisande resultat ska pedagogerna informera om vikten av att svara på attitydundersökningen. Det är viktigt att förmedla att resultatet används för utveckling av verksamheten.