Kvalitetsredovisning ht vt 2011

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ht vt 2011 NEPTUNISKOLAN F-5 Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Lena Hagström

2 (17) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...2 Verksamhetsdokument...2 Verksamhetsstöd...2 Elevsäkerhet...2 Elever och personal den 15 oktober Miljödiplomering...3 Övrigt 3 3. FRITIDSHEM: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL...3 Verksamhetsdokument...3 Verksamhetsstöd...3 Öppethållande...3 Barnsäkerhet...4 Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober 2010,...4 Övrigt 4 4. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT Kunskaper...4 Normer och värden...8 Elevinflytande...10 Föräldrars delaktighet FRITIDSHEM: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT Meningsfull fritid...13 Pedagogik, inflytande och delaktighet...14 Omsorg om barnen...15 Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år

3 (17) Kvalitetsredovisningen ska göras varje år. Blanketten fylls i elektroniskt, en för varje adress/verksamhetsställe. Blanketten sänds årligen senast den 29 september via mail till kristoffer.burstedt@jarfalla.se 1. UPPGIFTER OM SKOLAN Verksamhetens namn och inriktning Neptuniskolan Huvudman Järfälla kommun Namn på rektor Lena Hagström E-post till enheten lena.hagstrom@jarfalla.se Kommundel Skälby Telefon E-post till huvudman Jarfalla.kommun@jarfalla.se 2. GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Elever Delas verksamhetsplanen ut till föräldrar? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med elever i behov av särskilt stöd? Ja Nej Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för elever i behov av särskilt stöd? Om ja, hur används verksamhetsstödet? Till resurspersonal Elevsäkerhet Genomförs regelbundna elevskyddsronder? Senaste protokollförda elevskyddsrond utförd den: Finns dokumenterade rutiner för: Elevolycksfall Ja Nej Mobbning/kränkning Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras elevernas närvar/frånvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Elever och personal den 15 oktober Antal elever Antal lärare (motsvarande heltidstjänster) per 100 elever 235 6,1 91.3% Andel behöriga lärare (%) 1 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

4 (17) Miljödiplomering Är skolan miljödiplomerad? Ja, brons Ja, silver Ja, guld Nej Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten 3. FRITIDSHEM: RUTINER, DOKUMENTATION OCH PERSONAL Verksamhetsdokument Finns verksamhetsplan för innevarande år? Vilka deltar i arbetet att utforma verksamhetsplanen? Ledning Föräldrar All personal Delas verksamhetsplan ut till föräldrar? Har verksamheten utarbetat en likabehandlingsplan? Finns dokumenterade rutiner för arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Ja Nej Verksamhetsstöd Mottar verksamheten extra verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd? Om ja, hur används verksamhetsstödet? Till resurspersonal Öppethållande Verksamhetens öppettider: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Finns informationsmaterial till föräldrar om Järfälla kommuns åtaganden med bland annat öppethållande? Ja Nej Hur många vardagar har verksamheten varit stängd mellan 1 januari 31 december 2009? Antal dagar:2.

5 (17) Barnsäkerhet Genomförs regelbundna barnskyddsronder? Senaste protokollförda barnskyddsrond utförd den:nej Finns dokumenterade rutiner för: Barnolycksfall Ja Nej Försvunna barn Ja Nej Kris/katastrof Ja Nej Brandsäkerhet Ja Nej Dokumenteras barnens närvar/frånvaro varje dag? Har samtliga personer i verksamheten kännedom om tystnadsplikten? Har samtliga personer kännedom om anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen? Personaltäthet och utbildningsnivå den 15 oktober , (exkl. verksamhetsstöd för barn i behov av särskilt stöd) Barn per årsarbetare 15 20% Andel årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen (%) Övrigt Övriga upplysningar om verksamheten 2 SCB:s riktlinjer för personalrapportering ska följas.

6 (17) 4. GRUNDSKOLA: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011 Svarsfrekvens i elevenkäten: Årskurs 3: 98% Årskurs 5: 100% Svarsfrekvens i föräldraenkäten: Årskurs 3: 65% Årskurs 5: 93% Kunskaper Inriktningsmål: Skolans viktigaste uppgift är att förmedla kunskap eleverna ska i grundskolan minst nå godkändnivå. Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Samtliga elever i Andel av eleverna i årskurs 5 ska enligt årskurs 5 som når Målet är nästan 84% 78% styrdokumenten nå målen i alla ämnen uppfyllt målen i alla ämnen (skolans bedömning) Samtliga elever ska nå godkända resultat på nationella prov i årskurs 5 Samtliga elever i årskurs 3 ska enligt styrdokumenten nå målen i svenska/svenska som andraspråk (SVA) och matematik Barn- och utbildningsförvaltningen beslutade 2011 att det inte skulle vara obligatoriskt att genomföra proven i år 5. Målet kan därför inte följas upp Andel av eleverna i årskurs 3 som når målen i svenska/sva och matematik (skolans bedömning) 4 59% 69% Målet är nästan uppfyllt Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Kunskaper Målen uppfylls i huvudsak. Resultaten visar dock att vissa områden inom matematiken måste utvecklas för att öka måluppfyllelsen ytterligare. De nationella prov som genomfördes i år 5 samt annan bedömning påvisar en god måluppfyllelse. Motivera bedömningen Vi har höga resultat i ämnet svenska för år 3. Resultatet i matematik inom området skriftliga räknemetoder är oacceptabelt lågt och även området jämföra, mäta massa och tid behöver förbättras. I år 5 gjordes ett urval av de nationella proven för år 5 i matematik, svenska och engelska. Resultaten på dessa prov visade på en god måluppfyllelse. En elev uppfyllde inte kraven i matematik och en annan elev uppfyllde inte kraven i engelska, i övrigt uppfylldes kraven för godkänt. Detta stämmer bra överens med övrig bedömning av elevernas kunskaper som kontinuerligt görs. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs 3 Betygs- och provresultat redovisas exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola 4 Se också bilaga 2 för resultat i nationella prov.

7 (17) Vi arbetar i arbetslag där ett nära samarbete mellan skola och fritidshem ingår. Detta gör att vi har möjlighet att "se" barnet under hela dagen. Vi har då större möjligheter att se och utveckla barnets styrkor och förmågor. Vi satsar fortfarande resurser på de yngre barnen i form av högre personaltäthet med förskollärare och lärare. I förskoleklassen läggs en god grund inom matematik och språkutveckling och social kompetens. Förskollärarna arbetar målmedvetet mot att utveckla dessa förmågor genom exempelvis Bornholmsmodellen samt praktisk matematik. I år 1 har en lärare varit ansvarig för elevernas läsutveckling samt TIL-arbetet. Detta för att säkra kontinuiteten och kvaliten samt för att tidigt upptäcka de elever som behöver extra stöd i sin läsutveckling. I matematiken har vi under året deltagit i en matematikhandledning. Syftet var att utveckla vårt sätt att undervisa i matematik och att börja tänka kring matematik på ett nytt sätt. Detta har på kort sikt bidragit till att alla årskurser arbetar med problemlösning i grupp där eleverna får diskutera och vidarutveckla sina egna tankegångar. Flera av lärarna anser också att de har utvecklat sitt sätt att konkretisera matematiken och har en större möjlighet att förmedla ett rikare matematiskt språk. Tack vare att vi är en liten skola kan vi lätt nå varandra och också samarbeta över ämnesgränserna. Lärarna i övningsämnen så som slöjd, musik och idrott har stor kunskap om eleverna i andra sammanhang än traditionella klassrumssituationer vilket är viktigt att väga in i kunskapsbedömningen av eleven. Engelska ämnet har hög status bland elverna. Vi försöker på olika sätt stimulera elevernas lust att lära och använda ett nytt språk. Genom att elverna får höra mycket engelska och uppmuntras att tala, genom lustfyllda övningar i ett tillåtade klimat stimuleras deras språkutveckling. Vi arbetar tematiskt och integrerar flera ämnen, vilket gör att ämnena kopplas samman med verkligheten på ett meningsfullt sätt. En positiv inställning till utbildning hos alla pedagoger gör att arbetet mot högre måluppfyllelse uppmuntras och går framåt. Vid flera tillfällen har alla pedagoger deltagit i utbildning samt diskussioner om ämnen som rör våra gemensamma mål. Detta har gett en samsyn och ett engagemang hos alla. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Att vara fler kring varje elev under det första skolåret är mycket positivt för kvalitén. Att en lärare endast är ansvarig för alla elevers läsutveckling i år 1 ger en kontinuitet och en hög kvalitet på läsinlärningen. Att ha ett tätt samarbete med fritidshemmet gör också att vi kan vara fler vuxna kring barnen vilket gör att det blir lättare att dela klasser i mindre grupper. I början av läsåret utarbetades en plan över våra utvecklingsområden där matematiken prioriterades. Vi har satt fokus på ämnet genom diskussioner, handledning och utbildning vilket har resulterat i en gemensam grund att utgå från. Alla har också blivit medvetna om det tydliga sambandet mellan utvärdering och utveckling.

8 (17) Förbättringar Vi behöver bli bättre på att schemalägga ämnen som so, no och teknik för att säkra måluppfyllelsen i dessa ämnen. Ett utvecklingsområde som vi valt att fokusera på nästa år är språkutveckling samt läsutvecklingen för år 2 till 5. Vi behöver fortsätta att utveckla vårt arbete med matematik. Förutsättningar Skolan har goda förutsättningar att nå målen. Vi har kunniga och erfarna pedagoger som är villiga att lära och utvecklas. Vi upplever att eleverna vill lära och göra bra ifrån sig. De bor i ett tryggt område där föräldrarna har stora möjligheter att stötta sina barn. En stor svårighet är bristen på lokaler vilket gör att vi inte kan dela in elever i mindre grupper i den mån vi skulle önska. Detta påverkar kunskapsinhämtningen negativt. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet I och med införandet av den nya läroplanen och de nya behörighetskraven kommer skolan nu att arbeta mer ämnesindelat. Lärarna kommer att undervisa flera klasser i de ämnen de är behöriga i. Detta hoppas vi ska ge en bättre kvalitet på undervisningen och höja måluppfyllelsen i alla ämnen. Under läsåret kommer lärare som undervisar i svenska att delta i en studiecirkel om språkutveckling. Alla kommer också att delta i diskussioner kring ämnet på våra pedagogiska träffar. Matematikutbildningen följs upp genom en studiecirkel utifrån boken "Förstå och använda tal".

9 (17) Normer och värden Inriktningsmål: Nolltolerans ska gälla mot mobbning, skadegörelse och skolk Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen Andel (%) negativa barn/ungdomar som svar 5 i elevenkät. År 3: 12 % År 3: 4 % Målet är nästan känner sig mobbade Fråga: Jag blir bra År 5: 12 % År 5: 13 % uppfyllt eller kränkta ska bemött av andra elever minska varje år i skolan Andelen barn/ungdomar som tycker att flickor och pojkar har lika rätt och möjligheter ska öka varje år Andelen barn/ungdomar som skolkar ska minska varje år Andel (%) positiva svar 6 i elevenkät Fråga: Jag tycker att skolan ger pojkar och flickor samma förutsättningar Andel (%) elever med olovlig frånvaro under läsåret År 3: 86 % År 5: 75 % År 3: 72 % År 5: 80 % 0% 0% Målet är inte uppfyllt Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Normer och värden Målen uppfylls i huvudsak. Motivera bedömningen En hög andel av eleverna anser att de blir bra bemötta av andra elever, speciellt eleverna i år 3. Angående flickor och pojkars förutsättningar är det positiva resultatet det här året högre i år 5 men lägre i år 3. Vi tycker dock att de är vanskligt att göra en säker analys av detta då det är nya barn och nya lärare varje år som svarar på enkäten. Elever som har diskuterat jämlikhetsfrågor med läraren blir mer medvetna och resultatet i en enkät kan då påverkas negativt. Vi anser dock att det är viktigt att ständigt belysa dessa frågor. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Vi har lyft och diskuterat Del 1 och 2 ur Lgr11 i arbetslagen, då alla pedagoger varit delaktiga. Detta för att se till att vi står på en gemensam grund och arbetar mot de övergripande mål som finns i Lgr 11. Vi är överens om att värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten.vi arbetar dagligen med alla människors lika värde och respekten för individen. Vi är noga med att lyssna till varje barn och är på så sätt goda förebilder för eleverna. Då kan också de bemöta varandra med ödmjukhet och respekt. Vi försöker också utveckla den empatiska förmågan hos barnen genom att vid en konflikt belysa hur det känns för den ena och den andra individen. Vi har ämnet "livskunskap" schemalagt. Där tar vi upp och diskuterar olika värdegrundsfrågor. Vi försöker ge alla elever samma förutsättningar. Samtidigt är vi medvetna om att man ständigt måste vara självkritisk till hur man handlar. Mycket av det vi gör sker omedvetet och därför behöver genusfrågor ständigt diskuteras. 5 Svarsalternativ 1 och 2 6 Svarsalternativ 3 och 4

10 (17) Vi arbetar med kamratstödjare som ingår i ett stödteam. Elever från åk 2 till 5 väljer två klasskamrater som fungerar som en extra trygghet och som extra "ögon" för beteenden och händelser som inte är acceptabla. Kamratstödjarna och två pedagoger träffas en gång per månad. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Diskussionerna i arbetslagen fungerar bra. Alla tycker att det är skönt att "lyfta" uppdraget som vi gemensamt har på skolan. Det ger en samsyn och en gemenskap. Detta tror vi avspeglar sig i arbetet med eleverna. Vårt läromedel i "livskunskap" har vi inte kunnat använda fullt ut. Vi har därför tagit övningar som passar klassen och dess behov just då, samt använt oss av andra medel såsom filmer från UR och drama. Förbättringar Vi vill förbättra arbetet med stödteamet samt kamratstödjarna. Förutsättningar Vi har goda förutsättningar att nå målen. Vi har hög personaltäthet kring eleverna samt en trygg och stabil personalgrupp. Vi arbetar nära varandra och träffas varje dag vilket leder till en känsla av att alla elever angår alla. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Vi kommer att rikta två pedagoger till ett nytt stödteam och välja ett nytt namn. I stödteamet ska det också ingå barn från klasserna 3 till 5. Tanken är att bygga stödet utifrån positiva förväntningar från både vuxna och elever. Vi ska flytta fokus från negativa beteenden Vi måste säkra att diskussioner och övningar kring värdegrunden blir kontinuerlig i klasserna. Vi kommer att lyfta detta en gång per termin på våra pedagogiska diskussioner.

11 (17) Elevinflytande Inriktningsmål: Barn och ungdomar är medarbetare i skolan. De ska ha ett reellt inflytande över sin egen arbetssituation och ta ansvar för det egna lärandet Effektmål Nyckeltal Måluppfyllelse Andelen Andel (%) positiva barn/ungdomar som svar 7 i elevenkät År 3: 78 % Frågan anser att de har inflytande över sin min skola tar hänsyn Målen är inte Fråga 1: Lärarna på År 5: 63 % ställdes ej arbetssituation ska till elevernas åsikter uppfyllt öka Andelen barn/ungdomar som anser att de tar ett större ansvar för sitt eget lärande ska öka varje år Fråga 2: Jag kan välja olika sätt att arbeta i skolan Andel (%) positiva svar i elevenkät Fråga: Jag tar ansvar för mitt skolarbete År 3: 88 % År 5: 73 % År 3: 89 % År 5: 90 % År 3: 78 % År 5: 83 % År 3: 90 % År 5: 93 % Målet är nästan uppfyllt Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Elevinflytande Målen är delvis uppfyllda. Motivera bedömningen Pedagogerna måste ha ett förhållningssätt som uppmuntrar elevinflytande. De ska vara lyhörda och skapa ett klimat där eleverna får möjlighet att vara delaktiga. Det är en trygghet för eleven att läraren är välplanerad och har tydliga mål med sin undervisning. Vi tror på att låta eleverna välja inom vissa ramar. Vi har höga förväntningar på eleverna och tydliga mål. Detta gör att eleverna successivt mognar och kan ta mer och mer ansvar. Några lärare har under året arbetat med att eleverna reflekterar över sin egen inlärning och gör självbedömningar. De har också ansvarat för sitt utvecklingssamtal. Flera lärare har arbetat mycket med att på olika sätt tydliggöra målen för eleverna. Detta ger ett snabbt resultat när det gäller ansvaret för sitt eget lärande. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Resultatet visar att pedagogerna måste visa och tydliggöra elevernas inflytande bättre. Eleverna kanske inte alltid upplever att de blir lyssnade på om det inte direkt leder till att de får som de vill. Vi arbetar för att ha ett öppet klimat mot eleverna där de ska känna sig trygga i att vara delaktiga och komma med ideér. Vi har en ständigt pågående diskussion om hur vi bäst tydliggör målen för eleverna. Detta gör att målen blir en naturlig del av undervisningen. I och med att eleverna kontinuerligt arbetar utifrån sina egna personliga mål ökar elevens ansvar för sitt eget lärande. Vi arbetar med tydliga scheman över vad som ska ske under dagen. Vi tror på att låta eleverna välja inom vissa ramar vilket leder till trygghet och arbetsro. 7 Svarsalternativ 3 och 4

12 (17) Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Alla lärare arbetar mer medvetet med att konkretisera målen för eleverna för att på så sätt få dem delaktiga. Att utvärdera arbetet oftare och lyfta frågan "Vad har du lärt dig?" har blivit vanligare. Förbättringar All personal måste kontinuerligt diskutera vad elevinflytande kan vara och hur vi kan tydliggör det för eleverna. Vi måste fortsätta att bli ännu bättre på att göra målen för lektionen, arbetsområdet och deras personliga mål mer levande. Detta tror vi kommer att leda till att eleverna kan ta ett större ansvar för sitt lärande. Förutsättningar Vi har goda förutsättningar att uppfylla målen. Personalgruppen är stabil och villig att utvecklas. Vi har föräldrar som engagerade och intresserade av skolarbetet. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet På personalträffar ska vi arbeta vidare med hur vi tydliggör elevens inflytande samt deras eget ansvar. Föräldrars delaktighet Inriktningsmål: Föräldrars delaktighet och ansvar är av avgörande betydelse för barns utveckling, lärande och kunskapsinhämtning. Olika former för att förstärka och utveckla samverkan mellan förskola/skola och föräldrar ska prövas Effektmål Bedömningsgrund Måluppfyllelse Antalet föräldrar vid Målet är nästan skolans träffar ska Skolans bedömning: Antalet är oförändrat uppfyllt öka varje år Andelen föräldrar som anser att de har inflytande i verksamheten ska öka varje år Andel (%) positiva svar 8 i föräldraenkät Fråga: Jag är nöjd med det inflytande jag har i verksamheten Siffror från 2010 saknas p g a för låg svarsfrekvens 2011: År 3: 78% År 5: 84% Gör en sammantagen bedömning av skolans måluppfyllelse inom området Föräldrars delaktighet Vi har fortfarande hög uppslutning på föräldramöten och andra aktiviteter. Föräldrarna är engagerade i skolan och vår verksamhet. Vi har ett aktivt föräldraråd. Resultatet angående föräldrars inflytande är högre i år 5 jämfört med år 3. 8 Svarsalternativ 3 och 4

13 (17) Motivera bedömningen Andelen svar från föräldrar är betydligt lägre i år 3 än i år 5 vilket påverkar resultatet. Ordet inflytande kan tolkas på olika sätt. Att ha inflytande innebär inte att man kan bestämma över vårt uppdrag. Det vore bra att förtydliga ordet inflytande för föräldrarna i nästa års enkät. Detta skulle göra det lättare för oss att få vetskap om vad i inflytandet vi behöver förbättra.. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet med målområdet bedrivs Vi är lyhörda och lyssnar på föräldrars önskemål och är måna om att ha en bra föräldrakontakt. Detta tror vi kan leda till att föräldrar känner att de har ett visst inflytande. Vi bjuder in till klassaktiviteter, föräldramöten och samtal. Föräldrarna vet också att de alltid är välkomna till skolan. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur skolans förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Kontakten med föräldrarna fungera väl. Eftersom vi arbetar i arbetslag finns det alltid någon vuxen att nå som känner eleven. Vi är lätta att nå via mail. Föräldramötena är välplanerade och välbesökta. Förbättrningar Vi kan bli ännu bättre på att meddela föräldrar vad skolan förväntar sig av dem och vad dem i sin tur kan förvänta sig av skolan. Förutsättningar Vi har goda förutsättningar att uppfylla målen. Upptagningsområdet är stabilt och tryggt. Föräldrarna är intresserade och vill att deras barn ska lyckas i skolan.. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete med målområdet Vi kommer att diskutera föräldrarnas delaktighet i kunskapsmålen. Om vi exempelvis ska delge LPP till föräldrarna i framtiden. Skolan arbetar vidare med att bibehålla det arbetet vi gör när det gäller föräldrars delaktighet.

14 (17) 5. FRITIDSHEM: KVALITETSREDOVISNING HT 2010 VT 2011 Enligt skollagen är fritidshemmens uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Skolinspektionen genomförde 2009 en kvalitetsgranskning av ett stort antal fritidshem i landet. Denna kvalitetsredovisning utgår från samma områden som Skolinspektionen granskade. Meningsfull fritid Verksamheten ska vara stimulerande och lustfylld. Den ska också anpassas till barnens ålder, mognad, kön, intressen och erfarenheter. Elevenkät årskurs svarsfrekvens: 98% Fråga Jag tycker att vi gör roliga saker på fritidshemmet Andel (%) positiva svar % 90 % Gör en bedömning av arbetet inom området Meningsfull fritid Arbetet är mycket framgångsrikt. Vad baseras bedömningen på? Resultatet i skolundersökningen visar att fler barn tycker det är roligt på fritidshemmet jämfört med förra året. Skolans egen trivselenkät där resultatet visar att alla barn trivs på fritidshemmet. Det är hög närvaro av barn. Vi ser att barnen trivs på fritidshemmet samt att vi ser en tillit mellan barn och personal. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet inom området på respektive fritidshem bedrivs Våra planeringar görs utifrån läroplanen. Varje dag får barnen välja på olika aktiviteter. Det kan exempelvis sy, utöva idrott, baka, lyssna till högläsning, skapande och forskning. Vi har också utedagar då vi promenerar till olika parker och leker. Vi är ofta ute och grillar till mellanmålet. Vi besöker ibland idrottsanläggningar. Parallellt med detta erbjuds också fri lek. Vid den fria leken erbjuds olika leklådor med olika teman för att ge dem verktyg att leka och fantisera. Fritidshemmet är tydliga med sin verksamhet. Eftermiddagarna börjar alltid med en samling där man går igenom aktiviteterna som erbjuds. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur fritidshemmets förutsättningar påverkar arbetet inom området Vi har god tillgång till material och leksaker. Våra aktiviteter är omtyckta. Vi har en bra balans av aktiviteter med tanke på ålder, kön och intressen. 9 Svarsalternativ 3 och 4 i enkäten

15 (17) Vi har bra närvarokontroll och god omsorg om alla barn. Vi delar upp barnen i grupper och blandar då skolklasserna för att vidga kamratrelationer och bryta givna mönster. Detta leder till en ökad "vi"-känsla och en möjlighet att skapa nya relationer. Förbättringar Lokalerna vi vistas i är trånga och kräver att vi delar upp oss i grupper under delar av eftermiddagen. En grupp har verksamhet utomhus och en inomhus. Fritidshemmet erbjuder många olika aktiviteter för barnen. Dessa fungerar väl och är uppskattade. Leklådorna stimulerar till fantasi och lek. En baksida av att ha blandade, fasta grupper är att barn i år 3 väljer att gå hem tidigt för att kunna leka med vem den vill. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete inom området För att förbättra verksamheten behöver vi se över hur vi bäst utnyttjar våra lokaler. Vi ska också se över materialet i våra leklådor. Pedagogik, inflytande och delaktighet Läroplanen (Lpo 94) innehåller mål för utveckling och lärande. Järfälla kommun har satt mål för kunskaper i skolan, som bland annat innebär att samtliga elever i årskurs 3 ska nå målen i svenska/svenska som andraspråk och matematik. Skolinspektionens undersökte om det fanns en medveten avsikt med verksamheten och om den syftade till att utveckla barnen emotionellt, socialt, fysiskt och intellektuellt. Information till föräldrar, barns inflytande över verksamheten samt motverkande av traditionella könsmönster behandlades i samband med detta. Fråga Jag får vara med och påverka vad vi gör på fritidshemmet Andel (%) positiva svar % 78% Gör en bedömning av arbetet inom området Pedagogik, inflytande och delaktighet Vi bedömer arbetet som tillfredställande. Vad baseras bedömningen på? Resultatet i skolundersökningen är oförändrat. Skolans egen trivselenkät där resultatet visar att alla barn trivs på fritidshemmet. Det är hög närvaro av barn. Vi ser att barnen trivs på fritidshemmet samt att vi ser en tillit mellan barn och personal. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet inom området på respektive fritidshem bedrivs 10 Svarsalternativ 3 och 4 i enkäten

16 (17) Barnen kan inom vissa ramar välja sin egen fritid. Fritidshemmet har ett varierat utbud av material och leksaker för fria aktiviteter som stimulerar till lek och skapande. Personal och barn har färdigställt olika leklådor som har olika innehåll och som går att bära med sig. Några exempel är utklädning, doktorslåda samt musiklåda. Barnen känner personalen väl vilket gör att de vågor ha åsikter om verksamheten och känner sig delaktiga. Två gånger per termin bjuds föräldrar in till föräldrafika samt en årlig loppis. De har då möjlighet att få en inblick i verksamheten. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur fritidshemmets förutsättningar påverkar arbetet inom målområdet Att välja bland de olika aktiviteterna fungerar väl. Vi skapar tillfällen då barnen kan framföra åsikter om verksamheten samt komma med önskemål som vi försöker lyssna på de får på det sättet vara med och påverka. Föräldrafikat och loppisen är uppskattade och välbesökta av barn och föräldrar. Förbättringar Det saknas dock en mer planerad och strukturerad form av utvärdering. kring de vardagliga aktiviteterna. Vid två tillfällen per år gör vi en trivselenkät. Elevernas önskningar kan vara svåra att möta minskar på grund av bristen på lokaler. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete inom området Personalen behöver hitta andra sätt att utvärdera fritidshemmets aktiviteter. Omsorg om barnen Skolinspektionen undersökte om det finns förutsättningar för att erbjuda barnen en fysiskt god vistelsemiljö som är säker och trygg, samt om det finns förutsättningar för att skapa nära och positiva relationer till såväl kamrater som personal. Fråga Andel (%) positiva svar Jag känner mig trygg på fritidshemmet 91% 86% Gör en bedömning av arbetet inom området Omsorg om barnen Vi bedömer arbetet som tillfredställande. Vad baseras bedömningen på? Vi har trygg, stabil personal. Vi har genomtänkta rutiner. Skolan är liten och överblickbar. Ett fungerande samarbetet mellan skola och fritidshem. Beskriv kortfattat viktiga punkter i hur arbetet inom området bedrivs 11 Svarsalternativ 3 och 4 i enkäten

17 (17) Personalen planerar verksamheten tillsammans. Alla arbetar i andan att vi bryr oss om alla barn. Skolan är liten och vi har lätt att överblicka skolgården. Det är också lätt att nå varandra om det uppstår exempelvis konflikter. Vi samarbetar med skolans personal när det gäller vissa förmiddagsaktiviteter och vi har en samsyn på barnen även här. Rutinerna vi har är vi överens om och de skapas utifrån barnens behov samt utifrån säkerhetsaspekten. Skriv en kortfattad analys av vad i arbetet som fungerar väl och vad som behöver förbättras, samt hur fritidshemmets förutsättningar påverkar arbetet inom området Att känna trygghet i en verksamhet handlar om att bli sedd av vuxna och kamrater samt att veta rutiner och gränser. Fritidshemmet och skolan har personal som trivs ihop, är överens och samarbetar med varandra. Detta gör att all personal ser till barnens hela dag. Vi har genomtänkta rutiner när det gäller personal, frukost, mellanmål och samlingar.vi tror på att visa samstämighet utåt vilket också gör föräldrarna trygga. Beskriv kortfattat viktiga punkter i framtida arbete inom området Vi måste fortsätta att arbeta för en helhetssyn på barnen samt deras behov.att få ett perspektiv över barnens hela dag är viktigt. Detta måste ständigt reflekteras. Bifoga skolans och fritidshemmets: 1. Likabehandlingsplan 2. Verksamhetsplan Datum Bifoga: Uppgiftslämnare Lena Hagström

18 (17) Bilaga 1: Resultat i ämnesprov år 3 Ämne Delprov Andel (%) som nått kravnivån Antal elever i år 3 52 Matematik A: Geometriska mönster 96% B: Jämföra mäta massa och tid 90% C: Taluppfattning 100% D: Räkna i huvudet, pröva och välja räknesätt 100% E: Matematiska problem 96% F: Skriftliga räknemetoder 79% G: Kommunikation och begrepp 98% Samtliga delprov matematik 73% Svenska A: Muntlig uppgift 100% B: Läsning skönlitterär text 98% C: Läsning faktatext 98% D: Elevens högläsning 98% E: Skrivuppgift: berättande text 98% F: Samma elevtext som delprov E 100% G: Samma elevtext som delprov E 100% H: Skrivuppgift: beskrivande text 100% Samtliga delprov svenska 93% SVA 13 Antal elever 9 A: Muntlig uppgift 89% B: Läsning skönlitterär text 89% C: Läsning faktatext 89% D: Elevens högläsning 100% E: Skrivuppgift: berättande text 100% F: Samma elevtext som delprov E 100% G: Samma elevtext som delprov E 100% H: Skrivuppgift: beskrivande text 100% Alla ämnesprov Samtliga delprov svenska 78% Samtliga delprov 69% 12 Exklusive elever i förberedelseklass. Dessa elever är nyligen invandrade och har gått maximalt 1-1,5 år i svensk skola 13 Svenska som andraspråk. Resultat redovisas endast om det finns fler än fem elever.