Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Transkript

1 Lokal handlingsplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010 Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan

2 NORMER OCH VÄRDEN Ett eller två prioriterade strävansmål som överensstämmer med likabehandlingsplanen. Utöver detta ska genusperspektivet finnas med som ett prioriterat mål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Förskolan ska sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors empati samt att vilja och hjälpa andra. Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Därför att respekt för varandra och närmiljön blir ett naturligt förhållningssätt i vardagen. Därför att vi vill uppmärksamma barnen om och att se konsekvenser av sitt eget handlande, såväl i det sociala samspelet som i naturen. Därför att få barnen själva uppmärksamma på vilka konsekvenserna blir av sitt handlade, att fundera kring hur ens handlande kan kännas för andra. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Vi pedagoger är närvarande i den fria leken och stöttar vid behov. Vi använder möjligheten i smågrupperna, måltiderna etc. att diskutera om hur vi kan respektera varandra. Vi berömmer barnen när de visar respekt och omsorg. Vi utmanar barnen att säga/göra förlåt och ställa frågan hur barnen kan göra sin kompis glad igen. Vi pedagoger föregår med gott exempel tex överdriva förlåt för att ge ordet rätt innebörd.. Vi gör vardagliga dramatiseringar kring konflikthändelser. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Vi använder möjligheten i smågrupperna att diskutera om hur vi kan respektera varandra. Vi berömmer barnen när de visar respekt och omsorg. Vi använder oss av måltider, samlingar, sagosamlingar samt lånar böcker från bibliotek Vi uppmuntrar barnen att dela med sig av det man har. Vid tex pyssel tar vi fram färre material än vad det finns barn och utmanar barnen att tänka själva hur de kan lösa problemet. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? På APT, planeringsdagar, föräldramöten och utvecklingssamtal.

3 Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas?

4 UTVECKLING OCH LÄRANDE Ett eller två prioriterade strävansmål. Tänk på att i förekommande fall prioritera modersmålsstöd, se handlingsplan. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter, samt att ta ansvar för gemensamma regler. Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Därför att flera barn behöver stöd i sin språkutveckling i framför allt uttal och ordförståelse. Därför att på längre sikt lära sig förstå och respektera andra människor och varandras åsikter. Därför att vi vill stärka det sociala samspelet. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Vi samtalar med barnen och ställer frågor som utmanar barnen att berätta. Vi benämner orden riktigt t ex vid måltiden: kan du skicka smöret? (ej kan du skicka den?). Vi korrigerar barnens uttal passivt genom att bekräfta och upprepa det barnet säger med rätt uttal. Vi är närvarande pedagoger som reagerar och stöttar i samtalet mellan barnen. Vi visar barnen tillit genom att t ex låta dem ansvara för låneleksaker. Vi är närvarande och lyhörda på hur barnen hanterar olika konfliktsituationer och andra dilemman. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Vi använder medveten språkträning i samlingar med sånger, sagor etc. Vi samtalar och gör olika problemlösningar i smågrupperna. Vi stimulerar munmotoriken hos barnen. Vi utnyttjar sagostunden till att samtala om det man läst. Vi använder måltiderna till samtal av olika slag. Vi utför och använder oss av gruppstärkande lekar. Vi planerar aktiviteter utifrån gruppsammansättning av barnen, deras intressen och personlighet.

5 Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Vi följer upp våra ansvarsbarn och tittar lite extra. Vi utvärderar på APT, planeringsdagar, föräldramöten och utvecklingssamtal. Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas?

6 BARNS INFLYTANDE Ett eller två prioriterade strävansmål. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handingar och för förskolans miljö. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Syfte Varför prioriterar vi dessa mål? Därför att vi vill göra barnen medvetna om att deras åsikter är viktiga och kan påverka deras tillvaro, både miljö och vardag. Därför att vi vill stärka barnens identitet. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som vardagen erbjuder? Vi utvecklar samarbetsövningar och uppmuntrar samarbetet mellan barnen. Vi lyssnar in barnens intressen. Vi är lyhörda för barnens lek och samtal. Vi hjälper dem att utveckla deras tankar, med hjälp av media, böcker, studiebesök etc. Vi visar på varför man inte alltid få som man vill. Vi hjälper barnen att våga stå för sina åsikter. Vi uppmärksammar barnen på de val de gör och dess konsekvenser. Vi medvetandegör barnet om sin identitet och stärker barnet i den. Vi låter barnen påverka valet av lunch via önskevecka i samarbete med cateringfirman. Vi tar ett steg tillbaka och väntar in barnen för att ge dem större möjlighet att utveckla sina egna tankar. Vi vill visa barnen tillit och ge förtroende att ta eget ansvar. Hur använder vi oss av de lärandetillfällen som de planerade aktiviteterna erbjuder? Vi dramatiserar om innebörden att respektera varandras åsikter och hur man gör det. Vi följer upp barnens intressen och planerar efter det. Vi använder oss av den blå luftlådan - vi inspirerar, gör nya experiment och tar tillvara på barnens kommentarer och funderingar för att gå vidare. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? På APT, planeringsdagar, föräldramöten, utvecklingssamtal. Vi för ett levande samtal om barnens valmöjligheter.

7 Analys och bedömning av måluppfyllelse samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas?

8 FÖRSKOLA HEM Hur introducerar vi vårdnadshavare och barn i förskolan? Vilken inskolningsform använder vi och varför har vi valt den? Pärlan kontaktar vårdnadshavare och bestämmer inskolningsdatum samt informerar hur inskolningen kan gå till. Vi avsätter 1-2 veckor för inskolning men utgår från barnets ålder, identitet etc. Föräldrar är med under större delen av inskolningen, vilket ger en förbättrad förståelse för barnets vistelsetid. Tiderna bestäms i samråd med vårdnadshavare. Förälder lämnar barnet på Pärlan efter överenskommelse med ansvarig personal. Delaktighet och inflytande Hur ges vårdnadshavare möjlighet till delaktighet och inflytande? Hur ges vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i utvärdering av verksamheten? Vårdnadshavare får ta del av vår lokala handlingsplan via mail och samtal på föräldramöte och utvecklingssamtal. Vårdnadshavare får fylla i en enkät om verksamheten och hur man upplever den en gång per år. Vi försöker vara lyhörda för vårdnadshavares önskemål. Vi delger information om vardag och verksamhet via tamburkontakt, via media, i barnens portfoliopärmar, dokumentation på vägg etc. En enkät får fyllas i av vårdnadshavare efter avslutad inskolning, inför inskolningssamtal. Hur använder vi oss av de tillfällen som vardagen erbjuder? Vi publicerar foton och viss information på Pärlans Facebooksida, samt blogg. Vid lämning och hämtning ska vi ge och ta info om barnets dag eller något annat som har betydelse för barnets vistelse på förskolan. I vissa fall via telefon eller mail. Hur använder vi oss av de planerade tillfällena för samverkan förskola och hem? Vi försöker ta tillvara på vårdnadshavares kunskap, resurser och hjälp för att utveckla verksamheten. Vi kommunicerar bla via månadsbrev och annan media. Uppföljning, utvärdering och utveckling. Hur följer vi upp arbetet? När gör vi det? Via enkäter, på föräldrasamtal, föräldramöte, APT och på planeringsdagar. Analys och bedömning, samt beslut om fortsatta åtgärder. Gemensam, regelbundet återkommande reflektion och olika former av dokumentation över varje barns lärande och pedagogens roll. Detta görs kontinuerligt och redovisas i januari och juni. Vad har fungerat bra och varför? Vad behöver utvecklas?