KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET Kalvhagens förskola Författare: Ulrika Ardestam

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Tillvägagångssätt Året som gått Året som kommer Förskolechefens ansvar Framåtblick

3 1. Inledning Kalvhagens förskola är en kommunal förskola som ligger på norra Lidingö i närhet av hål två på Lidingö golfbana. Förskolan byggdes 2006 då behovet av platser var stort. Förskolan är en paviljonglösning som staden hyr av Temporent. Förskolan har tre hemvister och en gemensam naturskön gård med närheten till naturen bakom husknuten. Antalet anställda på Kalvhagens förskola har under läsåret 2013/2014 varit 16 medarbetare, varav 4 förskollärare, 10 barnskötare och 1 ekonomibiträde. Kalvhagens förskola har också haft tillgång till pedagogista och ateljerista på totalt 15 % under året. Barnantalet har under läsåret varit mellan barn. Kalvhagens förskolas verksamhetside Kalvhagens förskola ska ha en väl planerad pedagogisk verksamhet och genomtänkta läromiljöer som stimulera barnen till att i sin egen takt sträva efter utmaningar och ny kunskap. Barnens nyfikenhet och intressen ska ligga till grund för innehållet i den pedagogiska verksamheten och det gemensamma forskandet. Pedagogerna på Kalvhagens förskola ska utvärdera och utveckla arbetssättet genom reflektion, analyser och utvärdering som sker löpande under läsåret, för att få en bra balans mellan utmanande läromiljöer och ett optimalt arbetssätt. På Kalvhagens förskola ska alla arbeta för en god föräldrasamverkan 2. Tillvägagångssätt Underlag och strukturer för framtagande av kvalitetsrapporten Till grund för kvalitetsredovisningen ligger avdelningarnas utvärderingar som sker löpande under läsåret i ett förutbestämt måldokument. Kvalitetsrapporten är framtagen genom ett samarbete mellan förskolechefen och avdelningarna. Varje avdelning har utvärderat och reviderat målen vid tre tillfällen, i november, februari samt slututvärdering i juni. Detta har sedan legat till grund för nästa läsårs målarbete. Vi har också använt oss av brukarundersökningen och barnrådet. Utvärdering och revidering av målen för läsåret sker fortlöpande under året vid 3 fastlagda tidpunkter. Dessa tidpunkter är Målskrivning: augusti Första utvärderingen: november Andra utvärderingen: februari Slututvärdering: Juni I slutet av vårterminen får varje avdelning tid för att göra slututvärderingen och diskutera och reflektera över året som gått och diskutera vad man kan ta med sig inför nästa läsår. 3

4 Elevers, lärares och vårdnadhavares delaktighet Vårdnadshavarna har möjlighet att årligen besvara en brukarundersökning om förskolans verksamhet, undersökningen genomförs i hela Lidingö stad av en oberoende marknadsundersöknings företag. Brukarundersökningens resultat använder vi oss av inför kommande läsårs målformuleringar. I år fick vi 81 % ( % )svarande på brukarundersökningen vilket är ett mycket högre svarstal än föregående år. På detta sätt gör vi föräldrar delaktiga och ger dem möjlighet att påverka vår verksamhet Föräldramöte 1ggr/läsår Föräldraråd 2 ggr/termin Brukarundersökning ggr/ läsår Utvecklingssamtal 1ggr/termin Samtal med Pedagoger och förskolechef Veckobrev och övrig dokumentation Verksamhetsbrev skrivna av mig ca 3ggr/ termin På detta sätt ger vi barnen inflytande i förskolans verksamhet. Barnråd- Barnen träffar mig och en pedagog tre gånger per termin, där tar vi upp frågor som rör förskolans verksamhet. Ex inför ny likabehandlingsplansskrivning går vi runt ute och inne och barnen får berätta om det finns ställen där de inte känner sig sedda eller om det finns ställen där det sker många konflikter. Sedan tar vi med oss detta till kartläggningen i likabehandlingsplanen. På barnrådet har vi pratar om vad barnen vill ha för aktiviteter på förskolan i ett visst projekt. Vi har fått många kreativa och i nytänkande förslag från barnen, när vi pratade om gården önskade barnen en igloo att leka i och även att vi ska ha husdjur på förskolan. Många kloka tankar har kommit upp på barnrådet och några har vi tagit med oss och arbetat vidare med. Dagliga samtal med barnen är något som vi lägger stor vikt vid och försöker att möta deras önskemål i den mån det går. 3. Året som gått Under läsåret har pedagogerna träffats på torsdagar i reflektionsgrupper och förskollärarna träffas var tredje vecka. Vi har diskuterat och drivit övergripande utvecklingsfrågor där fokus har varit att skapa en likvärdig och kvalitativ förskola tillsammans. Dessa möten har lett till att vi utvecklat verksamheten framåt och även vidareutvecklat vissa nya arbetsätt utifrån det vi diskuterat. Ibland har det varit svårt att genomföra mötena pga. sjukfrånvaro och inplanerade fortbildningar. Vid min frånvaro har oftast reflektionsgrupperna genomfört och pedagogerna har hållit i dessa möten själva. Dessa möten är mycket viktiga för vår verksamhets utveckling och ett mycket viktigt möte för mig då jag under dessa möten får mer insyn i vilka svårigheter och vilka framgångar man har upplevt den senaste tiden. Detta ger mig vägvisning till vilket stöd/utmaningar jag behöver ge till arbetslagen och enskilda pedagoger för att vidareutveckla verksamheten framåt. Jag har också varit med på några avdelningsmöten under året för att diskutera vissa utvecklingsfrågor 4

5 Under året har vi arbetat bland annat med detta: språkprojekt pedagogiskt ledarskap Bruk Studiebesök på andra förskolor Studiebesök i förskoleklass Läromiljöer Resultat och måluppfyllelse Normer och värden Mål: Verksamheten i skolor och förskolor har fokus på normer och demokratiska värden, utifrån vår vision och värdegrundsord. Vi arbetar ständigt med värdegrunden i den dagliga verksamheten. Likabehandlingsarbetet är något som man arbetar med på alla hemvister på olika sätt utifrån barns ålder och intressen. Arbetssättet kan se olika ut mellan hemvisterna a eftersom vi utgår från det individuella barnet i varje barngrupp. Tryggheten för både barn och föräldrar är något som vi arbetar aktivt med ständig då vi anser att det är av största vikt att alla känner en tilltro till alla som jobbar på Kalvhagens förskola. Trots stora motgångar under året så har alla pedagoger möt det på ett professionellt sätt och vi har gemensamt arbetat för att hitta en lösning snarast och ta tag i händelsen för allas bästa. Exempel på hur avdelningarna jobbat med målet: Ge barnen större ansvarsområden Medbestämmande barn Barnen har diskuterat hur man är en bra kompis Visar och pratar om hur man ska bemöta varandra Pedagoger som goda förebilder för barnen Arbetat för god sammanhållning i gruppen Tankekartor vid samlingar Uppmuntra barnen att berätta Mål: Verksamheten vid skolor och förskolor har fokus på professionellt ledarskap, utifrån dokumentet Förväntningar på medarbetare i Källängens skolområde. När det gäller detta mål så har vi alla på Kalvhagens förskola enats om att det absolut viktigaste i ett professionellt ledarskap är att börja se på sig själv. Det är vi vuxna som måste vara goda förebilder i alla situationer för barnen. Vi har under läsåret diskuterat ledarskapet på olika sätt och försökt att tillsammans hjälpa varandra att se utvecklingsområden. Ihop med ledarskapet har vi även jobbat med våra läromiljöer så det anpassats efter barnens önskemål och behov. 5

6 Exempel på hur avdelningarna jobbat med detta mål: Sett över och förändrat strukturen Diskuterat frågor kring ledarskap/ förhållningsätt i arbetslaget Bemöta föräldrar professionellt och vara lyhörd för deras tankar Anpassat verksamheten så den ska passa alla barn Vara lyhörd för barnens önskningar och behov. Förväntningar på varandra i arbetslaget Öppen kommunikation mellan varandra Vara goda förebilder för barnen. Förskola och hem, Utveckling och lärande, Barns inflytande Enhetens mål och fokusområde Arbeta med att motverka traditionella könsroller och mönster i barngruppen Alla pedagoger ska vara väl förtrogna med förskolans IT resurser och använda dem i det pedagogiska arbetet med barnen. Språkprojekt På Kalvhagens förskola har pedagoger och barn arbetat med ett språkprojekt. I detta projekt har man bland annat arbetat med sagor, teater, musik och skapande. På en hemvist har man arbetat med Alfons Åberg och genom den boken arbetat med drama och barnens fantasi. Man avslutade projektet med att göra ett kalas utifrån boken Kalas Alfons Åberg. Barnen förberedde partyhattar, inbjudningskort och placeringskort till sitt Alfons Åbergs kalas på förskolan. Under tiden man jobbade med olika Alfons böcker så har man arbetat med barnens ordförståelse, ordförråd, bildspråk och pratat om barnens upplevelser. Utifrån de olika böckerna har barnen arbetat vidare med visa saker ett exempel är när barnen arbetade med Alfons Kalas kom frågan om luft upp när man blåser upp kalasballongerna och då forskade man vidare i ämnet luft och vad luft är. Pedagogernas upplevelse är följande vid utvärdering av projektet: barnens ordförståelse har ökat och att de använder nya ord i det vardagliga språket. Barnens fantasi har fått utlopp genom de dramatiseringar vi gjort och de skapande som blivit aktiviteter utifrån böckerna. Barnens sätt att ta sig an olika aktiviteter på ett lustfyllt sätt har skapat dragningskraft. Den kraften gör att andra lockas till att vara med och ta del av vad de olika grupperna gör och vara en del av dess innehåll. På småbarnsavdelningen har man utgått från barnens intresse av pinnar och arbetat med språket utifrån barnens intresse. Man har i detta projekt med pinnar även skapat vilket ledde till att man kom in på färger och jobbade med barnen kring detta och därefter ledde detta färgprojekt vidare till konstruktion där man jobbade vidare med färgerna men nu genom att bygga torn med olika färgade klossar. Pedagogerna var med i denna process och hjälpte barnen att benämna färger och former och matematiska begrepp som ex höga och låga torn. 6

7 Dessa barn har under läsårets gång även arbetat med bokpuffar Boken Ellens boll, barnen fick tillsammans läsa boken och sedan återberätta sagan för varandra. Utifrån denna bok kom man in på många olika matematiska och språkliga begrepp. I juni bjöd vi in alla föräldrar till en sångfest/vernissage där vi genom dokumentation visade upp läsårets verksamhet. I maj månad gjordes studiebesök på Kristallens förskola i Nacka, Svalans förskola i Alby och Katarina Västra på Söder. Dessa studiebesök redovisades (tillsammans med pedagoger från Bo förskola) också på vår utvecklingsdag där alla kunde ta del av varandras tankar kring besöken. En viktig fråga var: Vad kan vi ta med oss i vår verksamhet? Dessa studiebesök och diskussionerna som fördes under utvecklingsdagen kommer vi att arbeta vidare med under hösterminen. Detta har avdelningarna arbetat med under detta läsår utifrån enhetens mål Könsroller Observation på leken Ändrat i miljöerna så den tilltalar alla barn. Pedagogerna har prata om sina egna värderingar Varierat material som tilltalar alla Pratat om olika familjekonstellationer Pedagogernas förhållningsätt med barnen IT i förskolan Detta mål är ett mål där jag kan se i hemvistens utvärderingar att de har haft svårt att nå upp till av olika andledningar. IT har används men alla hemvister skriver att de önskar använda det mera framöver och på ett tydligare sätt. Detta kommer jag ta med mig inför nästa läsår och se hur vi kan vidareutveckla detta. Jag kommer tillsammans med pedagogerna se över vad vi behöver för fortbildning, inspiration, material mm. För att utveckla detta vidare. Språkprojektet Arbetat med sagor på olika sätt Samtalar och diskuterar med barnen Uppmuntra barnen till att berätta Lyssnat aktivt på barnens berättande och fråga vidare Arbetat med sånger, rim och ramsor Arbetat i små språkgrupper Pratat om bokstäver Citat ur en hemvist analys utifrån språkprojektet Genom att uppmuntra till berättande och genom att vi läst mycket sagor ser vi hur barnens ordförråd utökas för varje dag som går. De har även börjat intressera sig för ord de inte förstår och frågar gärna vad svåra ord betyder. 7

8 Så fort någon pedagog skriver någonting, för hand eller på datorn, är barnen snabbt där och pekar på sin bokstav. Några av barnen skriver sina egna namn och några kämpar fortfarande. De flesta känner med säkerhet igen sitt namn och vet hur många bokstäver de har och hur många likadana det finns etc Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem De äldsta barnen, födda 2008, har under våren varit på sammanlagt tre skolbesök. Detta har gällt för de barn som gått till Rudboda och Klockargårdens skola. Vi har under året haft ett sammarbete med Bo och klockargårdens skola och några pedagoger har varit med en halvdag i en förskollklass för att se verksamheten där. De pedagoger som deltagit har upplevt dessa besök som mycket givande. Jag har även ett nära sammarbete med rektorn i Bo och Klockargårdens skolor. En avdelning på Bo förskola delar samma gård och lokaler som Bo skola vilket har inneburit att jag har under året haft vissa möten med rektorn kring gemensamma frågor. 4. Året som kommer Mål för kommande läsår Vår Värdegrund Kunskap- Att barn och elever erövrar kunskap här och nu och för framtiden. Trygghet- Att inge mod och självkänsla att möta olika situationer i livet. Livsglädje- Att finna glädje i vardagen, utvecklas, göra framsteg och känna framtidstro. Respekt- Att visa omsorg och hänsyn både till individ och miljö samt se alla människors egenvärde. Social kompetens- Att kunna samspela och sätta sig in i andras perspektiv. Vi kommer under nästa läsår att ha ett projekt som heter Jorden/ världen och i detta projekt kommer vi att ta in matematiken, 5. Förskolechefens musiken, naturvetenskapliga ansvar ämnen och språk. Detta projekt kommer sedan att skrivas löpande utvärderingar på i Lidingö stads nya Pedagogiskt ledarskap projektmall. Nästa läsår kommer vi att fortsätta arbeta med Projektplanen: tema Jorden/världen Professionellt ledarskap BRUK Matematik Alla pedagoger ska vara väl förtrogna med förskolans IT resurser och använda dem i det pedagogiska arbetet med barnen Pedagogiskt ledarskap 5. Förskolechefens ansvar Förskolechefens ansvar innebär att vara pedagogisk ledare för verksamheten utifrån de styrdokument som omfattar förskolan. Förskolechefen ska ge verktyg och förutsättningar som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas på bästa sätt. Att vara förskolechef innebär 8

9 också att vara pedagogisk ledare och stötta och ge utmaningar till medarbetarna i det pedagogiska arbetet. Att ge utmaningar och initiera till utveckling av den pedagogiska verksamheten. Att vara förskolechef för två enheter kräver mycket tid och den mesta tiden går till det administrativa arbetet, vilket innebär att det finns för lite tid kvar för att jobba med den pedagogiska utvecklingen i den utsträckning jag skulle önska. Några administrativa uppgifter måste jag även delegera till medarbetarna för att de ska hinnas med och detta tar tyvärr tid från barnen. Detta är något man måste se över för min känsla är att det kommer fler administrativa uppgifter för varje år. I höstat var det en period som krävde min och pedagogernas totala uppmärksamhet och mycket energi gick till att se till att verksamheten flöt på så bra som möjligt trots många vikarier på plats. Hösten var en tuff period som vi nu kan se tillbaka på och med stolthet säga att vi löste det på det bästa sätt utifrån de förutsättningar vi hade då. Systematiskt kvalitetsarbete Vi har nu startat upp den nya projektstrukturen och kommer under nästa läsår att fortsätta att jobba med den och arbeta vidare med BRUK.Vi arbetar ständigt med att diskutera pedagogiken i vardagen. Alla pedagogerna träffas samtidigt på APT möten och utvecklingsdagar, vid dessa tillfällen har vi diskussioner kring förskolans kvalitetsarbete. Varje vecka har vi olika gruppmöten där vissa pedagogiska ansvarsområden diskuteras och planeras. Varje hemvist har 1 timme i veckan(under dagtid) där arbetslaget planerar och utvärderar sin verksamhet. Varje månad har vi APT och avdelningsmöten där utvärdering, utveckling och planering är i fokus. Vi har under detta läsår använt oss av vårt årshjul med de årliga händelserna i verksamheten. Årshjulet är uppdelat i tre delar barnens år, föräldrarnas år och pedagogernas år. Kompetensutveckling Under detta läsår har många pedagoger examinerats i PIM vilket är positivt då kraven på dokumentation ökar. Pedagogerna har även haft tillgång till stadens kompetensutvecklingsprogram och några pedagoger har gått på utvalda kurser. Vi har även samarbetat mycket med språkcentret kring språkutveckling och lånat material. Studiebesök på 3 olika förskolor och i förskoleklass har genomförts under året. Vi har också gått igenom den nya projektstrukturen på APT samt på utvecklingsdagen i maj vilket har tagits emot övervägande positivt av pedagogerna. Det var ett välkommet bidrag till att få mer kunskap om hur man startar och driver projekt, dokumenterar, utvärderar samt reflekterar över verksamheten. 6. Framåtblick Mycket har hänt under året och trots en tuff höst och jag kan se att Kalvhagens förskola har tagit ett stort pedagogiskt kliv framåt. Pedagogerna tycker att det är roligt att jobba med de pedagogiska frågorna och arbetar ständigt för att utveckla verksamheten. Jag kan också se att många pedagoger tagit ett stort kliv framåt i sitt eget pedagogiska ledarskap och ser vikten av att tänka över hur man är som ledare och stötta varandra i detta arbete 9

10 Nästa läsår kommer vi att fortsätta arbeta med Projektplanen: tema Jorden/världen Professionellt ledarskap BRUK Matematik Alla pedagoger ska vara väl förtrogna med förskolans IT resurser och använda dem i det pedagogiska arbetet med barnen. Kalvhagens förskola kommer till nästa läsår att fortsätta arbeta med verksamhetens utveckling och vi kommer att fortsätta utveckla det goda arbete vi har påbörjat. Vi kommer att fortsätta jobba med att stärka samarbetet inom och utanför enheten och söka inspiration på olika sätt till vårt projekt. Vi kommer utifrån våra erfarenheter att ta till vara på de goda idéerna och gemensamt hitta nya vägar framåt. Jag ser fram emot ett nytt härligt läsår med många nya pedagogiska utmaningar och givande diskussioner Ulrika Ardestam Förskolechef Kalvhagens förskola 10