Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Transkript

1 Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/ Alla är olika och lika bra Läsåret 2015/2016 Föräldrakooperativet Bysen 1

2 Beskrivning av förskolan Vi är ett föräldrakooperativ med barn i ålder 1-6 som bedriver vår verksamhet i Lau socken. Personalen arbetar utifrån ett helhetsperspektiv, vilket innebär att vi har ett gemensamt ansvar för barnen. Miljön både ute som inne tycker vi är viktig, den skall kännas välkomnande, rolig, trygg och lärorik. Vi erbjuder barnen en varierad verksamhet som inbjuder till lek och ett lustfyllt lärande. Vi bedriver en Mulleförskola som gör att vi utnyttjar vår närmiljö och är mycket ute i naturen och har verksamhet. Intill vår förskola har vi en lekplats där barnen inbjuds till lek och till att utveckla sin motorik och kroppsuppfattning. Vi arbetar med ett temainriktat arbetssätt så barnens lärande skall bli mångsidigt och sammanhängande. Vi utgår från barnens intressen när vi formar verksamheten. Minst en gång i veckan får barnen pröva på olika material så som ex färg, lera, experiment och naturmaterial som gör att varje barn utvecklar sin förmåga att skapa, bygga och konstruera. För att barnen ska utveckla sin matematiska förmåga använder vi oss av barnens intressen och utvecklar dem. Vi mäter och räknar, allt för att göra att matematiken lekfull och rolig. Genom att ha samling med barnen varje dag så tränar barnen sig på att se, lyssna och samtala med varandra. Vi använder oss också av sång, ramsor och rörelse. Varje dag är ett barn vaktmästare då hen får hjälpa till med dagens sysslor. Pedagogisk inriktning och profil Vår verksamhet bygger på förskolans läroplan Lpfö 98/10. Utifrån den planerar vi vår verksamhet. Vi bedriver en Mulleförskola sedan Personalen har gått en ledarutbildning inom friluftfrämjandet och alla barn samt personal är medlemmar i friluftsfrämjandet. Mulleverksamhet innebär det att vi är ute i naturen där vi upptäcker och upplever naturen tillsammans med barnen. Varje vecka går vi till en mulleplats med egen matsäck och har verksamhet. Barngruppen är indelad i tre grupper: skogsknopp, skogsknytt och skogsmulle. Vi lär oss om att värna om djur och natur, stimulerar till lek, tränar motoriken och väcker nyfikenhet och lusten till att leka och lära. Ibland lagar vi även mat över öppen eld. 2

3 Mål och arbetssätt Förskolan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (Lpfö98 rev.2010, s.5). Rolig Positiva och lekfulla vuxna finns med eller i närheten av barnens lek. Det finns en barngrupp där alla barn känner sig delaktiga och uppskattade. Leken uppmuntras och tillåts ta en stor plats i den dagliga verksamheten. Det finns tillgång till både inspirerande och lockande miljöer, både ute och inne. Trygg Det finns tydliga rutiner i den dagliga verksamheten. Barngruppen delas in i mindre grupper där alla får möjlighet att bli sedda, hörda och behövda. Se det enskilda barnet varje dag, så att de känner trygghet. Det finns ett positivt förhållningssätt till varandra Barnen uppmuntras att ta hand om, och hjälpa varandra. Föräldrarna har insyn i barnens vardag på förskolan och att det förs en öppen dialog med personalen. Lärorik Miljöerna, både ute och inne är uppmuntrande och utmanande. Vi uppmuntrar barnen att lyssna och prata med varandra både enskilt och i grupp. Lek i grupp ger möjligheter att träna konflikthantering, att ge och ta tillsammans med andra. Vi erbjuder utmaningar anpassade för åldrar i barngruppen. Barnen får använda sig av olika uttrycksformer såsom skapande, sång, ramsor, rörelse och matematik som främjar barns utveckling och lärande. Personalgrupp Helene Andreasson 100% Förskolechef/förskollärare Elin Larsson 100% Förskollärare Lisa Karlsson 100% Barnskötare (vikarie för Camilla) Kristin Malmros 80% Barnskötare Åsa Yttergren 100% Resurs Camilla Olofsson 100% Barnskötare (föräldraledig) Ulrika Johansson 80% Kock Pernilla Olofsson timanst. Städ Barngrupp Barngruppen består av 21 barn under hösten i åldern 1-5 år. 3

4 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål som överensstämmer med likabehandlingsplanen. Utöver detta ska genusperspektivet finnas med som ett prioriterat mål. 1. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra 2. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? 1. Vid kartläggningen av likabehandlingsplanen såg vi att vi behöver arbeta mer med barns språk och attityder mot varandra och mot oss vuxna. 2. Vi arbetar aktivt med värdegrunden i läroplanen, Lpfö 98/10, enligt vår likabehandlingsplan. Vi vill skapa möjligheter till god social kompetens, hjälpsamhet och ansvarskänsla och trygghet hos både barn och vuxna Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? Olika samarbetsövningar Vi samtalar om hur vi är mot varandra, hur vi använder vårt språk och hur man ska göra för att vara en bra kompis Att vuxna aktivt griper in i oenigheter och konflikter Vi ska tillsammans med barnen utforma trivselregler Uppmuntra barnens delaktighet Vuxna är viktiga som goda förebilder som vägleder barn i det sociala samspelet med andra Göra en kompissol Göra intervjuer med barnen Vi finns nära barnen i deras lek och vardag Personalen ska observera barnens samspel och kommunikation Pedagogernas förhållningssätt har stor betydelse för hur barnen väljer att lösa olika situationer. Att vara goda förebilder är av stor vikt i vårt arbete. Pedagogerna inspirerar till användande av kommunikation med kroppen och att uttrycka känslor och ord. Vi låter även barnen lösa många situationer själva när vi ser att det går bra. 4

5 Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? Vi arbetar aktivt med Grodanböckerna med Mulle och Knytt. Vi arbetar aktivt med olika böcker om känslor med Knopparna. Påbörja Stegenmaterialet med Mulle. Lyfta bra saker som barn gör. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Dagliga diskussioner i arbetslagt, med barn och föräldrar. Arbetet görs tillsammans i arbetslaget vid vår pedagogiska utvecklingstid så kallad PUT varannan vecka. Vi tittar specifikt på våra prioriterade mål med veckans glasögon i ett rullande schema. På arbetsplatsträffar så kallad APT och på planeringsdagar när förskolan är stängd. Dokumentation i olika former, t.ex. pedagogisk dokumentation, skapelser och fotografier, möjliggör att barnen kan medverka i kvalitetsarbetet. Dokumentationer ge föräldrar inblick och möjliggör samtal med barn och personal om förskolans verksamhet. Föräldraenkäter en gång per år. Utvecklingssamtal Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas? 5

6 UTVECKLING OCH LÄRANDE Ett eller två prioriterade strävansmål. Tänk på att i förekommande fall prioritera modersmålsstöd, se handlingsplan. 1. Utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik 2. Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekninker, material och redskap Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? 1. Vi vill utmana barnens fantasi. Ge dem redskap att förmedla och sätta ord och bild sina känslor. Vi vill ge dem upplevelser och vi vill ge barnen möjligheter att utveckla sin motorik 2. Vi har sett att barnen intresserar sig för att bygga med olika material. Vi vill utmana både barnen och oss själva. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? 1. Ge möjligheter till fritt skapande. Uppmuntra och ge möjlighet till fri lek. Sjunga och använda instrument. Använda flanosagor. Spontandisco. Anpassa lekmaterialen efter barnens intressen och behov. 2. Se till att det finns utmanande materil som barnen själva och med hjälp av oss pedagoger kan bygga och konstruera av. Vi tar med oss mer material ut på gården. I dagsläget har vi byggklossar i olika former och material, lego i olika storlekar, plusplus, kaplastavar. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? 1. Vi använder oss av Babblarna, rim och ramsor och flanosagor för att utveckla språket, MiniRöris för att utveckla motoriken, stafli för att måla, pedagogiskt drama för att träna samarbete som främjar leken och sångstunder för att främja musiken. 2. Vi gör ett byggtema och utmanar barnen och oss själva. Vi snickrar på i snickis på lekplatsen. Låter barnen skapa och konstruera fritt med material som finns. Vi ger barnen möjlighet att utforska nya material och tekniker. 6

7 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Dagliga diskussioner i arbetslagt, med barn och föräldrar. Arbetet görs tillsammans i arbetslaget vid vår pedagogiska utvecklingstid så kallad PUT varannan vecka. Vi tittar specifikt på våra prioriterade mål med veckans glasögon i ett rullande schema. På arbetsplatsträffar så kallad APT och på planeringsdagar när förskolan är stängd. Dokumentation i olika former, t.ex. pedagogisk dokumentation, skapelser och fotografier, möjliggör att barnen kan medverka i kvalitetsarbetet. Dokumentationer ge föräldrar inblick och möjliggör samtal med barn och personal om förskolans verksamhet. Föräldraenkäter en gång per år. Utvecklingssamtal Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas? 7

8 BARNS INFLYTANDE Ett eller två prioriterade strävansmål. 1. Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Vi vill öka barnens inflytande i verksamheten. Vi vill bli bättre på att lyssna på barnen och på att använda vår hörstyrka. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? Vi lyssnar på barnen, inte bara på vad se säger verbalt utan även på vad de uttrycker med kroppspråket. Vi tar tillvara på barnens intressen och åsikter och formar verksamheten efter barnen. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Hur utmanar, inspirerar och utvecklar vi för att följa uppsatta mål? Vi lyssnar på barnen och låter barnen lyssna på varandra. Om jag planerar en aktivitet måste jag vara beredd på att barnen låter det gå längs ett annat spår än det som jag ursprungligen tänkt. Vi lär tillsammans, barn och pedagoger. 8

9 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Dagliga diskussioner i arbetslagt, med barn och föräldrar. Arbetet görs tillsammans i arbetslaget vid vår pedagogiska utvecklingstid så kallad PUT varannan vecka. Vi tittar specifikt på våra prioriterade mål med veckans glasögon i ett rullande schema. På arbetsplatsträffar så kallad APT och på planeringsdagar när förskolan är stängd. Dokumentation i olika former, t.ex. pedagogisk dokumentation, skapelser och fotografier, möjliggör att barnen kan medverka i kvalitetsarbetet. Dokumentationer ge föräldrar inblick och möjliggör samtal med barn och personal om förskolans verksamhet. Föräldraenkäter en gång per år. Utvecklingssamtal Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas? 9

10 FÖRSKOLA HEM Hur introducerar vi vårdnadshavare och barn i förskolan? Vilken inskolningsform använder vi och varför har vi valt den? Förskolechefen och en från styrelsen har ett inskolningsprat med nya föräldrar veckan innan inskolningen börjar. Då använder vi oss av Inpratspärmen där all information om föreningen och förskolan finns. Föräldrarna delger oss sina och barnets behov och önskemål. Inskolningen sker efter ett schema där föräder och barn är här några timmar första dagen, för att sedan utöka timmarna efter hand och föräldern börjar lämna korta stunder redan andra dagen. Inskolningen beräknas ta två veckor och en förälder ska finnas tillgänglig när barnet är här. Vi har planer på att ändra inskolningsform till en föräldraaktiv inskolning. Då får vi större möjliget att lära känna nya föräldrar och de lär känna oss. Delaktighet och inflytande Hur ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet och inflytande? Hur ges vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i utvärdering av verksamheten? Vi har en sluten grupp på fb Vi använder oss av förskoleappen Vi har utvecklingssamtal minst en gång per år Månadsbrev med aktuell information Hämtning och lämning av barn Styrelsen har obligatoriskt föräldraråd varannan månad Vi har föräldramöte minst en gång per år Föräldrarna deltar i Region Gotlands föräldraenkät varje år Hur använder vi oss av de tillfällen som vardagen erbjuder? Genom den dagliga kontakten med föräldrar vid lämning och hämtning då vi uppmärksammar och kommunicerar om respektive barn. Genom dokumentationer som läggs ut på Förskoleappen. 10

11 Hur använder vi oss av de planerade tillfällena för samverkan förskola och hem? Genom olika former av delaktighet får föräldrar t.ex packa Mulleryggsäck till sina barn, ta med återvinningsmaterial. Föräldrarna har fixardagar både höst och vår då de fixar och tillverkar lekredskap och annat som pedagogerna önskar. Vi dokumenterar och sätter upp på väggarna så att barnen själva kan berätta för föräldrarna vad vi gjort. Styrelsen har obligatoriskt föräldraråd varannan månad där representanter från förskolan även är med. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Dagliga diskussioner i arbetslagt, med barn och föräldrar. Arbetet görs tillsammans i arbetslaget vid vår pedagogiska utvecklingstid så kallad PUT varannan vecka. Vi tittar specifikt på våra prioriterade mål med veckans glasögon i ett rullande schema. På arbetsplatsträffar så kallad APT och på planeringsdagar när förskolan är stängd. Dokumentation i olika former, t.ex. pedagogisk dokumentation, skapelser och fotografier, möjliggör att barnen kan medverka i kvalitetsarbetet. Dokumentationer ge föräldrar inblick och möjliggör samtal med barn och personal om förskolans verksamhet. Föräldraenkäter en gång per år. Utvecklingssamtal Analys och bedömning, samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas? 11

12 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN; SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET Hur lämnar vi över våra barn till förskoleklass, skola och fritidshemmet? Vilken överlämningsform använder vi och varför har vi valt den? Hur använder vi oss av de tillfällen som vardagen erbjuder? Hur använder vi oss av de planerade tillfällena för samverkan förskola och förskoleklass, skola och fritidshemmet? 12

13 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Dagliga diskussioner i arbetslagt, med barn och föräldrar. Arbetet görs tillsammans i arbetslaget vid vår pedagogiska utvecklingstid så kallad PUT varannan vecka. Vi tittar specifikt på våra prioriterade mål med veckans glasögon i ett rullande schema. På arbetsplatsträffar så kallad APT och på planeringsdagar när förskolan är stängd. Dokumentation i olika former, t.ex. pedagogisk dokumentation, skapelser och fotografier, möjliggör att barnen kan medverka i kvalitetsarbetet. Dokumentationer ge föräldrar inblick och möjliggör samtal med barn och personal om förskolans verksamhet. Föräldraenkäter en gång per år. Utvecklingssamtal Analys och bedömning, samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas? 13