Kvalitetsredovisning 2009 Meijerska gårdens förskola

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009 Meijerska gårdens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Ewa Hedström Biträdande rektor

2

3 Innehåll 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 5 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN 6 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR 8 4 ARBETET I VERKSAMHETEN Barns inflytande Problemformulering Hur kan vi öka barns inflytande när det gäller självständighet och trygghet? Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD 16 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA 17 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA 18 8 JÄMSTÄLLDHET 19 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVISNINGEN 24 3

4

5 1 UNDERLAG OCH RUTINER FÖR KVALITETSRE- DOVISNINGEN De underlag som kvalitetsredovisningen är baserad på är; Budgetuppföljningar och bokslut Löpande dokumentation från arbetslag, lärgrupper, och lärande samtal Rutiner för kvalitetsarbetet och kvalitetsredovisningen: Som underlag till årets kvalitetsredovisning finns verksamhetens arbetsplan. Pedagogerna har utvärderat sitt pågående arbete utifrån arbetsplanen vid fyra tillfällen. Diskussioner och erfarenhetsutbyte sker bl.a. i det dagliga jobbet. Dessutom har arbetslaget pedagogiska diskussioner på arbetslagsträffar. På träffarna med utvecklings ledarna, inom centrumområdet, har frågor lyfts upp från den egna enheten/avdelningen. Utvecklingsledarna fungerar som språkrör för sin enhet/avdelning. När arbetslaget har sammanställt avdelningens underlag till kvalitetsredovisningen, har biträdande rektor en gemensam träff med enhetens utvecklings ledare eller arbetslag för att sammanställa enhetens resultat till årets kvalitetsredovisning. 5

6 2 ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETS- REDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN I vårt arbetslag behöver vi ha mer diskussioner kring vårt arbetssätt, hur vi stödjer och utmanar barnen i vardagen. Arbeta vidare med värdegrundsfrågor och förskolans uppdrag. Vi använt oss av lärande samtal för att alla ska få komma till tals och få lyfta fram sin åsikt. Vi har reflekterat runt t.ex. portfolio, värdegrund, gemensamma regler, strukturer, rutiner och vårat förhållningssätt. Vi pratar och tänker värdegrund och förskolans uppdrag. Det finns en ökad medvetenhet hos oss i dag. Skapa forum och tid för möten och kommunikation. Om någon i arbetslaget har en fråga som bör diskuteras skriver hon ner den och sätter upp den på överenskommen plats. Nu har alla möjlighet att reagera på frågan, genom att skriva till sina synpunkter eller ta upp den muntligt. Detta ger snabb återkoppling på frågor av enklare art. Vi kallar det för korridorbeslut. Vi har en öppnare kommunikation i arbetslaget. Vi ställer mer öppna frågor till varandra. Om missuppfattningar eller tveksamheter uppstår mellan oss tar vi genast upp frågan för att reda ut eventuella problem eller frågor snabbare. I arbetslaget använder vi en dagbok där all information skrivs in. Det är allas ansvar att ta del av informationen. Utvärdera samarbetet med Bullerbyns förskola. Vi har vunnit mer planeringstid för pedagogerna. Säkerheten för barn och vuxna ökar då vi samarbetar vid sena eftermiddagar. Kontakten mellan arbetslagen gör att vi kan stötta och hjälpa varandra mer. Barnen har kompisar vid stängningar. Det upplevs som positivt av barnen. Underlättade vi överlämnandet till förskoleklassen då barnen redan känner igen varandra och att personalen redan har samarbetat. Har bidragit till att vi har fått ett bättre samarbete mellan Bullerbyn och oss. 6

7 Bilda en grupp för de medarbetare som har ett övergripande dataansvar inom centrum området. Vi har haft två träffar under våren där alla IT resurser och IT värdar deltog. 7

8 3 VERKSAMHETENS FÖRUTSÄTTNINGAR Ansvarsområden och verksamhet Meijerska gårdens förskola ingår tillsammans med Bullerbyn, Laggargården, Bofinken och Ärlan i förskoleområde Centrum, som är en del av Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde med förskoleverksamhet för barn i åldrarna 1-5 år. Styrning Förskolans verksamhet styrs av Läroplan för förskolan, Lpfö 98, Arboga kommuns Skolplan. Förskolan Mejerska har utifrån styrande mål utarbetat sin arbetsplan. Ledningsfunktioner Arbogas förskolor leds av rektor och biträdande rektor, som tillsammans arbetar i team. Rektor arbetar på förvaltningsnivå. Bitr. rektor har operativt ansvar på förskolorna. Personal Organisation Bemanningen på Mejerska är två förskollärare, tre barnskötare och ett ekonomibiträde. Arbetslaget ansvarar för att verksamheten bedrivs mot uppsatta mål. Förskolan har gemensam arbetsplatsträff tillsammans med sin skolledare en gång i månaden. Planerings- och reflektionstid är förlagd på både dag och konferenstid. Dessutom har verksamheten tre kompetensdagar per år, då verksamheten håller stängt. På förskolan har vi fördelat arbetet genom att ha en tydlig ansvarfördelning. Det finns dataansvarig, utvecklingsledare och hälsoinspiratör. Att ha insyn i och kunna påverka sin budget är nödvändigt för att förskolan ska hålla de ekonomiska ramar som finns. Därför har enheten också en budgetansvarig som tillsammans med skolledaren har återkommande träffar där ekonomin och inköp diskuteras. Liknande träffar med köksansvariga ekonomibiträdena inom Centrums förskoleområde förekommer. Kompetensutveckling Satsningen på förebyggande barnolycksfallsvård har fortsatt. En föreläsning om smitta i förskolan gavs under våren. Utbildning i datakunskap har pågått under Datautbildning, PIM, har riktats till all personal inom förskolan och målet är att alla ska nå lägst nivå två. 8

9 Brandförsvaret har haft en utbildningsdag i brandkunskap. Denna utbildning ska återkomma varje år. Arboga kommuns förskoleverksamhet har fått medel till ett EUprojekt för kompetenshöjande åtgärder. Under hösten har medarbetarna deltagit i en självskattning av förskolans verksamhet som ska återkomma ytterligare två gånger fram till våren Hela arbetslaget har under två tillfällen fått utbildning i Att stärka de mellanmänskliga relationerna med hjälp av dialoginstrumentet SDI. En föreläsning om Pedagogisk dokumentation har skett under hösten vilket är en utbildningssatsning som kommer att fortsätta under Förskolan Meijerska gården består av en avdelning med barn i åldrarna 1-5 år. I barngruppen är 29 barn placerade. Ekonomi Meijerska gården höll inte personalbudget för Det beror på att vi hade ökade personalkostnad i samband med sjukfrånvaro hos befintlig personal. 9

10 4 ARBETET I VERKSAMHETEN På förskolan Meijerska Gården har vi arbetat med följande utvecklingsområden i lärgrupper/arbetslag: Barns inflytande Vi utgår från de problem och dilemman vi möter i vardagen när vi ska förverkliga uppdraget med att på bästa sätt bidra till barnens utveckling och lärande. Våra utvecklingsområden är valda för att de är angelägna i nuvarande situation. I kvalitetsredovisningen beskriver vi hur långt vi kommit i processen med att lära och förstå problemets natur och vad vi kommit fram till hittills. Den lärprocess vi följer ser ut så här: Planering av nytt görande Erfarenheter Föreställningar Slutsatser Lärdomar Forskning, andras erfarenheter Agerande Reflekterar.. Utmanande möte 10

11 4.1 Barns inflytande Problemformulering Hur kan vi öka barns inflytande när det gäller självständighet och trygghet? Mål i förskolans läroplan: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Arbetet Vi delar barngruppen i två grupper. Hos de yngre barnen uppmuntrar vi dem att hantera sakerna på ett varsamt sätt och visar på hur man tar undan och tar fram saker på egen hand varje gång man vill leka med något. Vi uppmuntrar barnen att fråga efter de saker som av praktiska skäl inte kan stå i barnens egen höjd. Vi har sett en ökad självständighet hos barnen. Barnen plockar undan och tar fram mycket mer på egen hand än under tidigare år och de kommer till en pedagog och frågar om hjälp att få saker som står utom räckhåll för dem. De äldre barnen plockar fram och undan helt på egen hand. Vi introducerar nya leksaker i samlingen. Vi samtalar tillsammans med barnen hur de skall användas. Barnen har fått bestämma vart de ska stå och hur de skall användas. Vi har sett att barnen är försiktigare med sakerna efter detta. Barnen och pedagogerna har bestämda platser vid alla måltiderna. Vi strävar efter att alla barn, även de allra yngsta skall få göra så mycket de kan egen hand. Ett exempel är då de yngre barnen, med stöd av en pedagog, klättrar upp i sin barnstol då de skall sitta vid ett bord. Vi arbetar mycket att barnen ska föra dialoger med varandra och oss vuxna. Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter med varandra. Vi lyssnar på barnens åsikter och respekterar dem. Vi finns hos barnen i deras lekar för att prata med dem och inspirera till nya lekar och hur man kan använda material eller saker. Vi vill också finnas nära dem för att lättare och snabbare kunna uppfatta sinnesstämningar och kunna fånga upp konflikter. Konfliktlösning bör ske direkt när det händer för att på så sätt kunna ge barnen de sociala redskap som de behöver för att kunna lösa konflikter själva. Vi strävar efter att hjälpa dem att hitta vägar att lösa konflikter, inte att lösa dem åt dem. Vid utevistelse ger vi barnen tid och utrymme till att försöka klä sig själva, genom att låta barnen gå i små grupper. Vi uppmanar barnen att försöka själva och även att barnen berättar vad de vill ha hjälp med. 11

12 Vi har satt upp bilder som visar klädesplagg och i vilken ordning de tas på, som hjälp för barnen. Barnens självständighet visar sig genom att de klarar av fler saker. Vi uppmuntrar barnen genom lek, sång och uppmuntrande prat. Barnen får tid att prova. Med de äldre barnen har vi jobbat med materialet samtalsbilder en väg till kommunikation. I mindre grupper har barnen fått tittat på bilder som handlar om olika vardagliga situationer. Barnen får berätta om vad de ser, hur de tror att man känner sig och om de själva vill får de berätta om sina egna känslor. Vi ser en ökad medvetenhet om känslor hos barnen. Vi har pratat om hur det känns om man vill ha en kompis, saknar en bror och blir glad när mamma kommer. Under vårterminen har vi haft veckans barn viket innebär att ett barn får olika uppgifter. De har fått visa sin favoritleksak och tagit med sig fotografier hemifrån, som de får berätta om för sina kompisar. Under veckan har de även fått med sig intervjufrågor hem som barn och föräldrarna svarar på tillsammans. Frågorna handlar om barnet och vid samlingsstunden på förskolan får kompisarna ta del av svaren. Vi sätter sedan in enkäten i barnets portfolio. Under höstterminen har vi avslutat en kurs i Hitta vilse. Barnen har lärt sig hur de skall agera i skogen om de går vilse. De barn som fyller år under samma månad planerar tillsammans sin månadsfest. Barnen är med i hela planerandet av festen och håller i den. Vi använder teckenkommunikation och bilder i barngruppen för att ge alla barn möjlighet att kommunicera med hjälp av olika verktyg. Detta används i alla aktiviteter som finns i förskolans verksamhet. Vi har kartlagt våra erfarenheter genom BRUK, ett själskattningsmaterial från Skolverket. Vi använder också lärande samtal, både i personallaget och med barnen och gör föreställningskartor. Arbetet har dokumenterats genom utvärderingar av arbetsplanen och genom veckobrev till hemmen. Mönster i underlaget Mer ansvar ger barnen möjlighet ta ansvar över sina egna handlingar. De för dialoger och diskuterar mer med varandra. Barnen lyssnar och frågar och är intresserade. De blir stolta när de lyckas och sätter ord på hur det känner. Barnen hjälper varandra. Barnen är mer självständiga och erbjuder oftare sina kompisar hjälp och ber själva om hjälp. Vid måltiderna har vi fått ett ökat lugn. Barnen vet var de ska sitta och tar maten själva. 12

13 Barnen ifrågasätter och säger till oss vuxna om det är något de inte vill eller tycker om. Ju mer ansvar vi ger barnen, desto mindre nej har barnen fått från oss pedagoger. I arbetslaget har de flesta jobbat tillsammans i två år, under den tiden har vi diskuterat mycket om att det är viktigt att ha samma regler i barngruppen. Barnen visar respekt för varandra genom att lyssna och ställa frågor när något barn berättar i t.ex. i samlingen. Slutsatser Konflikterna har blivit färre, barnen pratar, lyssnar och försöker att lösa problem. Vi vuxna lyssnar och bekräftar barnen och uppmuntrar dem att säga vad de vill och känner. Barnen utvecklar trygghet och självständighet. Vi ser att barnen uttrycker sina tankar och åsikter och kan genom det påverka sina situationer betydligt mer än för ett par år sedan då vi påbörjade vårt arbeta med barns inflytande. Lärdomar Ett arbetslag som förstår sitt uppdrag är viktigt. Diskussioner gör att vi kommer långt både som arbetslag och tillsammans med barnen. Struktur ger trygghet både för personal och för barn. Tydliga vuxna gör att barnen vet vad som förväntas av dem. Planering av nytt görande Vi skall fortsätta med våra diskussioner inom arbetslaget med fokus på ny definition av problemområdet. 13

14 4.2 Hur berörs övriga målområden i läroplanen genom arbetet med barns inflytande? Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Barn och vuxna har tillsammans kommit överens om vilka regler som ska finnas på förskolan, för allas trevnad. Vi utgår från respekt, öppenhet, solidaritet och ansvar. I reglerna står det bl.a. att vi ska lyssna på varandra, ta hand om varandra, och vara trevliga mot varandra. För att ge barnen verktyg till att leva sig in i andra människor situation samt att vilja hjälpa andra har vi använt oss av samtalsbilderna. Vi har arbetat med teman där vi utgått från barnens intressen eller behov. Vi har haft tema färger då barnen fått veta vad färger hette och vilka tecken man använde när man benämner dem. Barnen lärde sig namnet på färgen och tecknen fortare i och med att vi fokuserade mer på just dessa begrepp under en tid. Vi tar reda på vad som intresserar barnen för tillfället och hjälper dem att utveckla dem. Samlingarna utformas så att barnen skall kunna delta aktivt. Vi använder oss av sångkort som illustrerar den sång vi ska sjunga. Vi väljer sånger som har text, rytm och rörelse som stimulerar barnens motoriska utveckling. Vi använder oss av teckenkommunikation för att ge barnen fler uttrycksmedel. Barnen har utvecklat självständighet och litar till sin egen förmåga. Förskola och hem I barnens val får de välja på tre olika aktiviteter; skapande, spela spel och organiserad lek utomhus. Aktiviteterna har pedagogerna valt uti från barnens behov. Vi ser att barnen får utvecklas i sin identitet, i skapande, rörelse, fungera i grupp. Genom att spela spel och leka organiserade lekar lär de sig att ansvar för gemensamma regler Vi informerar föräldrarna genom att skriva informationsbrev varje vecka. Inför utvecklingssamtalen får föräldrarna intervjua sina barn med frågor som handlar om verksamheten och trivsel på förskolan. I det dagliga mötet med föräldrarna berättar vi om verksamheten och alla de positiva upplevelser vi har tillsammans under dagen. 14

15 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet På våren har vi överlämnandekonferenser tillsammans med förskoleklassens personal. Vi har dokumenterat ett avslutande samtal med barnets förälder som vi har med till skolan tillsammans med ett foto på barnet. Föräldrarna godkänner alltid vad som sägs om barnet. 15

16 5 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Arbetet Miljön anpassas efter barnens behov. Vi använder oss av ett tydligt språk, korta instruktioner och förstärker språket med hjälp av bilder och teckenkommunikation. Vi hjälper barnen att påbörja och slutföra aktiviteter. Vid äskandet av förstärkning till personalgruppen följer vi dessa rutiner: Vi gör en pedagogisk kartläggning. Inbjuder till ett möte med föräldrarna. Vi skriver ett Åtgärdsprogram. Vid behov tillkallas tolk. Vi diskuterar hur vi ska bemöta barn utifrån deras olika behov. Vi ska bli bättre på att observera barnen i olika aktiviteter och anpassa miljön och möta alla på ett respektfullt sätt. 16

17 6 BARN MED ANNAT MODERSMÅL ÄN SVENSKA Förskolans läroplan anger följande riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Arbetslaget skall ge stimulans och särskilt stöd till de barn som befinner sig i svårigheter av olika slag. Vi har fortsatt vårt arbete med att förstärka och tydliggöra språket genom att använda bilder, tecken, föremål och vi pratar tydligt, upprepar och använder gester. Vi pratar mycket med barnen i alla dagliga situationer. I barngruppen använder vi oss av pekböcker och andra lättlästa böcker Vid inskolningssamtalet använder vi tolk. Vi behöver bli bättre på att använda nilbilder och hantera teckenkommunikation. Nilbilder är bilder som beskriver vardagliga händelser och som hjälper barnen att strukturera sin dag på förskolan. Arbetslaget lär mer om barnets kultur. Vi involverar föräldrarna som lär oss stödord på barnets språk. 17

18 7 LIVSSTIL OCH HÄLSA Förskolans läroplan framhåller bl.a.: Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Förskolan skall erbjuda barnen en i förhållande till deras ålder och vistelsetid väl avvägd dagsrytm och miljö. Vi har haft en hälsovecka i samband med Arboga kommuns hälsovecka. Under denna vecka erbjöd vi barnen massage och fotbad till lugn musik och levande ljus. Vi har pratat om mat som är bra för kroppen. Vi har även ställt frågan Vad är hälsa? och pratade om detta begrepp. Vi behöver bli bättre på att berätta och prata om kroppen om varför kroppen behöver näring. Vi hade ett litet motionslopp där barnen tillsammans med pedagogerna sprang ett lopp. Barnen fick ett band runt armen för varje varv för att kunna hålla koll på hur många varv de sprungit. Hälsoaktiviteter är uppskattade hos barnen som vi kan föra in oftare som en återkommande aktivitet i vår planering. Vi uppmuntrar barnen att smaka på olika saker som serveras vid fruktsamling, lunch och mellanmål. Vi är ute nästan alla dagar då vi tycker att det är viktigt att kommer ut och rör på sig i utomhusmiljö. Vi har arbetat med temat Örat i syfte att medvetandegöra barnen om vad ljud är och dess betydelse i vår omgivning. Detta arbete har precis påbörjats. Vi har arbetet med Vilse ett material om hur man gör om man kommer bort. 18

19 8 JÄMSTÄLLDHET Förskolans uppdrag är att hävda läroplanens grundläggande värden, där jämställdhet är ett av perspektiven: Förskolan skall motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Vi behandlar alla barnen lika. Arbetslaget har en medvetenhet kring vad genus är och vi lär mer genom att läsa Jämställd förkola och skola och sedan ha diskussioner kring detta. Vi behöver öka kunskaperna om olika kulturer. Ge barnen beröm för den man är och inte vad som presteras. Vi anser det viktigt att ge barnen möjlighet att fördjupa sina specifika intressen men vi har inte kommit fram till hur vi ska utveckla en arbetsmetod för att ta reda på vad barnen har för intressen. 19

20 9 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN Vi har arbetat aktivt och framgångsrikt för att motverka kränkande behandling utefter den likabehandlingsplan vi har utarbetat. Vi är lyhörda för vad som händer i verksamheten och runt omkring oss. Vi pratar med varandra och diskuterar hur vi ska göra. Vi anser dock att den likabehandlingsplan som vi har för nuvarande inte är tillräckligt utförlig och detta vill vi utveckla för att på så sätt förstärka vårt arbete. Vi önskar även få in föräldrarna i utarbetandet av likabehandlingsplanen, exempelvis genom ett föräldramöte och genom lärande samtal, enkät eller liknande. Diskussionerna mellan pedagogerna är viktigt för det fortsatta arbetet. Revidering och kartläggning av vår likabehandlingsplan kommer att ske under oktober till mitten december månad. 20

21 10 ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET Jag bedömer att Mejerska gårdens förskola har gjort ett mycket gott arbete under De har under höstterminen fortsatt att utveckla sitt samarbete genom att också samarbeta med Laggargårdens förskola som ligger nära Mejerska gården och Bullerbyn. Förskolorna samarbetar med gemensamma stängningar, då barnen samlas på en förskola. Detta gör att vi lättare kan möta föräldrars önskemål och behov. Vinster för arbetslagen är mer tid för reflektion och planeringstid och ökad kvalitet på verksamheten. Förskolan har arbetat målinriktat. Deras problembeskrivning handlar om hur de ska kunna öka barns inflytande när det gäller självständighet och trygghet och jag tycker förskolan har kommit långt. Arbetslaget stöttar barnen och är lyhörda för barnens tankar och funderingar. De utmanar och väcker barnens intresse på olika sätt. Förskolan har arbetat målmedvetet med språket och leken. Föräldrar har getts möjlighet till delaktighet och inflytande genom samtal, dokumentation, och information. Inskolningen av nya barn och föräldrar får ta tid för att både barn och förälder ska känna ska sig trygga. Jag bedömer att föräldrakontakten är bra. Kommunikationen mellan pedagogerna har blivit bättre och en ökad medvetenhet finns hos alla i arbetslaget och där pågår ständigt en process. På förskolan finns många barn med annat modersmål än svenska och vi behöver arbeta fram material och strukturer och lära oss mer för att kunna möta barnets behov. Vi behöver arbetet mer med NTA- lådorna och locka barnen så de blir intresserade och nyfikna. Som skolledare ska jag ge stöd till arbetslaget genom att vara närvarande och utmana i pedagogiska samtal. Jag ska ge möjligheter till utrymme och förutsättningar för arbetslaget få tid till reflektion och att hålla dialogen levande. Jag använder Skolverkets material BRUK som ett verktyg för självskattning av kvalitet i den egna verksamheten och för få till djupare diskussioner i arbetslagen runt uppdraget och målen. Pedagogisk dokumentation och observationer är ytterligare områden som behöver användas mera. Under våren 2010 kommer personalen få mer kompetens kring pedagogisk dokumentation genom en utbildningsinsats till all personal. Arbetslagets lärdomar är att vi behöver gemensamma diskussioner om hur vi vill bedriva vår verksamhet. Vi skall fortsätta med våra diskussioner inom arbetslaget med fokus på ny definition av problemområdet. 21

22 Utifrån de underlag vi presenterat så bedömer vi måluppfyllelsen som mycket bra. 22

23 11 ÅTGÄRDER TILL FÖRBÄTTRING Områden där vi behöver förbättra oss inom barn med annat modersmål än svenska är att; Utveckla teckenkommunikation. Lära mer om andra kulturer. Bli bättre på att berätta om vad vi gör i förskolan Lära oss använda det arbetsmaterial som vi har. Använder mer musik, dans, drama och skapande i verksamheten. Skriva information på det enat språk till våra föräldrar som inte pratar svenska eller använda tolk oftare för att inga missförstånd ska sker. Vi behöver en bättre struktur i arbetslaget och diskutera det i lärande samtal. Använda oss av observationer. Övriga förbättringsområden: Arbeta mer med NTA- lådorna och försöka sprida det så att intresse väx hos fler förskolor inom centrumområdet. Arbeta mer med pedagogisk dokumentation Att använda oss av Skolverkets material Bruk för skattning och utveckling i vår verksamhet 23

24 12 BESLUT OCH ANSVAR FÖR KVALITETSREDOVIS- NINGEN 2009 års kvalitetsredovisning har fastställts vid gemensam arbetsplatsträff i området Ansvarig för kvalitetsredovisningen är biträdande rektor. Ewa Hedström Biträdande rektor Förskolan Centrum 24