Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Transkript

1 BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Junibacken Plats för egen logga/bild 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 5 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 8 2

3 Normer och värden (likabehandlingsplanen) Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiskaa värderingar och efterhand omfatta dem Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: -Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. -Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Resultat: Personalen har inte nått målet med att lära barnen visa respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö men man har kommit en bit på väg. Man märker i barnens lek att det sociala samspelet fungerar mycket bättre än tidigare. Leken kan pågå under en längre tid utan konflikter och många barn i olika åldrar är tillsammans i leken. Förbättringen i barngruppen ser man genom att hela gruppen blivit lugnare och tryggare. Barnen har blivit tryggare i sig själva och vågar testa nya saker. Genom att man pratar mycket med barnen och har en öppen dialog har man gemensamt kommit fram till en bra, fungerande arbetsmiljö, där alla får komma till tals, alla får vara med och leka och barnen känner sig trygga på förskolan. Genom få men tydliga regler är barnen medvetna om vad som får och inte får göras på förskolan. Man låter barnen ta mycket eget ansvar. De har lärt sig tex hålla ordning på sina egna gosedjur och kläder. Genomförande: Personalen berömmer barnen mycket när de gör något bra och lyfter det positiva men mani kan alltid bli bättre och man måste tänka på att ge alla barn uppmärksamhet. Förhållningssättet präglas av respekt, värme och glädje, men man kan bli tydligare. Arbetslagen försöker stimulera barnens samspel genom att hjälpa dem vid konflikthantering samt att lära ut hur man visar respekt för varandra i alla situationer under dagen. Man tränar barnen i att i första hand lösa konflikter själva istället för att gå in direkt. Arbetslagen har använt sig av olika metoder ex. Den gyllene regeln och Tilda is och sol. Analys och lärdomar: Två av arbetslagen startade med delvis ny personal, så det tog en stund att känna av varandra och bli en grupp som drog åt samma håll. En avdelning, som har lagt extra vikt vid att barnen ska hålla reda på sina egna saker har märkt en stor förbättring. Barngrupperna på Nattis är olika till sätt och ålder varje gång och det gör att arbetet får planeras och varieras från gång till annan. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Delvis nya personalgrupper igen på alla avdelningar vilket gör att mycket tid och arbete får läggas på samprat. Personalen fortsätter arbeta med sitt förhållningssätt där glädje, värme och respekt ska prägla arbetssättet. Man ska utnyttja utemiljön/lillskogen till lek och lärande där barnen på ett roligt sätt ska tränas i att lära sig visa respekt/omsorg om sin närmiljö och allt levande. 3

4 Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: -Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Resultat: Personalen ser att leken har utvecklats positivt. Man har arbetat hårt för att leken ska fungera, att barnen ska hitta aktiviteter - inne och ute - som fängslar dem och för att de kan hålla kvar en stund i lekeen. Man ser nu att barnen kan leka bra lek, längre stunder i olika grupperingar. Man har varit fler personal ute på gården, som finns till hands för barnen, har gjort att det fungerat mycket bättre under våren. Genom 5-årsgruppen har barnen blivit erbjudna bra och utvecklande aktiviteter och material. De har haft möjlighet att dela med sig av sina erfarenheter till varandra och personalen. Man har haft möjligheter att vara mycket i skogen. Nattis har gjort några expriment, men det skulle kunna vara mycket mer av det. Enklare expriment som tillagning av sin egen lunch eller vattenlek med skum och bubblor förekommer hela tiden. Naturen är alltid med som tema i allt man gör. Bussutflykter har det blivit ganska många. Bygglek med stora klossar har tidigare varit mycket populärt, men sedan klossarna blivit nerpackade i väskor så har barnens intresse för bygglek helt försvunnit. Genomförande: Enligt FN:s barnkonvention är lek ett sätt att utveckla och utforska sin omvärld, leken har en grundläggande betydelse för barns utveckling och lärande. Personalen lägger stor vikt vid att den fria leken ska fungera på ett bra sätt, att alla i leken ska vara delaktiga på lika villkor och att barnen ska ta hänsyn till varandra. Detta gör man genom att de vuxna fortsätter att vid inomhuslek fördela sig i rummen och utomhus ser man till att vara närvarande där barnen är. De vuxna fortsätter, än mer strukturerat, att hjälpa barnen att välja aktivitet vid den fria leken, samt att hålla kvar vid den en stund. Detta gör man för att skapa en lugnare lekmiljö samt för att hjälpa barnen att på påbörja, genomföra och avsluta aktiviteter samt att fokusera på en aktivitet åt gången. Man använder oss av timglas med olika tider. För att barnen ska få möjlighet till mer sammanhängande lek, bryter man inte för samling utan har en kort samling innan lunch där man har olika (planerade) aktiviteter med barnen tex sång 4

5 och musik, rim och ramsor, sagostund eller teater. Personalen får inte alltid till så lång stund, som man tänkt, men huvudsaken är att det blir en stilla stund före maten. Analys och lärdomar: En stor anledning till att leken har börjat fungera bättre tror man har att göra med personalens positiva bemötande och att man har försökt vara lyhörda och ligga steget före. Personalen har sett stora förändringar i barnens möjlighet att hålla kvar i leken när man använt oss av timglaset. Barnen har inte varit positiva till det ifrån början men när man använt det ett tag har de anammat det och till slut börjat hämta timglaset själva. Nu behöver man inte använda timglaset lika ofta längre. Det som haft postiv betydelse är att arbetslagen har arbetat ihop sig till bra team. Man har mycket roligt tillsammans och är öppna och ärliga mot varandra och reflekterar ständigt. Ett arbetslag har även fått handledning, vilket var mycket positivt, stärkande och utvecklande. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Att hitta gemensamma och enkla sätt att dokumentera arbetet. Nattis strävar efter att all personal ska planera sina helgarbetsdagar skriftligt trots att dokumentationen ser olika ut och att barngruppen ibland inte alls ser ut som vid planeringstillfället. Barns inflytande 5

6 Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvr för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn: -utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. -utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö. Resultat: Personalen vill att barnen ska fatta egna beslut om kläder, aktiviteter mat m. m Personalen arbetar flitigt med att varje dag försöka se och lyssna till varje barn. Både stora och små barn tränar i att uttrycka sina tankar och åsikter utifrån sin utveckling/ålder. Genom att man lyssnat på varandra vuxna/barn, barn/barn och vuxna/vuxna har vi ökat förståelsen för varandra. Barnen vågar utrycka sina åsikter och törs säga vad de vill. Barnen står i fokus vid hämtning och lämning och om föräldrarna vill något särskilt tar föräldrar och personal det när barnen inte är närvarande. Barnen får idag frukt ur en stor skål där de väljer själva vad de vill ha och blir alltså inte tilldelade i skål. Genomförande: Barnen får i sort sett välja vad de vill ha för kläder på sig när de går ut, genom att personalen låter barnen gå ut och känna efter, de får välja av den mat som erbjuds, vilket band de vill lyssna på vid vilan samt vilken plats de väljer. Barnen får också välja på de aktiviteter som vi erbjuder inom- och utomhus. Personalen försöker att alltid ta tillvara barnens idéer och förslag. Man försöker skapa en trygg miljö genom att vara konsekventa, samspelta, tydliga och prata igenom frågor som dyker upp, på våra möten. Personalen påtalar direkt om man tycker att barnen är ovarsamma och visar hur man ska göra. Vid bland annat måltiderna blir det många tillfällen till samtal och där ser man till att alla deltar. Analys och lärdomar: Barnen får gå ut och själva känna efter vilka kläder som man behöver ha på sej just idag utifrån väder -känna efter själva kallt, varmt, blött. Man strävar efter att alla barn ska bli uppmärksammade och lyssnade på varje dag då vi försöker samtala med barnen tex. vid olika aktiviteter och matsituationer och därmed få dem mer delaktiga med möjlighet att påverka sin situation och verksamhetens innehåll. Personalen låter oftast barnen vara dagens medhjälpare i de dagliga rutinerna tex. vid dukning och hämta maten. Man försöker ta tillvara barnens egna intressen och idéer så mycket som är möjligt. Personalen lär barnen att stå för sina handlingar och att träna dem i att vara rädd om våra miljö och våra saker. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Personalen fortsätter arbetet med att lyssna på barnen och på så sätt låta deras inflytande över verksamheten öka. I början på hösten -13 så kommer man prata med barngruppen om vad de vill göra och försöka genomföra deras önskningar. 6

7 Förskola och hem(enkät,föräldraforumsamt andra samverkansformer) Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: Vi behöver ge föräldrarna möjlighet att påverka vår verksamhet, vi behöver få våra föräldrar intresserade av vad vi gör på förskolan, vi behöver informera föräldrarna om att deras synpunkter och förslag är viktiga för vår verksamhet Resultat: Man har en mycket bra kontakt med föräldrarna. Detta visar de goda resultat på föräldraenkäten. Man försöker att på bästa sätt komplettera hemmet. Personalen tycker att man ibland inte hinner ge alla föräldrar det lugna bemötandet i hallen somman skulle vilja, särskilt vid hämtning efter lunch då många ska gå hem. Junibacken har inte fått igång sitt föräldraforum. Endast en förälder var intresserad av föräldramöte på Nattis då valde ma att erbjuda enskilda samtal. Genomförande: Vid de inskolningar som man gjort under året anser man att föräldrarna fått en god introduktion i förskolans verksamhet. Föräldrarna har getts möjlighet att påverka verksamhetens utformning genom en enkät som lämnades ut på föräldrarmötet. Dock var responsen på detta svag och vi fick in endast svar från 6 av barnen.(6/19) Utvecklingssamtalen har påbörjats och alla föräldrar får möjlighet att ställa frågor vid samtalen. Dock har de inte fått påverka innehållet i stor utsträckning. Man erbjuder samtal 1 gång/år men vill föräldrana ha samtal oftare får de givetvis det. Detta har skett i några fall. Vårdnadshavarna har inte haft möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen. Personalen känner heller inte att intresset finns att vara delaktiga i detta. Analys och lärdomar: Nattis nöjer sig med enskilda samtal. Alla föräldrar erbjuds föräldramöten på dagadelningarna där Nattispersonal kan komplettera. En stunds samtal vid lämning och hämtning är mycket viktigt. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Personalen behöver få vårdnadshavarna att inse att de är viktiga för verksamhetens utformning. Detta är ett jobb som vi som pedagoger måste bli bättre på att informera föräldrarna/vårdnadshavarna om. Man trycker på detta vid våra utvecklingssamtal och föräldrarmöten under nästa läsår. Helhetsbild av verksamhetsåret 7

8 Efter en föreläsning och efterföljande diskussion i början av december har dagpersonalen fått till en knapp timmes gemensam reflektion i veckan varje måndag, vilket har varit mycket värdefullt. Bättre mötesordning på måndagsmöten. Ap-möten fungerar bättre. Mötena är mer disciplinerade. Övergång och samverkan förskola/skola har fungerat bra i år. Inför hösten planeras några ändringar på avdelningarna eftersom barngruppen har förändrats. Man utnyttjar lokalerna maximalt. Tillgången på vikarier har varierat, men man har skolat in några nya under våren. Vikarierna har fungerat bra. Under våren har barnantalet utökats på varje avdelning på grund av lång kö i tätorten. Detta har skett med viss förstärkning av personal. Arbetsklimatet mellan avdelningarna är gott. Nyckelpigan är mycket glada över sitt nyrenoverade allrum. Avdelningen har blivit mycket ljusare och fräschare. Man är mycket mer medveten om värdet av en bra inomhusmiljö. Nyckelpigans arbetslag har fått handledning under året. Utemiljön förändras ständigt. Många idéer finns. Grillplatsen är positiv. Man har sått grönsaker och blommor i pallkragar, barnen är nyfikna och provsmakar. Många Nattisföräldrar är dåliga på att lämna in barnens närvaro-scheman. Personalen måste ringa upprepade gånger och lämna ut nya schemablanketter flera gånger. De ringer inte när barnen är lediga. Ofta dyker oanmälda barn upp för att stanna över natten och/eller på helgen. Då blir det problem att få maten och personalen att räcka till. Barnen kommer ibland utan lämpliga kläder. Regnkläder eller skor. Pyjamas saknas också ibland. Kompetensutveckling under året har varit föreläsning av Ann Åberg, Sagokompaniet samt fortsättning av projektet Småbarnspedagogik. 8