Skolans kvalitetsredovisning

Transkript

1 År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Kolarängskolan - grundsärskola Skolans kvalitetsredovisning Grundsärskola Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef Kommentar Kolarängskolan, grundsärskola med inriktning träningsskola Carina Haking User: krfag001, Printdate: :37 1

2 Grunduppgifter Elever och personal: Utfall Antal elever 28 Antal elever per lärare den 15 oktober 7.0 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen per 15 oktober 75.0% Andel (%) lärare med specialpedagogisk högskoleexamen 75.0% Kommentar Grundsärskolan har inriktning träningsskola, vilket innebär att man följer "läroplan för grundsärskola 2011, inriktning träningsskola". I träningskolan arbetar man mot fem ämnesområden: estetisk verksamhet, motorik, vardagsaktiviteter, kommunikation och verklighetsuppfattning. Verksamheten består av fyra klasser där indelningsprincipen utgår från barnens utvecklingsnivå. Här arbetar 4 lärare varav 3 har specialpedagogisk utbildning, 20,5 elevassistenter/barnskötare samt en fysioterapeut på halvtid. Grundsärskolan har 28 elever inskrivna, varav en haft hemundervisning, en som under vt haft hemundervisning och som var helt frånvarande (på grund av sjukdom). 21 av de 28 barnen går på fritids, som tar vid direkt efter skolslut. Fritidsgrupperna är de samma som skolklasserna liksom personalen då grundsärskolans barn är känsliga för förändringar och mår bäst av att vara i intakta grupper under hela dagen. Vi upplever att vi för varje år tar emot elever med svårare funktionsnedsättningar och allt fler elever med utåtagerande beteende. En konsekvens av det är att personaltätheten ökar; i vissa situationer räcker det inte med en vuxen per elev. Det betyder att vi totalt sett blir allt fler personer i verksamheten med allt vad det innebär såväl fysiskt som psykosocialt. Samtliga barn åker skolskjuts till och från skolan. User: krfag001, Printdate: :37 2

3 GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument: Fråga Delges verksamhetsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan för innevarande år? Delges likabehandlingsplanen till vårdnadshavare? Har verksamheten rutiner för klagomålshantering? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd? Finns verksamhetsplan för innevarande år? Svarsalternativ User: krfag001, Printdate: :37 3

4 Elevsäkerhet Elevsäkerhet: Fråga Genomförs regelbundna barn-/elevskyddsronder? Finns dokumenterade rutiner för barn/elevolycksfall? Finns dokumenterade rutiner för brandsäkerhet? Finns dokumenterade rutiner för kris/katastrof? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyddet enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Dokumenteras barnens/elevernas närvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Svarsalternativ Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: På skolan genomförs årligen (i oktober månad) en s k allergi- ock skyddsrond. Verksamheten ställer höga krav på elevsäkerhet då eleverna är impulsstyrda, rymningsbenägna, utåtagerande, infektionskänsliga och medicinberoende. Personalen måste vara ständigt uppmärksam och observant då det gäller säkerheten kring barnen. Elevernas säkerhet diskuteras i stort sett dagligen och personalen har en hög medvetenhet. Lokalerna är säkerhetsanpassade efter de elever som finns i respektive klass. Inför kommande läsår ska klasslärarna göras uppmärksamma på möjligheten att ta upp enskilda elevärenden med skolans EHG. Den möjligheten utnyttjas minimalt idag. Några av eleverna är utåtagerande och det ställer höga krav på personalens förmåga att hantera dessa situationer. Under vårterminen har en av klasserna fått professionell, extern, handledning. Handledaren har varit med i klassen och observerat eleverna. Därefter har den personal som arbetar med eleverna fått handledning i hur de lämpligen hanterar situationer då eleven är utåtagerande. User: krfag001, Printdate: :37 4

5 Kunskaper Analys av måluppfyllelse Kunskapsbedömningen inom grundsärskolans träningsskola är inte helt enkel; den kan t o m te sig omätbar. För vissa av eleverna sker kunskapsutvecklingen oerhört sakta och kan vara svår att målrelatera. Elevernas kunskaper ska bedömas i relation till kunskapskraven, men i träningsskolan ska bedömningen också göras utifrån elevens förutsättningar. Undervisningen bedrivs ofta "en-till-en " och ibland i hel grupp ( d v s ca 5-6 elever). Våra elevgrupper är inte optimalt sammansatta då elevernas skiftande behov gör det svårt att indela dem på ett riktigt bra sätt. Pedagoggruppen behöver under, kommande läsår, att utveckla sin förmåga att göra bedömningar med utgångspunkt i kunskapskraven för de aktuella ämnesområdena. Pedagogerna kommer att delta i aktiviteter som arrangeras av specialpedagogiska skolmyndigheten, i syfte att öka bedömningskompetensen. Verksamheten behöver utvecklas då det gäller kunskaper kring bedömning utifrån de fem ämnesområdena, kunskapskraven och undervisningens upplägg. Det är svårt att hitta adekvat fortbildning och kompetensutveckling för träningsskolan. Det finns idag forskning som gör att gamla och nya teorier kolliderar, vilket är frustrerande för pedagogerna och ställer krav på fortsatt verksamhetsutveckling. Pedagogerna träffas en gång per termin tillsammans med biträdande rektor, för att ha s k målkonferenser. Man beskriver då varje elev med avseende på; nuläge, elevens stödbehov samt huruvida eleven förväntas uppnå de grundläggande kunskapskraven. I syfte att stärka vår analysförmåga och att förstå vikten av hur målen skrivs för att vara uppföljningsbara har verksamhetsgruppen utarbetat ett "gott exempel" på ett mål som finns med i årets arbetslagsplan. Vi gjorde ett exempel för förskolan och ett exempel för grundskolan. Vi hoppas och vet i denna stund att det goda exemplet har varit till under vår utvärderingsdag i maj samt vid upprättande av de nya arbetslagsplanerna. Vi har också beslutat att skolledningen i höst kommer att ge feedback på arbetslagsplanerna till respektive arbetslag. Inkludering gynnar såväl grundsärskoleeleverna som grundskoleeleverna. Under läsåret har en del av grundsärskolans elever varit inkluderade på musik- och idrottslektionerna. Man har även bedrivit "omvänd" inkludering, d v s att grundskoleelever kommer in i en grundsärskoleklass och deltar i olika moment. En annan form av inkludering som tillämpas är den som sker inom grundsärskolan, d v s man går in i varandras klasser tillsammans med eleverna. Man kan t e x ha sångsamling, rörelse, bakgrupp etc. User: krfag001, Printdate: :37 5