Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1

2 Presentation av verksamheten läsåret Eskilsby skola består av en integrerad klass med 9 elever i förskoleklass, åk 1, 2 och fritidshem. I samma byggnad ligger Eskilsby förskola som är en avdelning med 19 barn mellan 1-5 år. Eleverna i skolan och på fritidshemmet har alla gått på förskolan. Barnen från båda verksamheterna möts dagligen vid den gemensamma frukosten, ute på gården eller i anslutning till mellanmålet samt vid temaarbeten eller andra gemensamma aktiviteter. Fritidshemmet och förskolan samordnas vid öppning och stängning. I skolan arbetar en lärare och en förskollärare/fritidspedagog. Läraren arbetar på fritidshemmet del av sin tjänst. Eleverna i åk 1-2 åker två gånger/vecka till Härrydaskolan. Den ena gången för lektion i idrott tillsammans med åk 1 på Härrydaskolan. Den andra gången för att ha rytmiklektion under ledning av rytmiklärare från Kulturskolan. En av dagarna äter eleverna lunch i Härrydaskolans matsal. Förskoleklassen är dessa dagar kvar på enheten och genomför aktiviteter tillsammans med de äldsta barnen på förskolan nästa års förskoleklasselever. Vid dessa tillfällen går de till skolan och har Hitta Vilse - kurs och naturkunskap. 2

3 Mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Nationella mål uttrycks i skollagen och läroplanen. I skollagen regleras vilka rättigheter och skyldigheter barn, elever och deras vårdnadshavare har. I skollagen framgår också de krav som ställs på huvudmannen för verksamheten. I läroplanerna beskrivs verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Kommunala mål för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Kommunfullmäktige i Härryda kommun beslutar om politiska inriktningsmål. Målen är övergripande och anger ett önskvärt framtida tillstånd. Kommunstyrelsen omsätter inriktningsmålen till politiska verksamhetsmål som förvaltningen sedan genomför. I verksamhetsberättelsen (VEB) kan man läsa om hur förvaltningen har lyckats uppfylla målen. 1 Enhetens prioriterade mål Utifrån nationella och kommunala mål arbetar varje förskola och skola fram prioriterade mål för enheten. Personalen utformar enhetens prioriterade mål med hänsyn till de specifika förutsättningarna som råder där. Elever och vårdnadshavare utövar inflytande bland annat genom kvalitetsenkäter, brukarråd, utvecklingssamtal och dagliga kontakter med verksamheten

4 Prioriterade mål för Eskilsbyskolan På Eskilsbyskolan: är varje möte det bästa möjliga. är alla delaktiga och har inflytande över sin utveckling och sitt lärande. får alla lust och inspiration att lära sig något nytt varje dag. har alla kamrater. Eskilsbyskolans strategier för måluppfyllelse Genom att sätta mål för läsåret med utgångspunkt från den gemensamma helhetsidén Rötter och Vingar utformades strategierna för att ge goda förutsättningar för elevernas lärande och kunskapsutveckling. På samma sätt som värdeorden i helhetsidén bildat en ram för det mest angelägna att arbeta med kom värdeorden för Eskilsby skola att utgå från GRETA (Gemenskap, Respekt, Empati, Trygghet och Ansvar). Genom att utveckla temat livsstil och hälsa för att få Grön Flagg har inriktningen mot de prioriterade målen varit tydlig. Det sociala målet att alla ska ha kamrater ger förutsättningar för genomförandet av de övriga målen. Barn som trivs, har kamrater och känner sig trygga får goda förutsättningar att utvecklas och lära. I samband med höstens föräldramöte presenterades förskoleklassens, fritidshemmets och skolans arbete mot målen och de valda strategierna utifrån styrdokumenten och helhetsidén som ett sätt att synliggöra verksamheten och även för att visa på den kommunala skolans konkurrenskraft och målmedvetna arbete för god kvalitet. 4

5 SKOLA OCH HEM Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. Läraren ska samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. Analys av samverkan skola - hem Grundläggande för att skapa tillit och förtroende mellan hem och skola är att vårdnadshavarna känner att deras barn är väl omhändertagna och att det finns vuxna som följer barnets utveckling och lärande. Det handlar dels om det dagliga mötet, i samband med lämning eller hämtning av elever på fritidshemmen men också vid mailkommunikation eller i telefon. Genom god dialog mellan skola och hem ökar elevernas förutsättningar att nå god måluppfyllelse. Varje vecka skickar läraren och förskolläraren hem veckobrev med information om aktuella arbetsområden, gemensamma aktiviteter och ev. hemuppgifter till alla föräldrar/vårdnadshavare via mail. Ibland är eleverna delaktiga i att skriva veckobrevet. Eleverna läser veckobrevet högt varje fredag. I veckobrevet står vad klassen gjort i veckan och arbetsområde inför nästa vecka. Föräldrarna är alltid välkomna att vara med vid något tillfälle under terminen om de har möjlighet och även att äta lunch vid besöket i skolan. Ett sätt att bidra till att synliggöra arbetsmetoder och inriktning av verksamheten var genom att presentera helhetsidén Rötter och Vingar för alla vårdnadshavare i samband med höstens föräldramöte och att relatera det pågående arbetet på skolan till denna tankegång. I början av vårterminen arrangerades, för andra året, ett föräldramöte med gemensamt tema som berör både skolan och förskolan. Vid dessa tillfällen har det gemensamma temat varit samma värdegrundsfrågor som under motsvarande perioder genomsyrat arbetet med eleverna. I år byggde temat på värdeorden Respekt och Ansvar. Kommunens folkhälsoenhet har inbjudits vid dessa tillfällen för att hålla i korta föreläsningar inspel som introduktion till samtal om värderingar och frågor som kan vara av gemensamt intresse för både skola och hem. Ex på teman; barns självkänsla/självförtroende samt frågan hur vi tillsammans kan stödja barnen till ökat ansvarstagande och respektfulla möten med varandra. 5

6 Det är genom utvecklingssamtalen som eleverna får utrymme att tillsammans med lärare och föräldrar/vårdnadshavare göra en nulägesbedömning och en utvecklingsplan för sitt lärande och sin utveckling under året. Läraren har förberett eleven innan mötet på vad samtalet ska handla om. Under utvecklingssamtalet används läroplanen för att synliggöra hur det arbetsområde där eleven blir bedömd relaterar till kunskapskraven i förhållande till elevens förmågor och utvecklingsområden. Bedömningen av elevens förmågor sker kontinuerligt i det dagliga arbetet och vid utvecklingssamtalet sammanfattas detta i den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Hösten 2013 delgavs eleverna ett skriftligt omdöme som skickades hem innan utvecklingssamtalet. Under mötet skrevs den individuella utvecklingsplanen fram. Från våren 2014 har skolan gått över till den av Skolverket rekommenderade mallen för bedömning. I mallen finns omdöme i en tregradig skala för varje ämne som eleven haft undervisning i. Läraren skriver in ämnesspecifika kommentarer och ger även en sammanfattande lägesbedömning. Under samtalets gång fylls den framåtsyftande utvecklingsplanen i. På detta sätt ges ökade förutsättningar för att utvecklingssamtalet verkligen ska bli det trepartsamtal som det är avsett att vara. Metoden utvärderades i slutet av vårterminen då läraren på Eskilsby skola deltog i en kompetensutvecklingsdag på Härrydaskolan. Genom detta ökar förutsättningarna för likvärdighet i arbetssättet med de individuella skriftliga utvecklingsplanerna. Brukarrådet på Eskilsby skola och förskola består av en eller två vårdnadshavare/årskurs F- 2, två vårdnadshavare från förskolan, en pedagog och rektor. Rådet träffas två gånger/termin och då avhandlas frågor som rör skolans utveckling, frågeställningar från brukarna och gemensamma aktiviteter planeras. Eskilsbyskolans brukarråd är en aktiv och engagerad grupp som med stor noggrannhet vill veta hur skolan fungerar och vilka åtgärder som är planerade för verksamheten. Övergången mellan Eskilsby skola och Landvetterskolan mellan åk 2 och 3 förutsätter god planering och struktur för att kännas trygg för elever och vårdnadshavare. Genom att etablera goda kontakter mellan skolorna har förutsättningarna för en trygg övergång skapats. Eleverna besökte skolan tidigt under vårterminen för att bekanta sig med skolgården och matsalen. Besöken i klasserna gjordes så snart beskedet om placering var klart. I denna process var både elever och vårdnadshavare delaktiga. I början av januari skickades Härryda kommuns digitala brukarenkät ut till vårdnadshavare på Eskilsbyskolan i förskoleklass och åk 2. Med anledning av det låga elevantalet i respektive årskurs har enheten inte fått någon sammanställning utan svaren är sammanslagna med resultatet för förskoleklass och åk 2 på Härrydaskolan. Presentation av detta resultat är inte jämförbart med verksamheten på Eskilsbyskolan. Personalen har för att få en bild av ev. förbättringsområden varit delaktiga i att analysera vårdnadshavarnas svar på brukarenkäten för Eskilsby förskola. Analysen presenteras i kvalitetsrapporten för Eskilsby förskola, april-juni

7 Måluppfyllelse Skolinspektionen granskade Eskilsbyskolan i maj 2014 och beslutet kom två veckor innan skolan var slut för terminen. Med utgångspunkt från inlämnad dokumentation, besök på skolan, samtal med rektor och lärare konstaterade inspektionen i beslutet att måluppfyllelsen i skolan är god. Detta läsår bedömer skolan att alla elever har en kunskapsutveckling i samtliga ämnen som gör att eleverna har möjlighet att nå godtagbara kunskapskrav i årskurs 3. I beslutet påpekas också att skolan har goda resultat även när det gäller värdegrundsarbetet. Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att Eskilsbyskolan uppfyller författningarnas krav inom de områden som granskats och tillsynen avslutas utan anmärkningar eller krav på uppföljning. Målet att få Grön Flagg inom temat Livsstil och hälsa uppnåddes i januari då rapporten från skolan godkändes av Stiftelsen Håll Sverige Rent. I slutet av mars hissades flaggan för första gången i närvaro av föräldrar och den lokala pressen. 7

8 Kunskaper Nationella mål Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr 11 ) Kommunala inriktningsmål Alla som lämnar grundskolan har minst godkända betyg för fortsatta studier på gymnasienivå. Elever med särskilda behov har goda möjligheter att utvecklas. Analys av måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen, de kommunala inriktningsmålen och enhetens prioriterade mål Goda möten och gemensamt förhållningssätt Detta läsår har klassen haft fokus på värdeorden i GRETA, (Gemenskap, Respekt, Empati, Trygghet och Ansvar). Genom att medvetet benämna och sätta extra fokus på betydelsen av att ta ansvar för att känna gemenskap har dessa begrepp blivit mer synliga i den dagliga verksamheten och kommit att få betydelse i sitt naturliga sammanhang. Pedagogerna har använt gruppstärkande övningar för att öka tryggheten i gruppen. Eleverna har fått samarbeta i olika sammanhang och konstellationer. Detta har bidragit till ett mer tillåtande klimat. Barnen leker med varandra i blandade grupperingar och de har lärt känna varandra utifrån person och inte i så stor omfattning utifrån ålder eller kön. Pedagogerna noterar att eleverna i gruppen har styrka i att kunna arbeta, hjälpa och leka med alla. De båda äldsta eleverna har blivit stärkta i sin självkänsla genom att de fått hjälpa till och varit förebilder för de yngre. De yngre har inspirerats till ökat lärande genom att de sett hur mycket de äldre kan. Under året har den digtala plattformen Fronter använts för att lägga ut pedagogiska planeringar och veckobrev. Tyvärr så har ingen av föräldrarna börjat använda systemet ännu. Ytterligare information kommer att skickas ut till alla hem i början av hösten. Fullt utbyggt kommer Fronter att kunna ge vårdnadshavarna mer insyn i sitt barns skolgång och de kommer att få ta del av vad som pågår på skolan på ett enkelt och användarvänligt sätt. 8

9 Delaktighet och inflytande Eleverna har under året haft flera forum för delaktighet genom klassråd, matråd, trygghetsråd samt brevlåda i klassrummet där man kan lämna in synpunkter. Klassråden har bland annat använts för att låta eleverna planera och tänka kring sin undervisningsmiljö. Pedagogerna har strävat efter att eleverna ska känna att det är meningsfullt att lära genom att lyssna in deras förslag och idéer. Eleverna har inspirerats att ta in naturen i klassrummet och genomföra små projekt under observation av läraren. Genom att göra eleverna delaktiga i att skriva veckobrev används deras egna erfarenheter och intressen och arbetet blir en del i skrivprocessen. Förskoleklassen har goda förutsättningar att vara delaktiga i utformningen av sin egen lärmiljö. De fyra eleverna deltar varje dag i gemensamma aktiviteter med eleverna i klassen t.ex. i samband med temaarbete och bild. Hela klassen har varit med och planerat gemensamma högtidsdagar. De äldre har fått vara ledare för de yngre på exempelvis idrottsdagen. Eleverna har även visst inflytande på idrotten, planerar aktiviteter tillsammans med läraren. Vid temaarbeten är eleverna med från start och planerar det nya arbetsområdet med resonemang kring lärandet: Vad vet vi? Vad vill vi lära? Hur vill vi arbeta? Utvecklande kreativa lärmiljöer ger lust och inspiration att lära sig något nytt varje dag. Genom att varva teori med praktik tar pedagogerna tillvara elevernas kreativitet och inspirerar dem att använda alla sina sinnen. Redskapen i detta arbete är att förena bild, musik och drama visar eleverna sin glädje och nyfikenhet inför att lära. De digitala verktygen är ett redskap som används för att åskådliggöra det pågående arbetet. Pedagogerna använder öppna frågor till eleverna för att ge dem tid att reflektera och skapa delaktighet. Förutsättningarna för att alla ska komma till tals är goda eftersom gruppen är liten. Klassen har varit i skogen varje vecka under vårterminen för att har ämnesövergripande lektioner i naturorienterande ämnen, matematik och svenska. I skogen finns goda förutsättningar att lära med alla sinnen och ett sätt att tillfredsställa alla åldersgrupper. Genom att erbjuda en miljö som ger förutsättningar för att skapa så har eleverna fått möjlighet att använda olika uttrycksformer. I samband med olika teman har eleverna kunnat skapa i olika material och det har funnits goda möjligheter att möta varje elev på deras nivå. Den digitala projektorn har använts för att visa film, musik och skrivande. Genom den har eleverna fått en utblick i världen, vilket var syftet. Den är ett bra redskap för gemensam läsning och skrivning. Den bidrar även till ökad dialog med eleverna. Fritidshemmet erbjuder rikligt med utrymme för skapande och lek. Utveckla kunskap om Livsstilens betydelse för hälsa Eleverna har kommit så långt i sitt miljötänkande att de själva efterfrågar veckor där både skolan och förskolan försöker att inte slänga någon mat. De resonerar mycket kring miljöfrågor och städar även på eget initiativ. Orsaken till detta är troligtvis återkommande temadagar, samlingar, samtal övningar med miljön i centrum och att pedagogerna uppmuntrar barnen till många och givande samtal om livsstil och hälsa. 9

10 Eleverna visar genom sitt sätt att resonera att de förstår vikten av att göra goda val inom kost och motion. Eleverna deltar ständigt i en dialog om miljöfrågor. Dels genom att de delges information från kommunen, dels genom att de deltar i samtal under måltiderna eller genom att skolan och förskolan nu källsorterar med medvetet sedan den nya miljöstationen kommit till. Vikten av fysisk aktivitet och utomhusvistelse är ett återkommande tema. Klassen går till skogen en gång/vecka och har då undervisning där. Skolan har en fantastisk utemiljö en inspirerande gård och skog som uppmuntrar till organiserade och fria gruppsstärkande lekar och övningar. Pedagogerna har under läsåret sett en utveckling i sina metoder för att lägga upp temaarbeten. Den pedagogiska planeringen är ett viktigt verktyg för att få överblick över olika arbetsområden samt för att ge eleverna inblick i sitt eget lärande och vilka kunskapskrav det är som arbetet syftar till att uppnå. Sammanfattningsvis är reflektionen att processerna måste få ta tid, att det är viktigt fråga eleverna varje dag vad har de lärt dig och att återkoppla det man som lärare ser att eleven utvecklat under arbetets gång. Strategier för vidareutveckling Utvecklingsområden : Grön Flagg, tema Livsstil och hälsa fortsätter, nya strategier. Utveckla kommunikationen med vårdnadshavarna, Fronter, brukarenkät trots så få elever, ta fram metoder för att få fram ett resultat för enheten. Fördjupa/ta fram nya strategier för elevernas delaktighet och inflytande. Utveckla elevdokumentation i samband med teman, bilder, dagbok. Synliggöra kunskapskraven för eleverna och göra dem mer medvetna om på vilket sätt de är delaktiga i sin egen lärprocess i alla ämnen. Barnkonventionen 25 år, fokus under hösten. Kompetensutveckling inriktad på IKT för all personal. Lära mer om seriesamtal som metod för problemlösning. Förra årets mål kommer att kvarstå med några tillägg med ökat fokus på IKT och demokrati 10