Kvalitetsredovisning. Förskola

Transkript

1 År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Lasse-Maja Förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ som är Reggio Emilia inspirerad. Namn på rektor/förskolechef: Carina Holmkvist User: jukis001, Printdate: :24 1

2 Grunduppgifter Miljödiplomering: Är förskolan/skolan miljödiplomerad? Nej Svarsfrekvens enkät: Utfall läsår 2013 / 2014 Svarsfrekvens föräldrar förskola 81.0% Statistik: personal, barn och elever: Utfall 15 Oktober 2013 Barn per årsarbetare den 15 oktober 5.4 Andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 42.0% Andel (%) årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn 33.0% Andel (%) årsarbetare som saknar utbildning för arbete med barn 25.0% Antal barn förskola 65.0 Kommentar Lasse-Maja förskola är ett personalkooperativ, som startade Verksamheten bedrivs på uppdrag av Järfälla kommun. Lasse-Maja är en ekonomisk förening och är anslutet till Kooperationens förhandlingsorganisation,kfo. Medlemmarna i föreningen är fast anställda och arbetar i förskolan. Lasse-Maja förskola är belägen mitt i Barkarby centrum. Närheten till naturen och skogen som ligger alldeles bakom knutarna inbjuder till äventyr och upplevelser under årets alla dagar. Vi är ute och leker varje dag på gården och vissa dagar i veckan går vi till skogen och lekparker. Vi hämtar inspiration från Reggio Emilia filosofin. Det är inte en pedagogik utan ett förhållningssätt. Det är ett sätt att förhålla sig till kunskap, lärande, inställning till livet och i mötet med andra. En filosofi med humanistisk grund. User: jukis001, Printdate: :24 2

3 Barngrupper Instruktion: Beskriv utifrån Skolverkets allmänna råd hur förskolan/fritidshemmet planerar barngruppernas storlek och sammansättning så att den pedagogiska verksamheten kan bedrivas enligt kraven i läroplanen. I beskrivningen ska antalet barn per grupp och åldersspannet för varje grupp anges. Kommentar: Lasse-Maja förskola har fyra avdelningar: Två avdelningar med barn 1-3 år där det är 15 barn inskrivna. En avdelning med 3-4 år där det är 16 barn inskrivna. En avdelning med endast 5 åringar och de är 20 stycken. Vi vill att vår verksamhet ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva, sina kamrater och sin omvärld. Då är det viktigt att alla mål bildar en helhet från omsorg till lärandet. Det är självklart viktigt att erbjuda en öppen/ innehållsrik miljö. Det lustfyllda lärandet sker även i tvärgrupper (åldershomogena grupper). Alla grupper utgår ifrån gruppdynamik, därav de varierande antal barn per grupp. RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Finns dokumenterade metoder för modersmålsstöd? Kommentar: Vilka deltar i arbetet med att utforma verksamhetsplan och likabehandlingsplan? Verksamhetsplanen: Styrelsen, medlemmar i Lasse-Maja förskola.delas ut på höstens föräldramöte. Likabehandlingsplanen: Styrelsen och alla som arbetar på Lasse-Maja förskola. Vi går igenom den på ett föräldrarådsmöte.alla föräldrar skriver på att de läst den. Verksamhetsplan och likabehandlingsplan delas ut och finns tillgänglig för föräldrarna i hallen. Klagomålshanteringsblanketten fyller personalen i tillsammans med mailet eller beskriver samtalet med vårdnadshavaren. Sedan lämnas blanketten till förskolechefen som kontaktar vårdnadshavaren och eventuellt bokar ett möte med vårdnadshavarna. Vi detta möte förs protokoll av förskolechefen. Sedan arkiveras klagomålsblanketten och protokollet. Varje avdelning har möjlighet att diskutera barngruppen en timme per vecka. Vi har även barnkonferens en gång per termin eller fler vid behov. Vid uppmärksammade problem diskuterar hela personalgruppen behovet och då delger vi varandra våra kunskaper och erfarenheter. Vid behov söker vi hjälp från Järfälla resurscentrum (använder deras handlingsplan). Vid tillbud och kränkande behandling används en blankett som sammanställs efter varje termin. Tilläggsbelopp: Får verksamheten tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd? Om ja - hur används beloppet? User: jukis001, Printdate: :24 3

4 Vi har själva betalt för två assistenter. Pengen räcker endast till vikarier när vi går på möten runt barnen eller när vi är på utbildning kring barnens problematik. User: jukis001, Printdate: :24 4

5 Barnsäkerhet Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Finns dokumenterade rutiner för försvunna barn/elever? Har registerutdrag begärts in från samtliga i personalen? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: 2 april Nästa blir den 13 juni User: jukis001, Printdate: :24 5

6 Verksamhetens öppettider: Finns informationsmaterial till vårdnadshavare om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Följer verksamheten Järfälla kommuns åtagande om 11 timmar? User: jukis001, Printdate: :24 6

7 Utveckling och Lärande Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen som ges ledning och stimulans Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina förutsättningar och behov 82.6% 93.0% Kvalitetsindiktorer Barnens lärandekapacitet: Verksamheten stimulerar till barnens utveckling och lärande utifrån deras förutsättningar och behov Verksamhetens arbete med språk och kommunikation bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Verksamhetens arbete med matematik och naturvetenskap bidrar till barnens lärande och förskolans måluppfyllelse Stämmer till viss del Särskilt stöd: Varje barns/elevs behov av särskilt stöd uppmärksammas, utreds, åtgärdas och följs upp Verksamheten har tillräckligt kunskap för att arbeta med inkluderande arbetsmetoder Stämmer till viss del Fysiska lärandemiljön: Utemiljön kan användas i ett pedagogiskt syfte Lokalerna är flexibla för olika pedagogiska syften Lokalerna har ett estetiskt värde. Lokalerna stödjer i helhet barnens/elevernas lärande Analys av måluppfyllelse Vi har två 1-3 års avdelningar, en 3-4 års grupp och en 5 års grupp. De yngre barnen lär sig av de äldre och de äldre lär sig att ta hänsyn till de yngre. Vi arbetar i tvärgrupper mellan avdelningarna 2 gånger i veckan så att varje åldersgrupp utmanas och utvecklas tillsammans varje vecka hela läsåret. User: jukis001, Printdate: :24 7

8 De två avdelningarna där de äldre barnen finns har också jobbat i tvärgrupper under året. Dessa två grupper har större inflytande och valmöjligheter. Alla avdelningar har språksamlingar och använder bilder och övrigt konkret material. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att synliggöra barnens läroprocesser. Matematiken finns i barnens vardag. För naturvetenskap och teknik har vi planerade aktiviteter. Vi använder lärplattor på ett pedagogiskt sätt. Vi arbetar aktivt och medvetet med hemspråket. Detta aktiva arbetssätt har gjort att hemspråket svenska har blivit uppmärksammat. Vi arbetar medvetet dagligen med motorik, både ute och inne. Barn i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram. Vi utformar lokalerna regelbundet efter barngruppens behov. Framåtblickande: Vi strävar efter att alla avdelningar ska använda Bornholms-modellen. Vi strävar efter att reflektera mer över vår pedagogiska dokumentation. Vi lyfter fram matematiken i vårt pedagogiska medvetande. Vi kommer att jobba med Skolverkets Lärportal för matematik. Vi strävar efter att våra undervisningstillfällen utomhus blir mer medvetna. Vi är i dag medvetna och nöjda med vår motoriska träning. Vi använder Järfälla Kommuns dokument för åtgärdsprogram för barn i behov av särskilt stöd. User: jukis001, Printdate: :24 8

9 Normer och Värden Normer och Värden: Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andel som ges samma förutsättningar Andel (%) positiva svar föräldrar - g upplever att förskolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar 76.1% 89.5% Andelen som anser att personalen bemöter barnen väl Andel (%) positiva svar föräldrar - Personalen bemöter mitt barns behov och önskemål med respekt 80.4% 96.5% Andelen som känner sig trygga Andel (%) positiva svar föräldrar - Mitt barn känner sig trygg i förskolan. 91.3% 98.2% Likabehandling: I verksamheten finns rutiner för att alla barn/elever ska få positiv uppmärksamhet varje dag, varje vecka Likabehandlingsplanen är konkret och utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens behov Likabehandlingsplanen används som utgångspunkt för planerade åtgärder och har en tydlig koppling till varje diskrimineringsgrund Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras eftersom likabehandlingsplanen är väl känd & förankrad hos personal, barn/elever & vårdnadshavare Stämmer till viss del Stämmer till viss del Stämmer till viss del Analys av måluppfyllelse Vi arbetar medvetet med att barn och vuxna ska känna sig trygga, t.ex. med fast personal, kända vikarier, öppet arbetsklimat.grunden för barnens utveckling och lärande sker när barnet är tryggt. Vi pedagoger har stor respekt för våra barn och föräldrar, i alla avseenden oavsett ålder. Vi jobbar medvetet med genus, barn med funktionsnedsättningar (synliga och osynliga). Sexuell läggning har vi ej arbetat med. Vi har en öppenhet och nyfikenhet för andra kulturers traditioner. Vi firar de svenska traditionerna.vi arbetar aktivt med pedagogiska dokumentationer för att synliggöra det pedagogiska arbetet och barnens läroprocesser. Framåtblickande: Vi tänker använda oss av ett kontaktschema (pedagoger fyller i en barnlista om de har kommunicerat med barnet under dagen). Vi tänker leta material och litteratur om sexuell läggning. Vi tänker arbeta mer med likabehandlingsplanen i vår verksamhet så att det blir ett levande dokument. User: jukis001, Printdate: :24 9

10 Barns inflytande Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Tankar och idéer tas till vara Andel (%) positiva svar i föräldrar - Mitt barns tankar och idéer tas till vara 71.7% 86.0% Analys av måluppfyllelse Det finns en lyhördhet bland pedagogerna för barns många olika sätt att uttrycka sig. Barnens inflytande över sitt lärande synliggörs genom de pedagogiska dokumentationerna. Årets tema kommer att styras utifrån barnens egna intresse och behov. Pedagogerna äger VAD och VARFÖR medan barnen äger HUR? Vi arbetar mycket med mindre grupper för att barnen sedan ska våga föra fram sina tankar i den stora gruppen. Vi intervjuar de äldre barnen och observerar de yngre barnen, t.ex. för att anpassa miljön efter deras intressen och behov. Barnen har ett stort inflytande över sin egen dag utifrån förskolans ramar och rutiner, t.ex. vad de vill äta till frukost, var de vill vinka till föräldrarna. Vi synliggör aktiviteter och material, som barnen får välja mellan, med hjälp av bilder på t.ex. kritor eller spel. Vi ser att det blir blandade grupper med flickor och pojkar. Barn och pedagoger planerar aktiviteter tillsammans (t.ex. fester, dagliga aktiviteter). Detta är en process som växer fram genom samspel och kommunikation. Framåtblickande: De äldsta barnen har i dag lugna aktiviteter med eget val, där de väljer aktivitet och inte kamrat. Detta vill vi vidareutveckla. Bland de äldre barnen kommer vi att prova att ha "drop-in" mellanmål. User: jukis001, Printdate: :24 10

11 Förskola och Hem Utfall 2013 Utfall 2014 Måluppfylle lse Andelen nöjd med sitt inflytande Andel (%) positiva svar föräldrar - g är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten 84.8% 89.5% Andelen som kan rekommendera förskolan Andel (%) positiva svar föräldrar - g kan rekommendera mitt barns förskola 84.8% 94.7% Analys av måluppfyllelse Vi har introduktionssamtal med föräldrarna innan barnet börjar på förskolan. Där informerar vi om verksamheten och föräldrarna får berätta om sitt barn. Sedan har vi ett uppföljningssamtal ca 6 veckor efter barnet börjar där vi berättar om hur den första tiden på förskolan har varit för barnet och där föräldrarna också kan säga vad de tycker om den tiden. Positivt och negativt.därefter har vi regelbundna utvecklingssamtal med barnets föräldrar under hela förskoletiden. När barnet slutar på förskolan har vi ett avslutningssamtal. Då är barnet med och vi pratar om den tiden barnet har gått på förskolan.pedagoger planerar tillsammans med föräldrarna utvecklingsmål för varje barn. Detta görs både under utvecklingssamtalet och vid dagliga diskussioner. Vi har utformat ett gemensamt dokument baserat på läroplanen som används vid utvecklingssamtalen. Föräldrarna får även hem ett diskussionsunderlag före samtalet. Vi använder nu plattformen Pluttra för att kommunicera med föräldrarna. Den pedagogiska dokumentationen är ett tydligt underlag som informera föräldrarna om barnens utveckling och lärande. Dokumentationen kan de se på telefonen eller på nätet via Pluttra. De föräldrar som ej har tillgång till dator/telefon får dokumentationerna på papper. Vi har och kommer även i fortsättningen att ha öppna föräldrarådsmöten.detta gör detta för att vi tillsammans ska kunna vidareutveckla verksamheten. Vi har fått både positiv och negativ kritik för våra föräldrarådsmöten. Personalen är lyhörd för föräldrarnas åsikter och tankar, t.ex en förälders idé att ha en loppis. Vårterminen startade vi med att avdelningarna hade egna föräldrarådsmöten. Då kom det ca föräldrar per avdelning. Vi gick då igenom resultatet av vår egen enkätundersökning på förskolan. Framåtblickande: Vi vill fortsätta vidareutveckla samarbetet med föräldrarna. Vi vill få fler föräldrar att gå in på/använda Pluttra. User: jukis001, Printdate: :24 11