Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Transkript

1 Färjestadsskolan

2 Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan, verksamhetsplan för barn- och ungdomsförvaltningen samt enhetens utvärdering och analys av föregående läsår. - Beskriver skolans systematiska kvalitetsarbete. Förutsättningar för verksamheten Skolan är from läsåret 13/14 en f-3 skola med ca 260 elever och 6 fritidshem. Skolan har tagit emot ca 70 elever och personal från närliggande skola som lagts ner. Det har inneburit att skolan har bildat nya klasser och arbetslag. Hopslagningen har gett en skola, med stor socioekonomisk spridning och många elever med olika kulturell- och etnisk bakgrund. Skolan har också en förberedelseklass för nyanlända elever. En utökning av specialpedagogisk kompetens har gjorts från läsårsstart, för att bättre kartlägga och tillgodose elevers behov av särskilt stöd.

3 Läroplan för fritidshemmet Den första delen av läroplanerna för grundskola gäller också för fritidshemmet. Läroplanernas andra del gäller för fritidshemmet i tillämpliga delar. Läroplanens två första delar innehåller bland annat mål och riktlinjer för skolans värdegrund och uppdrag allsidighet och likvärdighet rättigheter och skyldigheter normer och värden kunskaper elevernas ansvar och inflytande skola och hem övergång och samverkan skolan och omvärlden Fritidspedagogik verksamhetens kärna Att förena god omsorg och pedagogisk verksamhet är en av hörnstenarna i fritidshemmets pedagogik. Det pedagogiska arbetet utgår mer från barns intressen och erfarenheter än från ett i förväg planerat innehåll. Därtill lägger man stor vikt vid deltagande i sociala och meningsfulla sammanhang i syfte att främja barns allsidiga lärande och utveckling. Fritidspedagogiken bygger på ett grupporienterat arbetssätt där relationer barn emellan och mellan barn och vuxna är viktiga redskap för att stödja och stimulera barn i deras förståelse av omvärlden. Den har ett särskilt fokus på identitetsutveckling och social kompetensutveckling. Viktiga inslag i fritidspedagogiken är lek och skapande arbete. Det informella lärandet dominerar pedagogiken. Det handlar om att fånga och ta tillvara barns intresse och att skapa situationer i vardagen där barn kan utmanas i sitt lärande. En väl fungerande fritidspedagogisk verksamhet kompletterar skolans ofta mer inrutade vardag och erbjuder barn möjlighet till att självständigt upptäcka både omvärlden och den egna förmågan. För att fritidspedagogikens visioner ska bli verklighet krävs aktiva fritidspedagoger som ser värdet i det egna uppdraget och vikten av att se och bekräfta varje barn. Det krävs också lokaler anpassade för ändamålet och en fungerande organisation. På det sättet skiljer sig inte fritidspedagogiken från annan pedagogisk verksamhet. Fritidshemmet en samtalsguide om uppdrag, kvalitet och utveckling: Skolverket

4 Lgr 11 2 Övergripande mål och riktlinjer I de övergripande målen anges de normer och värden samt de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete. 2.1 Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Vi vill att eleverna ska känna trygghet och harmoni ha en förförståelse för andra kulturer och levnadssätt visa varandra respekt och hänsyn visa respekt och omsorg för närmiljön Att barnen har verktyg och förmåga att lösa konflikter Att antalet konflikter minskar Att antalet svordomar och skällsord ska minska Att vi har ett gott kompisklimat Närvarande vuxna som finns i närheten av barnen Samverkan med andra fritidshem för att lära känna flera barn Gemensam FN samling där vi pratar om andra kulturer, målar flaggor och visar klädkulturer Genom att på samling göra en snäll sak mot en kompis som man har som uppdrag under en vecka i taget Tränar barnen i att vara rädd om sina och andras saker, ute och inne. Lägger saker på sin rätta plats. Samtalar med barnen om sakers värde enskilt och i grupp. Vi använder oss av rollspel, SET, massage, tar barnen på allvar och visar att vi lyssnar på dem, göra en ny aktivitet med barnen. Samtal med barnen om vikten av ett rikt språk. Visa på hur man kan säga istället. Se URs programserie Ugglan och kompisproblemet om relationer. Hjälpa barnen att föra en dialog, hjälpa dem att sätta ord på och vara tydliga mot varandra Konfliktträning: ta tag i konflikten, lära barnen att lyssna på varandra, hjälpa barnen att nysta upp problemet; vad hände, vad gjorde du? Och vad hände då? Använda rollspel, forumspel

5 Planer, rutiner och stöd för arbetet Klart Ansvar Plan mot diskriminering och kränkande behandling December Rektor Ordningsregler för skolan September Rektor Fritidsregler/husregler September Fp Elevhälsoplan September Elevhälsan Rutin vid kränkande behandling Rektor Hälsosamtal Skolsköterska Utvärdering av målen Juni Fp Kund och brukar undersökningen (KBU) Maj Elever åk 2 Enkät till elever och vårdnadshavare Maj Elever/Vårdnadshava re Sammanställning av kränkande behandling December/Juni Rektor 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Att vi stimulerar barns utveckling och lärande. Ett lärande sker hela tiden Att barnen ska kunna ta en instruktion och ge en instruktion att kommunicera Att barnen utvecklar en medvetenhet om miljön Ge barnen möjlighet att utveckla ett intresse för idrott, rörelse och hälsa Att barnen har kunskap om andras kulturer Att barnen ska känna tillit till sin egen förmåga Att barnen får pröva och kan använda olika uttrycksformer som bild, musik, sång, drama och dans Att ha ett hälsosamt förhållningssätt till mat. Vi ger dem möjlighet att välja mellan olika aktiviteter t.ex. rörelse, lekar, pyssel Diskussioner för att utöka den språkliga medvetenheten Genom t ex rollekar tränas kommunikation och att ge och ta instruktioner Vi sorterar papper, metall och plast för en hållbar miljö Fritidsgympa, organiserade utelekar och idrottsskola för att träna grovmotorik och för att prova ett varierat utbud av idrottsaktiviteter Vi uppmuntrar till utelek, mer rörelse. Vi är med i lekarna, aktiviteterna för att visa att det är roligt

6 Att säga god morgon, veckodagar osv. på olika språk. Spontana samtal utifrån barnens nyfikenhet och funderingar kring olika kulturer. Vi tittar på jordgloben och pratar om var vi är ifrån. Genom snabb, formativ (utvecklande) feedback Vi hjälper barnen med olika sätt att lösa, reda ut en konflikt. Öppen scen, ex, småstjärnorna, träna lite grann och få ihop en publik. Barnen får ett självförtroende av att uppträda. Vid måltider sätts gränser vid behov av att äta mer eller mindre. Varför man behöver äta och hur mår kroppen av mat. Planer, rutiner och stöd för arbetet Klart Ansvar Allmänna råd för fritidshemmet Utvärdering av målen Juni Fp Kund och brukar undersökningen (KBU) Maj Elever åk 2 Enkät till elever och vårdnadshavare Maj Elever/Vård nadshavare 2.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Att barnen kan ha inflytande över verksamheten på fritids. Varje barn kan ta ansvar efter förmåga för sina handlingar och för de saker de använder Barn med god självkänsla Att barnen känner sig delaktiga och har kännedom om demokratiska processer Postlåda där barnen kan lämna personliga brev, dikter, teckningar, förslag på aktiviteter och inköp. Utifrån detta planeras delar av verksamheten och inköpen Personalen ställer frågor till enskild/liten grupp om aktiviteter och önskemål Tar vara på och fångar upp barnens intressen genom lyhördhet och observationer Ge barnen respons så de känner att deras åsikter tas till vara, att de betyder något och att man kan påverka Utlåningssystem av leksaker där det är tydligt vilket barn som ansvarar för den saken Vi pratar med barnen om vikten att ta ansvar för vår gemensamma miljö Träna barnens förmåga till att göra aktiva val vid aktivitet som utelek eller annan verksamhet

7 Vi städar och plockar ihop både ute och inne tillsammans med barnen. Påminner varandra och eleverna om detta med jämna mellanrum Fritidsråd regelbundet med ordförande och sekreterare. Vi har en dagordning där barnen och personalen skriver upp vad de vill ta upp Planer, rutiner och stöd för arbetet Klart Ansvar Fritidsråd Fp Samlingar Löpande Fp Utvärdering av målen Juni Fp KBU Maj Fp/Rektor Elev och föräldraenkäter Maj Fp/Rektor 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Målet är att ha en god relation, med bra samarbete mellan fritids och hemmet vårdnadshavarna ska känna tillit och förtroende, samt ha en god inblick i fritidshemmets verksamhet Genom samtal när barn lämnas och hämtas. Det är viktigt att ha en god relation där vi kan lösa problem gemensamt Genom att visa på att vårdnadshavaren är viktig för barnets utveckling på fritidshemmet Vi har anslagstavlor där information finns så som veckoschema, aktiviteter och vad det utvecklar kopplat till läroplanen mm Att några gånger per termin skriva ett brev om läget på fritids, hur har vi det, vad har vi gjort/gör. Bloggar Öppet hus några eftermiddagar per termin där vi bjuder på fika i samband med att barnen hämtas.

8 Planer, rutiner och stöd för arbetet Klart Ansvar Informationsmöte blivande fsk-klass/fritidshem Januari Rektor/Fsk lärare/fp/spec Föräldramöte September Rektor/Lärare/Fp/Spec Föräldraråd 4ggr/läsår Rektor Klagomålshantering All personal Utvärdering av målen Juni Fp Enkät till vårdnadshavare Maj Rektor/Fp Sammanställning av klagomål December/Juni Arbetslag/Rektor 2.5 Övergång och samverkan Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. De berörda fritidspedagogerna ska vara involverade i överskolningen från förskolan All personal är informerad om vad som hänt/händer Vi anpassar det särskilda stödet från skolan till fritids En trygg övergång av fritidsbarn i åk 3 upp till Rudskolan Gemensamma rutiner och riktlinjer för mottagande av nya barn på fritids Uppmärksamma varandra om barn i behov av särskilt stöd i skola och på fritids Delta i överlämningssamtal Delta vid förskolans besök i skolan Arbetslagsmöten och gemensamma fp-möte Kontinuerliga träffar under vårterminen där treorna besöker sitt nya fritids och får se de olika lokalerna. Samt gör gemensamma aktiviteter med de barn som redan går på Rudskolans fritids Vi utarbetar planen för mottagande av fritidsbarn Barnprat på våra arbetslagsmöten och fritidsmöten Planer, rutiner och stöd för arbetet Klart Ansvar Plan för övergångar September Lärare/Fp/Spec Arbetslagsmöten Löpande All personal Plan för mottagande av fritidsbarn Maj Fp Utvärdering av målen Juni All personal Revidering av planer November Spec/Lärare/Fp

9 2.6 Skolan och omvärlden Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Ge barnen kännedom om närsamhället samt föreningar Att barnen är medvetna om vidare utbildning och olika yrken Vi har idrottsskola Vi besöker parkleken och utnyttjar vår närmiljö Vi pratar tillsammans i samlingen om vad någon i deras familj studerar/ har för yrke Visa olika yrken genom att leka charader Planer, rutiner och stöd för arbetet Klart Ansvar Utvärdering av målen Juni All personal