Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli Anneli Smedberg

2 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten. Redovisningen ska göras känd och åtkomlig för många och personal, föräldrar och barn ska vara delaktiga i kvalitetsarbetet. Genom att granska och utvärdera sin verksamhet på ett mer systematiskt sätt kan man lättare få syn på den egna verksamhetens styrkor och svagheter. Syftet med kvalitetsredovisningen är att ge personal och skolledare underlag för att utveckla den pedagogiska verksamheten. ge politiker och andra beslutfattare underlag för beslut. kontrollera och bedöma kvaliteten i förskolan. ge föräldrar insyn och information om verksamheten. Föräldrar har varit delaktiga i utvärderingen genom samtal i föräldraråd och utvecklingssamtal. Barnen deltar genom samtal, intervjuer och observationer. På föräldramöten har pedagoger presenterat hur de planerar och arbetar utifrån Lpfö 98. Föräldrar har genom denna presentation fått en möjlighet att förstå tankar runt förskolans styrdokument och har själva kunnat komma med egna synpunkter. Varje vecka har förskolan förskoleråd där en pedagog från varje grupp deltar och där diskuteras aktuella pedagogiska frågor och prioriterade förbättringsområden. Protokoll skrivs som alla får ta del av. En gång i månaden har förskolan personalmöten där vi diskutera den pedagogiska utvecklingen eller har gemensam fortbildning med andra förskolor i kommunen. Förskolan har också fyra fortbildningsdagar per år som utnyttjas till det systematiska kvalitetsarbetet. Alla pedagoger har varit delaktiga i arbetet med att analysera och utvärdera förskolans arbete. Förskolechef Anneli Smedberg har sammanställt redovisningen. 2. Grundförutsättningar Förskola: Snäckstrands förskola Redovisning för perioden: Antal grupper: Förskolan är organiserad i 2 hemvister, Bojen för barn 1-3 år och Fyren för barn 3-5 år. Förmiddagar tisdag till torsdag är barnen indelade i olika projektgrupper som är åldersindelade. På eftermiddagen är verksamheten mer åldersblandad då barnen erbjuds olika val i miljön. Antal barn 71 Antal personal 13, 6 heltidstjänster

3 Förskolechef leder arbetet på Snäckstrand och ytterligare en förskola i kommunen. Förskolans inriktning Skapande och utepedagogik 3. Måluppfyllelse Normer och värden I förskolans plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan har vi prioriterat följande mål. Mål: Att stärka barns självkänsla Målkriterier Detta sker när: Vi har minskat antalet tillfällen då vi säger Inte och istället vägleder barnen till vad de kan göra som alternativ Aktiviteter för att nå målet: att uppmärksamma positiva beteenden att ge barnen alternativ/ställa frågor/ge beröm istället - att lära barnen att känna igen känslor, ge ord för och samtala om känslor - att vi erbjuder kompissamtal - att fördjupa kunskaperna kring hur vi kommunicerar värden och hur barn lär värden genom Linneprojektet Uppföljning och utvärdering: Alla pedagoger dokumenterar en fm. under v. 45 för att se hur ofta man säger inte/nej Vi gör samma dokumentation v. 7, v. 15 Resultat, analys och åtgärder för utveckling Hur har ni arbetat mot målet? Snäckstrands värdegrunds mål var att stärka barnens självkänsla. Detta har vi försöka göra genom att berömma och lyfta barnen samt uppmärksamma positivt beteende. Vi har organiserat oss i mindre grupper för att vara nära barnen. Vi har försökt lära barnen att hantera konflikter genom att säga stopp till varandra och på detta sätt markera att man inte längre vill eller accepterar ett annat barns handlingar eller yttringar. Detta stopp-tecken kan barnen visa både kroppsligt och verbalt. Vi uppfattar att de flesta barnen har lärt sig i vilka situationer de kan använda stopptecknet som ett verktyg för att stoppa konflikterna då vi kan se att barnen använder detta mot varandra. Dock har inte alla utvecklat en förståelse för tecknet när de får stopptecknet emot sig och har svårt att förstå att deras handlingar har orsakat att någon annan

4 tagit illa upp eller vill avsluta leken. Detta kan vara ett sätt att stärka barnens självkänsla eftersom de får lära sig att hantera konflikterna själva. Ett annat mål i Snäckstrands värdegrundsarbete är att inte använda begreppet INTE. Begreppet är ett väl förankrat begrepp som används mycket i det vardagliga språket och det krävs att man hela tiden tänker igenom hur man ska formulera sig. Detta upplever vi har varit svårt, men givande. Att försöka utesluta begreppet Inte kan vara positivt för både barn och vuxna eftersom man blir tydligare i sitt språk. Exempelvis Vi ska inte gå ut eller vi stannar inne idag har samma betydelse men det första citatet är lättare att missförstå. Vilka faktorer har påverkat måluppfyllelsen? Det är svårt att hålla fokus på målet när det är stressigt. Barnen kan känna sig otrygga med vikarierna vilket påverkar deras självkänsla, samt att vikarierna inte alltid blir informerade om vilka mål Snäckstrands förskola har och inte därför kan arbeta och sträva efter detta mål. Att inte använda inte är en invand språkformulering som kräver mycket tanke och reflektion för att försöka använda mindre. Vi tror därför att detta mål borde finnas kvar för att detta ska bli något naturligt. Uppföljning och utvärdering Några utvecklingsområden som kan förbättras är: Låta barnen prata känslor. Diskutera med kompisarna om hur man kan uppleva när någon säger fula ord, slår mig, inte hälsar etc. Detta kan göra att barnen får en bättre förståelse för hur andra känner och upplever situationer. Att barnen skapar en förståelse av begreppet stopp. Vad menar vi egentligen? Kompissamtal (de har varit för små för detta denna termin). Dramatisering. Bättre information till vikarier om förskolans prioriterade mål Formulera metoderna för Snäckstrands värdegrundsarbete Fortsatt utvecklingsarbete Under våren 2013 inleddes ett forsknings- och utvecklingsprojekt Värdepedagogik i nordiska förskolor, i samarbete med Linneuniversitetet. Syftet med projektet är att öka medvetenheten om hur vi kommunicera värden och att bli medveten om vilka värden vi förmedlar. Vi har valt att fördjupa oss i barns delaktighet. Projektet kommer att pågå under tre år och bygger mycket på deltagarnas egna reflektioner.

5 Vi har arbetat med att bestämma vad delaktighet betyder för oss som arbetar på Snäckstrands förskola. Vi har enats kring att följande faktorer är viktiga och stödjer barns delaktighet. Närma sig barns perspektiv Lyhördhet Kommunikation Närvaro Utveckling och lärande Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande. Vi dokumenterar barnens lek och lärande som underlag för att reflektera, planera, genomföra och utveckla verksamheten tillsammans med barnen. Förskolans gemensamma mål: Att barnen stimuleras och utmanas i språk och kommunikation genom att ta tillvara på barnens intresse kring djur och natur. Målkriterier Detta sker när: barnen med olika uttrycksformer skapar relationer/berättelser kring djur och natur Aktiviteter för att nå målet: vi erbjuder många olika uttrycksformer vi stimulerar barnens ord och begreppsförråd vi erbjuder barnen möjlighet att undersöka, reflektera och argumentera vi använder naturen som lärmiljö miljön på förskolan stimulerar och inspirerar vårt valda tema Vårt gemensamma syfte med temat Att genom ett utforskande arbetssätt väcka barnens nyfikenhet, intresse och kunnande. Att skapa möjlighet för delaktighet och samarbete. Att barnen tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld. Att barnen utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöka förstå andras perspektiv. Att skapa en relation med och utveckla sina kunskaper inom naturvetenskap och estetik.

6 Att barnen utvecklar sin kreativa förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter genom många uttrycksformer såsom lek, bild, skriftspråk, rörelse, sång, musik, dans drama, it, bygg och konstruktion. Att ta tillvara på den fantastiska lärmiljön som vi har kring Snäckstrands förskola med både skog och hav. Att barnen upplever sig som kompetenta och tycker att det är roligt att lära. Inför uppstarten av projektet hade vi en lång insamlingsperiod för att se vad som kunde intressera barnen. För att väcka barnens intresse använde vi oss av sagor och berättelser. Naturen kring förskolan har varit en stor inspirationskälla. Vi har också erbjudit barnen möjlighet till att utveckla sin kreativitet, fantasi och sitt skapande genom arbetet i förskolans ateljé. De yngsta barnen på Bojen visade stort intresse för småkryp och särskilt maskar. Skogen och gläntan har varit naturliga lärmiljöer. Barnen har fått uppleva naturen med alla sina sinnen. Maskprojektet har också varit levande på gården och inne på förskolan i form av ett maskakvarium. Barnens begrepp kring djur och natur har utvecklats under projektets gång. En grupp på Bojen har utmanat barnen i att se olika fenomen i naturen såsom årstidväxlingar och växters förändringar. Man har arbetat med odlingar. För att stimulera barnens språk och kommunikation har man erbjudit många olika uttrycksformer som skapande, sagor, berättelser, sång, musik, rörelse, drama och it. De äldre barnen på Fyren har också arbetat med sagor och berättelser. I den röda gruppen har projektet kretsat kring Trollet Snigelbär. Spänningen och fantasin har varit stor och barnen har varit mycket drivande i projektet. Barnens intresse för skriftspråket har utvecklats under projektets gång. Bergakungenssal har inspirerat barnen att utforska vidare. Gula gruppen har använt sig av Sagan om de tre som grisarna. Pedagogerna såg ett behov av att utveckla barnens ritande och stärka deras självförtroende kring det. De har också under projektet arbetat mycket med bygg och konstruktion. Blågruppen har fokuserat på småkryp och insekter. Barnen var mer intresserade av faktabaserad information. Lärplattan och smartboarden har varit naturliga kommunikationsverktyg för barnen. De har spelat in egna filmer, sökt information, läst och skrivit själva. Måluppfyllelse, analys och åtgärder för utveckling I utvärderingarna från arbetslagen kan man se att vi har lyckats skapa samband mellan språk och natur. Språk och kommunikation har fått ett större fokus under året och man kan se en stor utveckling i de olika grupperna. Barnen har fått möjlighet att utrycka sina tankar och erfarenheter med många olika uttryckssätt. Sagan och berättandet har inspirerat projekten. Digitala verktyg har använts i alla grupper och varit i ett stöd i utvecklingen av barnens språk. Arbetslagen lyfter också fram arbetssättet med mindre grupper som en viktig förutsättning för att skapa delaktighet och möjlighet till samarbete. Alla grupper har

7 Barnen har också i projekten utvecklat sina kunskaper inom naturvetenskap och estetik. Vi upplever att projektet har varit meningsfullt och lustfyllt för både barn och vuxna. Barnen har fått uppleva att det är deras projekt. Under läsåret har pedagogerna fått fortbildning kring berättarkonst, ipads utbildning och workshops kring olika skapande tekniker. Alla grupper beskriver att intresset från barnen fortfarande är stort och att man gärna vill fortsätta att fördjupa projektet. Åtgärder för utveckling: Fortsätta att fördjupa arbetet sagor och berättelser Arbeta för att skapa en mer inspirerande innemiljö. Använda mer drama, musik och dans i nästa projekt. Fortsätta att utveckla arbetet med digitala hjälpmedel. Fortsätta med naturen som inspirationskälla men kanske mer fokus på växter. Önskemål om fler lärplattor så att det finns tillgång till en i varje grupp. 4. Styrdokument och arbetssätt Förskolan arbetar efter, FN:s barnkonvention, FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Agenda 21, Skollagen, Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 och Mörbylånga kommuns skol vision På föräldramöten, utvecklingssamtal, föräldraråd och på förskolans blogg beskriver vi hur vi omsätter målen i förskolans läroplan. Vi har också tillsammans med föräldrarna diskuterat barnsyn, lärande och förskolans värdegrund. Syftet är att föräldrarna ska få en ökad förståelse för vårt arbetssätt kopplat till förskolans styrdokument. Vi dokumenterar delar av vårt arbete för att vi ska kunna följa och utmana barnens lärande och för att utveckla vårt arbete. Förskolans pedagogiska miljö ska fungera som stöd för att uppnå målen i läroplanen. För att öka kompetensen och för att få ny inspiration har personalen varit på studiebesök och auskultation på andra förskolor. Vi har också tagit emot studiebesök från andra förskolor som har varit intresserade av vår verksamhet. Snäckstrands förskola har tagit ställning till att verksamheten ska prioritera följande värden: Barn kan Syfte: Barn ska få känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra och lära sig. Utförande: Förskolan ska erbjuda sammanhang där barnen upplever sig som lärande och skapande individer. Delaktighet

8 Syfte: Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft. Utförande: Lärandet ska baseras på samspel mellan vuxna - barn, barn-barn. Barngruppen ska ses som en viktig och aktiv del i lärandet. Utforskande Syfte: Barns nyfikenhet och lust att lära ska utgöra grunden för den pedagogiska verksamheten. Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Utförande: För att stimulera barnets utveckling och lärande erbjuds många olika uttrycksformer. Färjestaden den 1 juli 2014 Anneli Smedberg Förskolechef