Kvalitetsredovisning 2009

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 FÖRSKOLEKLASSEN Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Rektor

2

3 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning 6 3 Verksamhetens förutsättningar 7 4 Arbetet i verksamheten Normer och värden Barns ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling 15 6 Livsstil och hälsa 16 7 Jämställdhet 17 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet 18 9 Åtgärder för förbättring 19 3

4

5 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är: Kommunstatistiken som redovisas till SCB Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal På Ladubacksskolan har vi under året kontinuerligt dokumenterat de arbetsområden, temaarbeten mm. som genomförts under året. En särskild pärm med utvärderingarna finns. Lärgrupper har skapats under året Utvecklingsledarna har arbetat med sina respektive ansvarsområden fritidshem, förskoleklass, år 1-5. Under konferenserna i november och december månad har fritidshem, förskoleklass och år 1 tom år 5 arbetat med att utvärdera områden som Normer och värden, Kunskaper-Utveckling och lärande, Elevernas ansvar och inflytande samt Bedömning och betyg. Dessa har utvärderats enligt BRUK som står för Bedömning, Reflektion, Utveckling och Reflektion. 5

6 2 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Åtgärder för förbättring av likabehandlingsplanen Åtgärd under 2009 var att arbeta fram en mall för allvarssamtal och en mall för introduktion för nya elever/föräldrar. Detta är genomfört och finns i vår handbok för Ladubacksskolan. Åtgärder för förbättring inom normer och värden Öka och utveckla samarbetet och förståelsen mellan personal i Förskoleklass år 5. Under våren 2009 har vi en eftermiddag i månaden att arbetat med lärarnas kompetens och ökat samarbetet. Det arbetet har pågått under hela året. Utvärdering och revidering av trivselreglerna har arbetats in i likabehandlingsplanen. Vi har haft kontinuerliga planeringsmöten för att skapa ett gemensamt förhållningssätt.. Kalendarium för fadderverksamheten där eleverna är med i planeringen. En idépärm för fadderverksamhet är ett pågående arbete. Åtgärder för förbättring inom livsstil och hälsa I januari 2009 startade vi ett matråd år med representanter från 3-5 tillsammans med måltidspersonalen. Med i matrådet sitter även bitr. rektor och en personal från köket. Matråden kommer bl.a. att arbeta med frågor om näringsriktig mat och trivsel vid matsituationen. 6

7 3 Verksamhetens förutsättningar Ansvarsområden och verksamhet Ladubacksskolan ingår i området Grundskola Norr och är en del av Barnoch utbildningsnämndens ansvarsområde med undervisning i förskoleklass och grundskolans år 1-5. Till Grundskola Norr hör också Medåkers skola år F-5, Nybyholmsskolan år F-5 och Stureskolan år 6-9. Till samtliga F-5-skolor hör fritidshem. Styrning Våra styrdokument är Lpo 94 - Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmern. Ledning Skolledning för Grundskola Norr Årsarbetare Rektor 1.0 Biträdande rektor 1.0 Biträdande rektor 0.50 Övergripande ansvar har för samtliga skolor på Norr har rektor med placering på Stureskolan. Biträdande rektor har det operativa ansvaret som gäller budget, personal, arbetsmiljö och elever förutom vid EVK där rektor är sammankallade. På Ladubacksskolan har vi en ledningsgrupp som består av fem utvecklingsledare och biträdande rektor. Personal Budget 2008 Redovisat 2008 Årsarbetare (åa) (antal åa) utbildad/behörig Barnskötare 3,37 3,37 Fritidspedagog 4,00 2,00 2,00 Förskollärare 3,00 2,00 1,00 Lärare 12,34 11,82 0,52 Specialpedagog/speciallärare 2,00 1,00 Resurspersoner/elevassistenter - Övrig personal 2,5 2,00 0,50 Redovisat 2008 outbildad/obehörig Kompetensutveckling I början av året arbetade hela grundskolan F-5 i Arboga kommun med Mål år 3. Friendsutbildning för personal och kamratstödjare. Friends är en förening som aktivt arbetar mot mobbning och utbildar kamratstödjare. Lärare i förskoleklass, grundskolans lägre år och speciallärare har gått Fonomixkurs. Kursen bygger på munmetoden. Munmetoden 7

8 hjälper eleverna att snabbt knäcka läskoden och den engagerar flera sinnen - syn, känsel, hörsel. Praktisk pedagogik i arbetet med barn och elever med ADHD och Aspergers syndrom - sex pedagoger deltog. Vi har byggt upp en matteverkstad på skolan. Där kan lärarna hitta inspiration till arbetssätt som bygger på olika inlärningstilar. Syftet är att ge alla elever möjligheter att upptäcka matematikens spännande sidor. En föreläsning Barn och ungdomar med starka reaktioner och utbrott där deltog större delen av personalen deltog. PIM - Praktisk IT och Mediekompetens Elever Antal elever Fritidshem F-Skl år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 7 år 8 år 9 Sa F-5 Ladubacksskolan

9 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Mål Skolan ska sträva efter att varje elev Utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstagande grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handlar också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Arbetet Eftersom vi har sett att barn med en stark självkänsla respekterar människors olikheter och lättare kan leva sig in i andras situation lägger vi stor vikt i arbetet med att utveckla barnens sociala kompetens. Vi bekräftar och stärker barnens positiva beteende. Vi har må-bra- samtal en gång i veckan där vi arbetar med att stärka barnen både enskilt och i grupp. När konflikter inträffar är det jätteviktigt att alla inblandade får komma till tals så att barnen får en större förståelse för det som skett och på sikt skaffar sig erfarenheter utifrån sitt handlande. Resultat I början av terminen var det mycket konflikter, barnen kom från flera förskolor och kände inte varandra. Vi ser ju tryggare barnen blivit med varandra, skolan och rutinerna så minskar konflikterna. Analys Skattningen inför utvecklingssamtalen är svår att förstå för barnen. Den måste ske tillsammans med föräldrar och lärare, som tydliggör innehållet för barnen. Det har varit stora klasser och det är då svårt att följa upp varje konflikt på ett bra sätt. Därför använder vi till exempel verktyget Må brasamtal för att uppmärksamma alla inblandade på det som skett. Vi har barnen ett år i förskoleklass och det är en kort tid att se avtryck på. Bedömning av måluppfyllelse Enligt barnens egen skattning inför utvecklingssamtalen anser vi att vi når målen. Föräldrar och barn berättar att de trivs och känner sig trygga. Slutsatser Vi har svårt att ta tillvara på barnens alla olika egenskaper och utveckla dem i verksamheten, eftersom skoldagen är ganska inrutad. Samtidigt är det en stor trygghet för många barn med alla fasta rutiner under dagen. 9

10 Lärdomar Vi kan förändra vårt förhållningssätt för att nå målen, vi kan aldrig förändra barnen. Åtgärder för förbättring Vi vill i större utsträckning ta tillvara på barnens olikheter vad gäller nationalitet, intressen, kunskaper osv. i verksamheten. Utbyta mer kunskaper mellan personalen och ta tillvara på dem i verksamheten, t.ex. genom att arbeta med varandras klasser. Vi behöver bättre verktyg för att utvärdera vårt arbete. 4.2 Barns ansvar och inflytande Mål Skolan ska sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utöver att allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och, har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbete i demokratiska former. Arbetet Eftersom vi tror att barn lär bäst när inlärningen är lustfylld och anpassad efter deras intressen och mognad arbetar vi med att ge dem ett stort inflytande över verksamheten. Vår uppgift är att skapa förutsättningar för att ta tillvara deras idéer. Det är viktigt att vi är lyhörda så att allas intressen uppmärksammas. Vi låter barnen vara delaktiga i arbetsgången för att tydliggöra lärprocessen för dem. Barnen finns med och dokumenterar så att lärprocessen blir synlig, och på sikt hjälper dem att ta ansvar för sina studier. Barnen tränas i att ta ansvar för sina uppgifter och slutföra dem samt hålla ordning på sina egna och våra gemensamma saker. Barnen har inflytande över innehållet i verksamheten t.ex. leka inne eller ute, hur vi ropar upp namnen, vilken gård vi ska leka på, sånger vi sjunger osv. Vi bestämmer regler tillsammans med barnen inför olika aktiviteter, t.ex. hur en bra massagestund ska vara. Vi fokuserar på hur man ska göra istället för en massa förbud. Barnen fattar demokratiska beslut där vi t.ex. väljer vilken gård vi ska leka på, och lär sig på sikt att hantera besvikelser. Resultat Vi ser att barnen att barnen uppskattar när vi genomför deras förslag. Regler som är bestämda tillsammans med barnen får större verkningskraft. 10

11 Att slutföra varje uppgift blir en naturlig rutin, och vi tror att det är viktigt inför skolåren. Analys Barngruppen är stor med barn som har olika behov. Vi har svårt att tillgodose allas intressen, behoven går först. Vårt arbetssätt är väldigt styrt av rutiner och vi har inget samarbete mellan förskoleklasserna. Ett samarbete kanske skulle möjliggöra ett annat arbetssätt, då man blir fler vuxna. Bedömning av måluppfyllelse Enligt vår skattning i BRUK anser vi att vi når målen till 80 % när det gäller demokratiska arbetsformer. När det gäller barnens inflytande och ansvarstagande når vi målen 50 %. Slutsatser Vi märker att barnen växer av att ta ansvar och att deras idéer tas på allvar. Det blir ringar på vattnet och fler vågar komma med förslag. Det är lättare att leva upp till gemensamma regler när alla är delaktiga i utformningen av dem. Lärdomar Vi vill hitta ett arbetssätt där barnen har större möjlighet att arbeta indiduellt utifrån sina intressen. Vi tror att deras utveckling blir tydligare för dem själva då. Kanske kan portfolio vara ett redskap. Åtgärder för förbättring Arbeta mer i mindre grupper. Våga prova nya vägar, hitta nya arbetssätt. Reggio-Emila utbildning i projekt arbete och dokumentation. 11

12 4.3 Skola och hem Riktlinjer Lpo 94 Alla som arbetar i skolan skall Samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet Läraren skall samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om barnets situation i skolan, trivsel och utveckling, och hålla sig informerad om det enskilda barnets personliga situation och därvid iaktta respekt för barnets integritet. Arbetet Vi erbjuder utvecklingssamtal en gång per termin, föräldramöte en gång per läsår och bjuder ständigt in föräldrarna att delta i verksamheten. Eftersom vi även arbetar på fritids har vi den dagliga tamburkontakten med föräldrar, då vi ofta informerar om barnens skolsituation. Vi erbjuder enskilda samtal vid behov. Vi försöker alltid tillmötesgå föräldrars tankar och idéer som rör verksamheten samt tar tillvara på föräldrarnas intressen och kunskaper. Resultat Föräldrarna har ett stort behov av att prata om sina barn (kläder, kompisar, mat) däremot upplever vi att intresset kring verksamhetens innehåll inte är så stort. Vi ser att barnen uppskattar när föräldrarna är med i verksamheten, både när de hälsar på och när de berättar om t.ex. sina arbeten. Analys Föräldrarna är vana med kulturen från förskolan där man tar emot varje barn personligt. Vi har en bra mall för utvecklingssamtalen så att både personal och föräldrar väl förberedda inför samtalet. Vi är tydliga och uppmuntrar föräldrarna att delta i verksamheten. Bedömning av måluppfyllelse Enligt BRUKS skattning når vi målen till 80 % Slutsatser Vi upplever att föräldrarna känner sig välkomna att delta i verksamheten, men har svårt på grund av bl.a. arbete. Då vi har svårt att tillmötesgå alla samtal i tamburen, på grund av verksamheten, är det viktigt att vi är tydliga med att erbjuda samtal vid behov. Lärdomar De föräldrar som tar för sig mest får mest uppmärksamhet, det är många vi missar att prata med. Vi behöver bli tydligare och introducera föräldrarna i skolans kultur. Vi behöver arbeta med att få föräldrarna mer intresserade av att påverka innehållet i verksamheten. 12

13 Åtgärder för förbättring Vi behöver en tydlig mall för introduktionen i förskoleklass, både när det gäller vårt förhållningssätt och vilka regler som gäller på skolan, samt förväntningar på föräldrarnas roll. Denna mall ska vara känd även för personalen på fritids eftersom de ofta är de första som tar emot barnen efter sommarlovet. 4.4 Övergång och samverkan Lpo 94 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. Riktlinjer - med viss anpassning till fritidshem Läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i samarbetet särskilt uppmärksamma elever i behov av särskilt stöd. Arbetet Vi har ett årshjul där överskolning från förskola till förskoleklass är tydlig för alla. Där ingår t.ex. tider för besök och återbesök samt överlämnande samtal. Utöver det har vi inget samarbete med förskolorna. Mellan fritidshemmet och förskoleklass är samarbetet naturligt då vi delar lokal och personal. Vi ser barnens hela vistelsetid och kan anpassa verksamheten så att barnen ges möjlighet till ett mångsidigt lärande. Vi har ett väl organiserat faddersystem där vi har samarbetet med år 3. Det medför en stor trygghet för barnen samt inspiration inför kommande skolstart och lockar till fortsatt lärande. Resultat I och med faddersystemet blir barnen trygga på skolan och med de äldre barnen. De blir inspirerande av deras kunskaper och vill prova på nya utmaningar. Detta gäller även på fritids där det går barn från F- år 3. Barnen tycker det är positivt när de får berätta om hur det är i förskoleklass. Analys Faddersystemet är väl inarbetat och förankrat hos all personal. Det råder okunskap i hur ett överlämnandesamtal mellan förskola och förskoleklass får gå till och om vad det bör innehålla. Det är många förskolor som överlämnar barn till oss, så det blir svårt att ha ett bra samarbete med alla. Vi håller på att bygga upp ett samarbete mellan 13

14 förskoleklasserna och vi vill få det att fungera innan vi utvecklar samarbetet med de övriga klasserna på skolan. Bedömning av måluppfyllelse Enligt dokumentation från förskoleklassernas planeringsträffar anser vi att vi har ett stort behov av att utveckla samarbetet med förskolan, särskilt när det gäller barn med behov av särskilt stöd. När det gäller samarbetet med skolan och fritidshemmet anser vi att vi når målen. Slutsatser Det tar tid att genomföra förändringar när många är inblandande. Faddersystemet har pågått under flera år och är förankrat hos alla, därför fungerar det så bra. För att få till ett bra samarbete med alla förskolor som lämnar barn till våra klasser krävs tid och engagemang från alla inblandade. Det kanske också ska finnas med i årshjulet, som även det måste vara förankrat hos alla. Samverkan med fritids sker naturligt då vi delar lokal och personal, men det behövs mer planeringstid för ett gemensamt förhållningssätt. Lärdomar När det finns ramar t.ex. årshjulet är det enkelt för alla, man vet vad som förväntas av alla. Vi tror att det är bra att börja med ett samarbete mellan personal för att senare involvera barnen. Åtgärder för förbättring Tid för planering tillsammans med förskolan för att göra en plan för hur samarbete med förskolan ska utformas, framför allt med Norrgården som ligger i samma byggnad som skolan. Utveckla samarbetet mellan förskoleklasserna och ta tillvara på varandras kompetens. 14

15 5 Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Vi dokumenterar alla de allvarssamtal som lärare och elever har haft. Det gäller även alla möten där elever/förälder och lärare deltar. Trygghetsgruppen träffas en gång per månad. I gruppen ingår biträdande rektor, skolsköterska, kurator, lärare och kamratstödjaransvarig pedagog. Vid tillbud sammankallar biträdande rektor till ett extra möte. Resultat Skolinspektionens rapport visar att vi behöver revidera vår likabehandlingsplan och vårt rastvaktschema. Analys och bedömning av insatser Analysen grundar sig på skolverkets rapport och bedömningen är att en likabehandlingsplan alltid behöver revideras för att få den rätta kartläggningen som passar den enskilda verksamheten. Vår likabehandlingsplan saknade hur förskoleklass kartlägger riskfaktorer. Åtgärder Vi behöver arbeta fram en aktuell likabehandlingsplan där det tydligt framgår vilken kartläggning vi gör och vilka åtgärder som krävs efter kartläggningen. Vi på Ladubacksskolan kommer att starta arbetet med likabehandlingsplanen och mot planen kränkande behandling under januari Arbetet beräknas vara färdigt i slutet av februari Det kommer att tillsättas en grupp där biträdande rektor och lärare/pedagoger från skolbarnomsorgen, förskoleklass samt årskurs 1-5 ingår. Gruppen kommer att arbeta fram verktyg så att elever och föräldrar känner sig delaktiga i framtagandet och uppföljning av planen mot kränkande behandling. Vi kommer även att arbeta med kartläggning och de åtgärder som man behöver vidta. 15

16 6 Livsstil och hälsa Lpo 94, Skolans uppdrag: Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Mål att sträva mot: Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. Arbetet Vi arbetar aktivt med att det ska vara så lustfullt att röra på sig att barnen vill fortsätta i framtiden. Vi skapar förutsättningar för fysisk aktivitet varje dag, t.ex. promenader, utomhuslekar där barnen har möjlighet att klättra, spela bandy och pingis, träna balans, kondition och smidighet. Vi har också speciella planerade aktiviteter på skolan såsom; skoljoggen, brottning, dans, idrott, skridskoåkning, friluftsliv, friluftsdagar och bad. Analys Vi ser att barnen blir lugnare och mer koncentrerade när vi varvar lugna aktiviteter med fysiska aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse Vi når målen. Vi ser barnens spontana glädje i att röra på sin kropp. De flesta väljer alltid utomhusaktiviteter framför inomhusaktiviteter. Slutsatser och lärdomar Barn älskar att röra på sig så fysiska aktiviteter sker både planerat och ofta spontant. Vi upplever att vi har en bra utomhusmiljö som lockar till rörelse och att barnens naturliga behov av att röra på sig tillgodoses. Åtgärder för förbättring Lika viktigt som fysiska aktiviteter bör tillfällen för vila och avslappning erbjudas. Vi behöver bli bättre på att få in stunder för vila i den dagliga verksamheten. 16

17 7 Jämställdhet Lpo 94, En likvärdig utbildning: Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan, och de krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Vi vill bli uppmärksamma på hur vi bemöter alla barn i olika situationer, för att se våra svagheter. Det är svårt att se sitt eget agerande. För att få tips om olika modeller på observationer och övningar kommer vi under nästa läsår att läsa Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd och sedan samtala om boken och våra observationer på arbetslagsträffar. 17

18 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse som helhet Analys Utifrån det underlag jag som skolledare fått av min personal i förskoleklassen så finns det områden som vi bör utveckla och förbättra. Bedömning av måluppfyllelse Jag bedömer att vi är på god väg att nå vår måluppfyllelse Slutsatser Jag vill fortsätta att utveckla samarbetet med förskolorna i Arboga kommun främst Norrgården, som är placerad i anslutning till vår skolbyggnad. Ett av mina mål som jag arbetat med är att skapa ett samarbete mellan förskoleklass och grundskolan år 1 till och med år 5. Ladubackskolan är en skola som vill utvecklas och har ambitiösa, engagerade pedagoger. Lärdomar Det jag har lärt mig att det tar tid att lära känna en verksamhet och även att se vad som behöver förbättras. Åtgärder för förbättring Vi tillsammans på Ladubacksskolan kommer att arbeta med åtgärder till förbättring se punkt 9. Det är även viktigt för oss att skapa bra möjligheter och förutsättningar för eleverna i de stora förskoleklasserna, som vi har på Ladubacksskolan. 18

19 9 Åtgärder för förbättring Normer och värden Utbyta mer kunskaper mellan personalen och ta tillvara på dem i verksamheten. Vi behöver bättre verktyg för att utvärdera vårt arbete. Vi behöver arbeta fram en aktuell likabehandlingsplan där det tydligt framgår vilken kartläggning vi gör och vilka åtgärder som krävs. Barns ansvar och inflytande Våga prova nya vägar - att hitta nya arbetssätt. Regio-Emilia utbildning i projektarbete och dokumentation. Skola och hem Vi behöver en tydlig mall för introduktionen i förskoleklass, både när det gäller vårt förhållningssätt och vilka regler som gälle på skolan, samt förväntningar på föräldrarnas roll. Denna mall ska vara känd även för personalen på fritids eftersom de ofta är de första som tar emot barnen efter sommarlovet. Övergång och samverkan Tid för planering med förskolan för att göra en plan för hur samarbete med förskolan, framför allt Norrgården som ligger i samma byggnad som skolan, ska utformas. Utveckla samarbetet mellan förskoleklasserna och ta tillvara på varandras kompetens. Livsstil och hälsa Lika viktigt som fysiska aktiviteter bör tillfällen för vila och avslappning erbjudas. Vi behöver bli bättre på att få in stunder för vila i den dagliga verksamheten. Jämställdhet Vi vill bli uppmärksamma på hur vi bemöter alla barn i olika situationer. För att få tips om olika modeller på observationer och övningar kommer vi under nästa läsår att läsa Genuspedagogik av Kajsa Svaleryd, samtala om boken och våra observationer på arbetslagsträffar. Vi kommer att utveckla vår handbok, skapa årshjul med rutiner för överlämning förskoleklass år 1. Vi kommer även att arbeta efter årshjul när det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete och kvalitetsarbete. För mig är det viktigt med utvärdering, som leder till utveckling bättre förutsättningar för elevers lärande, att medvetandegöra vårtuppdrag om vilka vi är till för. Ansvarig för kvalitetsredovisningen Tina Persson Biträdande rektor 19