"Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:"

Transkript

1 Normer och värderingar 1. Mål: "Vi ska ge barnen många möjligheter att ta hänsyn och leva sig in i andra människors situation samt att vilja hjälpa andra:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder, arbetssätt. Pedagogisk miljö och material för utveckling och lärande. En avgörande del i arbetet med värdegrundernas olika områden är den osynliga pedagogiska miljön, dvs. pedagogernas förhållningssätt till livet, barnsyn, som måste hållas levande genom ständiga samtal med barn, föräldrar och andra pedagoger. Genom att jobba i smågrupper får barnen större mojlighet att möta varandra, lyssna på varandra, leva sig in i varandras situation och ta hänsyn till varandra. Vi kommer att öka materialutbudet. Vårt material ska visa på olikheter manniskor emellan (exempelvis handikapp) men även sätt att se på saker och olika kulturer. Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar för dessa. Lek, sånger, musik, drama och böcker som ett led i att forstå sina egna känslor och därmed även andras. Fördjupa oss i sånger, lekar och berättelser som handlar om samspel mellan människor. Vi dramatisera tillsammans med barnen. Dessa tillfällen ger möjligheter till samspel med varandra. Vi har som ett önskemål att förbättra utbudet av material i "hemvrån". (Kanske barnen kan få ta med sig nånting hemifrån). Hemvrån är en bra plats och miljö för barnen att få möjlighet till att sätta sig in i andra roller och leva sig in i andras liv och med mer rekvisita i hemvrån skapar vi möjligheter för att leken kan utvecklas. Rekvisita är en viktig föutsättning för de flesta projekt. Barnen kan själva gå och hämta, och själva leka sig in i leken/projektet. Barnens interesse för resande har redan satt sin prägel i leken, rörelsen, i sånger, musiken och dramat. Bygg- och konstruktionslek I bygg och konstuktionslek kommer barnen att möta många tilfällen där de måste visa hänsyn och sin hjälpsamhet. De kan lära av varandra i byggandet. Lekrummet är ett bra möteplats för byggande, där har vi byggbord, oh-apparat och många olika sorters byggnadsmaterial. I konstruktionsleken kommer vi att visa barnen materialutbudet. Vi kommer att hjälpa barnen att introduceras till ljusbordet och konstruktionsbygge igen. Språkutveckling och kommunikativ förmåga

2 Närvarande pedagoger som sätter ord på det barnen ser, samtalar med barnen om olika händelser i vardagen. Bildspel i datorn på avdelningen, på olika människor, olika familjer, mångkultur och mångfaldighet. Vi ska ha böcker och bilder tillgängliga för barnen att samtala kring. Vi kommer att arbeta mer med känsloutryck. Hjälpa barnen att sätta ord på olika känslor. Vi som pedagoger förstärker och sätter ord på barnens empatiska handlingar. Matematiskt och logiskt tänkande Ge barnen tillfällen att samarbeta kring problemlösning och material. Förståelse för natur och naturvetenskapligt tänkande. Att tillsammans med barnen reflektera över deras tankar och teorier om t.ex. djur och växter, om olika naturfenomen (t.ex. vind, vatten, osv.) Att vi tillsammans reflekterar över vad de innebär att vara snäll mot djur och natur (respektera växter och djur). ( t.ex. att förklara för barnen att man inte kan rycka i träden, eller trampa på myrorna). 3. Hur och när ska vi följa upp målet? Vi kommer att följa upp målet under varje fredagsreflektion/planering, på våra avdelningsmöten en gång i månaden, ha diskussioner på våra interna gruppmöten några gånger under varje termin. För att förstå vart vi är på väg måste vi utgå från observationer och de relektioner vi gjort utifrån dessa. Detta ställer krav på att vi förstärka vår dokumentation. 4. Vad, hur och vem ska dokumentera. Samspel ska dokumenteras genom skrift och foto. Att vi pedagoger antecknar samtal/samspel så att vi senare kan prata med barnen om det de har upplevt. Alla pedagoger ska dokumentera, vi hjälper varandra och delar upp våra roller. 5. När ska vi ha uppnått målet, tidplan. Detta mål kommer vi att arbeta mot hela verksamhetsåret, ett mål som vi arbetar med varje dag i varje situation. Igenom reflektion och dokumentation kommer vi att få överblick över hur vi ska börja detta arbete. Under sista fredagsreflektion i januari kommer vi att diskutera hur vi har lyckats uppnå målet. Är det något vi ska ändra inför framtiden? 6. Vem är ansvarig.

3 Det övergripande ansvaret att reflektionen används som verktyg har Guðný. Varje pedagog på avdelningen har ansvar för sina områden, samt att observationer och dokumentation av dessa blir gjorda. Ansvarsområden: Sång, musik, drama och sagor Datorn, skapande i lera, papper och naturmaterial. Bygg och konstruktion, ljus, vatten och måleri Inomhus/utomhus Utveckling och lärande 1. Mål: "Barnen ska ges möjlighet att kunna förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många utttrycksformer. Handleda barnen så att de kan hantera uppkomna konflikter samt förstå rättigheter och skyldigheter:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder, arbetssätt. Pedagogisk miljö och material för utveckling och lärande. Att den pedagogiska miljön stödjer lust till lärande, barnen ska ges tillfälle att arbeta i olika stationer där materialet inspirerar och gör dem nyfikna att utveckla nya tankar och utmanar barnen. Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar för dessa. Treåringarna fortsätter att jobba med resandet. Deras interesse för resande har redan satt sin prägel i leken, rörelsen, sången, musiken och dramat. Vi vill genom denna verksamhet ge dem möjligheter att återberätta upplevelser. Förmå dem att komma med sina egna sagor och berättelse som handlar om resor med olika färdmedel till såväl olika i världen som i närområdet.

4 Ettåringar ska få tillgång till olika material i ateljen, för att sedan kunna välja hur och vad de vill skapa. Vi måste introducera olika sorters atelje material. Detsamma gäller musik, introducera olika musik, göra musik tillgänglig. De kan själva skapa musik genom att använda t.ex. trummorna och genom olika typer av material. Bilder till sånger, rörelse till sånger (då kan de själva visa vilken sång de vill höra eller dansa till). De kan få en förståelse för sången. I bildskapande ska barnen få möjlighet att använda nya tekniker för att kunna förmedla sina känslor och tankar samt få tid och arbetsro till att skapa bilder. Bygg- och konstruktionslek I bygg och konstuktionslek kommer barnen att möta många tillfällen där de måste visa hänsyn och hjälpsamhet. De kan lära av varandra. Vi ska introdusera en möteplats för byggande i lekrummet. Genom bildspel kan barnen bli inspirerade till bygglek och utveckla sin bygglek. Språkutveckling och kommunikativ förmåga Närvarande pedagoger som tolkar det barnen ser och samtalar med dem om olika händelser i vardagen. Bildspel i datorn som visar mångfaldighet. Ger barnen många och interessanta tillfällen att kommunicera med varandra, med föräldrar och pedagoger. Bilder kan vara ett sätt att kommunicera för de yngsta. Vi ska sätta in flera bilder i barnens pärmar, bilder som visar vad de gör och har gjort, så att de sen kan visa när de vill göra det igen eller för att skapa grund till återkoppling och diskussionsämnen för de äldre. Bilder och böcker som visar olika miljöer är också bra "verktyg" till att utveckla språk med hänsyn till detta mål. Matematiskt och logiskt tänkande Ge barnen tillfällen att mötas kring matematiska problem, som att utmana barnens tankar om avstånd, tid osv. Skapa möjlighet för barnen att kunna leka med begrepp såsom "meter", "centimeter" med hjälpmedel som t.ex. tumstock och måttband. Vidare arbeta med begrepp såsom större än och mindre än, samt med kvantitet, såsom fler än och färre än och rumsbegrepp, såsom framför, bakom, på och under. Förståelse för natur och naturvetenskaplig tänkande. Treåringarna fortsätter med skogsutflykter och att konkret uppleva naturen i närområdet, med sina gamla kompisar som har flyttat till Timjan. Men tillsammans med alla barn reflektar vi pedagoger över deras tankar och teorier om naturen, vädret, naturfenomen, årstidsskiftingar osv.

5 Äldre barnen kan t.ex ta med sig något ifrån naturen från sina skogsutflykter, berätta och visa för oss andra vad dom har lärt sig på sina utflykter. 3. Hur och när ska vi följa upp målet? Vi kommer att följa upp målet under varje fredagsreflektion/planering, på våra avdelningsmöten en gång i månaden, ha diskussioner på våra interna gruppmöten några gånger under varje termin. För att förstå vart vi är på väg måste vi utgå från observationer och reflektioner som är gjorda utifrån dem. 4. Vad, hur och vem ska dokumentera. Samspel ska dokumenteras genom skrift och foto. Att vi pedagoger antecknar samtal och samspel så att vi senare kan prata med barnen om det de har upplevt. Alla pedagoger ska dokumentera, vi hjälper varandra och delar upp våra roller. 5. När ska vi ha uppnått målet, tidplan. Detta mål kommer vi att arbeta mot hela verksamhetsåret. Genom reflektion och dokumentation kommer vi att få överblick över hur vi ska börja detta arbete. Under sista fredagsreflektion i januari kommer vi att diskutera hur vi har lyckats uppnå målet. Är det något vi ska ändra på till nästa verksamhetsår? 6. Vem är ansvarig. Det övergripande ansvaret att reflektionen används som verktyg har Guðný. Varje pedagog på avdelningen har ansvar för sina områden och att observationer samt dokumentationer blir gjorda. Asvarsområden: Sång, musik, drama och sagor Datorn, skapande i lera, papper och naturmaterial.

6 Bygg konstruktion, ljus, vatten och måleri Innomhus/utomhus Barns inflytande 1. Mål: "Barnen ska ha möjlighet att göra sina egna val, men med hänsyn till de demokratiska principer som råder i verksamheten:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder, arbetssätt. Pedagogisk miljö och material för utveckling och lärande. Miljön är den tredje pedagogen, därför är det vigtigt att den pedagogiska miljön är så tydlig att barnen vet vad de har att välja mellan. I barnens inflytande är de viktigt att miljön/materialet stödjer barnens utveckling och självständighet. Material måste vara tilgängligt för barnen, på deras nivå och synligt (tex genomskinliga eller öppna lådor). Självständiga barn kan påverka sitt eget inflytande på ett positivt vis. Skapande verksamhet, lek, bild, rörelse, sång, musik och drama och förutsättningar för dessa. Vi kommer att fortsätta med att introducera stationer och material för barnen. Barnen är duktiga på att visa och säga till oss vad de vill göra och vilka önskemål de har. Med tillgång till material för skapande verksamhet får vi barnen att göra sina val utifrån egna intressen och att få inspiration av varandra till något annat. Bygg- och konstruktionslek Vi kommer att fortsätta med att introducera stationer och material för barnen. Barnen är duktiga på att visa och säga till oss vad de vill göra och vilka önskemål de har. Med tillgång till material för skapande verksamhet får vi barnen att göra sina val utifrån egna intressen och att få inspiration av varandra till något annat.

7 Språkutveckling och kommunikativ förmåga Genom att använda bilder och berättelser ger vi barnen större möjligheter att förstå vad de kan välja, och även förklara konsekvenserna av de val som är gjorda. Matematiskt och logiskt tänkande Vi ska få barnen att förstå och förhålla sig till enkla principer som att alla inte kan välja samma sak samtidigt, utan att fyra kanske kan lösa ett och samma konstruktionsproblem tillsammans. Förståelse för natur och naturvetenskaplig tänkande. Vi kommer att fortsätta med att introducera stationer och material för barnen. Barnen är duktiga på att visa och säga till oss vad de vill göra och vilka önskemål de har. Genom att visa på kopplingen mellan natur och naturvetenskapliggt tänkande och de material för skapande verksamhet vi tillhandahåller för barnen möjliggör vi för barnen att se samband och hitta lösningar utifrån egna intressen och att få inspiration av varandra till något annat. 3. Hur och när ska vi följa upp målet? Vi kommer att följa upp målet under varje fredagsreflektion/planering, på våra avdelningsmöten en gång i månaden, ha diskussioner på våra interna gruppmöten några gånger under varje termin. För att förstå vart vi är på väg måste vi utgå från observationer och de reflektioner som är gjorda utifrån dem. 4. Vad, hur och vem ska dokumentera. Samspel ska dokumenteras genom skrift och foto. Att vi pedagogerna antecknar samtaler/samspel så att vi senare kan prata med barnen om det de har upplevt. Alla pedagoger ska dokumentera, vi hjälper varandra och delar med oss roller. 5. När ska vi ha uppnått målet, tidplan.

8 Under sista fredagsreflektion i januari kommer vi att diskutera hur vi har lyckats uppfylla målet. Är det något vi ska revidera? Finns behov att sätta nya mål? 6. Vem är ansvarig. Det övergripande ansvaret att reflektionen används som verktyg har Guðný. Varje pedagog på avdelningen har ansvar för sina områden och att observationer blir gjorda. Ansvarsområden: Sång, musik, drama och sagor Datorn, skapande i lera, papper och naturmaterial. Bygg konstruktion, ljus, vatten och måleri Innomhus/utomhus Förskola och hem 1. Mål: "Föräldrarna ska få insyn och förståelse över det koperativa lärandet:" 2. Hur vi ska arbeta för att uppnå målet, metoder, arbetssätt. Vi ska synliggöra barns lärande genom den pedagogiska dokumentationen inom målets alla områden. Föräldrarna får möjlighet att bli delaktiga på våra öppna avdelningsmöten en gång/månad samt genom väggdokumentationer och veckobrev. 3. Hur och när ska vi följa upp målet?

9 Vi kommer att följa upp målet under varje fredagsreflektion/planering, på våra öppna avdelningsmöten en gång i månaden tillsammans med föräldrarna. För att förstå vart vi är på väg måste vi utgå från observationer och reflektioner som är gjorda utifrån dem, här måste möjliggöra för våra föräldrar att involveras i våra tankar och ideér. Här måste föräldrarna få säga sitt, genom samtal med oss och genom enskild uppföljningssamtal. 4. När ska vi ha uppnått målet, tidplan. Vi ska ha tre öppna avdelningsmöten, en i slutet av respektive januari, februari och mars. När vi har kontinuitet i dessa möten så kan vi säga att målet är uppfyllt. Under sista fredagsreflektion i januari kommer vi sedan att diskutera hur vi har lyckats uppfylla målet. Är det något vi ska ändra på? Finns behov att sätta nya mål? 5. Vem är ansvarig. Det övergripande ansvaret att föräldrana bjuds in och att vi har material att diskutera har Guðný. X har ansvar för veckobreven som kommer iväg på. Fredagar! Alla pedagoger har ansvar att observationer blir gjorda och vid behov dokumenterade, samt reflekterade pedagoger emellan och tillsammans med barnen