Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Transkript

1 Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1

2 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4 Barns inflytande sidan 6 Förskola och hem sidan 7 Helhetsbild av året sidan 8 2

3 Normer och värden (likabehandlingsplanen) Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem Verksamhetens mål: Arbetet med normer och värden är lika viktigt varje dag. En omorganisation var planerad inför hösten Förändringen innebar åldersindelade barngrupper och därtill ändringar i personalgrupperna. Man skulle dessutom utöka samverkan mellan avdelningarna. Hösten är tiden då trygghet och tillit ska förankras. Barn och föräldrar ska känna sig trygga med pedagogerna och verksamheten. Det var då extra viktigt att jobba vidare med positivitet, flexibilitet, struktur och rutiner. Att pedagogernas förhållningssätt präglades av en medvetenhet. Att vara närvarande och lyhörda tillsammans. Värdeord som skulle genomsyra hela verksamheten: OMTANKE och TRYGGHET. Resultat och genomförande Arbetet med åldersindelade barngrupper har under året utvecklats och förankrats på Storbrons förskola. I Tofsöras och Lillstugans båda barngrupper har man genom dagliga observationer sett hur tryggheten hos barnen utvecklats och därtill tilliten till sig själva. Arbetet med så små barn har krävt närhet och omsorg där man mött och samspelat med varje barn. Man har aktivt visat omtanke om varandra genom att sätta ord på känslor och handlingar. Man har varit både tolkare och medlare men framförallt har man varit barnens TRYGGHET. Tack vare den föräldraaktiva inskolningsmodellen på Tofsöra, där man tog emot 16 nya barn i åldern 1-2 år, har trygghets och tillitsbyggandet mellan pedagoger, barn och föräldrar utvecklats snabbare och med djupare relationer jämfört med tidigare inskolningsmodeller. Även Lillstugan använde sig av föräldraaktiv inskolning för enstaka barn, med goda resultat. Tofsöra och Lillstugan har gemensamt utvecklat ett mycket väl fungerande pedagogiskt samarbete. Samverkan över frukost och mellanmål har bl.a. frigjort tid för dokumentation och reflektion. Sotlugg och Linlugg har haft barngrupper bestående av de äldre barnen. Sotluggs barngrupp var i stort den samma som året tidigare och där man snabbt under hösten fick en mycket väl fungerande barngrupp genom att vara närvarande och lyhörd. Samt många samtal omkring hur man förhåller sig som en god kamrat. Linlugg fick flera nya barn till gruppen. Starka individer som hade svårare att hitta sin plats i gruppen. En kärna av flickor visade sig vara stabiliteten vi vardagen. Analys och lärdomar: I arbetet med åldersindelade barngrupper har man fått möjlighet att se hur de allra minsta skapar relationer och lär av varandra. Att pedagogerna hela tiden funnits nära, gett tid, vägledning och stöttning i alla situationer har gett nya upptäckter i små barns relationsskapande. Pedagogernas förhållningssätt har präglats av värme, omtanke, ett lugn, tydlighet och samsyn. Det visade sig vara mycket viktigt att pedagogerna befann nära, speciellt hos de yngsta barnen, för att stötta i kommunikationen mellan dem. 3

4 Vårens stora barngrupper med hög närvaro har varit svårplanerad och det har ibland varit svårt att genomföra det man tänkt, särskilt i grupperna med de äldre barnen. En av tankarna inför omorganisationen var att samarbetet mellan avdelningarna skulle öka. Tofsöra och Lillstugan nådde intentionerna. Men Sotluggs och Linluggs barngrupper var stora nog var för sig och man fick stänga till mera om sig för att i lugn och ro och få trygghet. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Arbetet med normer och värden är lika viktigt varje dag. Hösten är tiden då trygghet och tillit byggs upp. Barn och föräldrar ska känna sig trygga med pedagogerna och verksamheten. Det är extra viktigt med en anda av positivitet, flexibilitet, struktur och rutiner. Att pedagogernas förhållningssätt präglas av en medvetenhet. Att man är närvarande och lyhörda tillsammans. Utveckling och lärande Lpfö 98 Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta tillvara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper ch färdigheter. Verksamhetens mål: Materialet och miljöerna skulle ses över för att ytterligare stimulera, utmana och utveckla barnen i deras vardag på förskolan. Storbron har en fantastisk närmiljö: skogen, bondgården, Munkeberg och tennishallen som, i ännu större utsträckning, kan ses som en utmärkt resurs i arbetet med barns utveckling och lärande. Man skulle organisera verksamheten så att barnen gavs rikligt med tid, rum och material för olika former av lek, samt ge dem upplevelser som stimulerar fantasin, kreativiteten och förmågan att leka. Pedagogerna skulle fundera på och utarbeta metoder/modeller för att förenkla arbetet runt den pedagogiska dokumentationen. Man ansåg att arbetet med portfolion krävde förändring. Ev. hitta andra, bättre modeller? Värdeord som skulle genomsyra verksamheten: GLÄDJE NYFIKENHET - INSIKT Resultat och genomförande: Förskolans miljö har anpassats efter barnens intresse och behov. Barngrupperna har varit kreativa, uppfinningsrika och nyfikna. Barnen har tagit för sig och haft kunskap om hur material skall användas. De yngsta barnen har utvecklat sitt talspråk vilket har gjort det lättare för dem att delta i dialoger och i leken. Man har ofta hört barnens glädje när de uttrycker JAG KAN! då de lyckts med något som de lärt sig. Sotluggs och Linluggs barn har turats om att ha en jobbardag då barnet varit med och dukat, hållit i samlingen m.m. Det ansvaret har bidragit till att barnen skapat sig självförtroende. Man har haft en miljö och ett förhållningssätt som främjat den språkliga medvetenheten. Flera av de äldre barnen har visat intresse för matematik och problemlösning. Man har utfört experiment och utforskat naturen. Pedagogerna på Sotlugg ser barnens glädje i att utveckla sina matematiska tankegångar och vilken genomslagskraft det fått. 4

5 Man har sett att den kunskap som barnen tillfogat sig ofta befästs i deras lek vilket gjort att de inspirerat varandra till utveckling. Barngrupperna delades ofta i smågrupper. Man har förändrat portfolioarbetet från att ha haft en pärm för varje barn till att nu ha en levande, synlig och aktuell dokumentation. En levande dokumentationsmodell av bilder och foton som visar barnens upplevelser och aktiviteter. Dessa har placerats på golv/väggar för att vara tillgängliga för barnen. Materialet användes även för återkoppling tillsammans med barnen och föräldrarna. Man har också använt Lotusdiagram för att visa och reflektera omkring läroplanens mål. I arbetet med planerna på förnyelse och förbättringar av miljö och material har en arbetsgrupp bildats för att se över utemiljön. Idéer har diskuterats under året och en dag är inbokad i höst för att ställa iordning gården. Analys och lärdomar: På Tofsöra har man haft möjlighet att rikta utformningen av miljön mot de allra yngsta barnen. Små barn lär och uttrycker sig genom sin kropp. Man har följt denna utveckling med glädje och fascinerats av vad barnen kan, hur de visat vad de vill och hur de samspelat med varandra. På avdelningen har man använt sig av tecken som stöd som en naturlig del i vardagen och man har tydligt upplevt hur barnen som ännu inte utvecklat sitt talspråk använder sig av tecken för att göra sig förstådda. Det pedagogerna på Lillstugan har noterat efter två år med bara yngre barn är att det varit lättare att organisera verksamheten utifrån en åldersindelad barngrupp. Linlugg har haft glada, nyfikna barn som velat göra allt samtidigt, vilket skapat viss oro i gruppen och hos de vuxna. Man anser sig behöva lära som vuxna att avsluta ett projekt innan man påbörjar nästa. När man har delat in i små grupper har barnen haft bättre möjlighet till att bli sedda och fått bättre möjlighet att diskutera med både barn och vuxna, något man sett varit bra för barngruppen. Dokumentationsmodellen man använt sig av passar verksamheten mycket bra. Den är mindre tidskrävande och synliggör här och nu. Med hjälp av Lotusdiagram har man fått en bra överblick av verksamheten samt vilka mål i läroplanen som man har uppnått. Lotusdiagrammet har varit ett mycket bra hjälpmedel. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man kommer att bygga vidare på barns intresse. Arbetet med Hur man är en bra kompis kommer att genomsyra verksamheten på samtliga avdelningar. Intresset för matematik bland de äldre barnen kommer att leda till nya utmaningar. Lillstugan får till största delen en helt ny barngrupp med nio nya barn. Hösten kommer att fokuseras på att skapa trygghet i förskolans vardag. Att pedagogerna måste finns på golvet och nära barnen kommer att vara en del i detta arbete. Vart efter man lär känna barnen kommer de att utmanas utifrån sina intressen. Även Linlugg får nya barn. 12 barn från Lillstugan som visserligen har vana av förskola men som bildar en ny grupp tillsammans med de barn som är kvar på Linlugg. Höststarten blir därför vikt för att skapa trygghet i barngruppen och i regler och rutiner även på Linlugg. En dag är inplanerad i augusti för att iordningsställa utemiljön. Dokumentationsmaterialet Lotusdiagram kommer att utvecklas vidare. 5

6 Barns inflytande Lpfö 98 I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Verksamhetens mål: Samsyn förhållningssätt gränssättning är ord som varje arbetslag regelbundet skulle diskutera och reflektera kring. Arbetet med barngrupperna kräver att pedagogerna är samspelta och har ett öppet arbetssätt där man förstår varandra. Hur man agerar/reagerar i olika situationer kan påverka omgivningen positivt eller negativt (barn och vuxna). Varje situation i arbetet kräver eftertanke. Barnen skulle ges möjlighet att påverka sin situation och vara delaktiga i vardagen. Värdeord som skulle genomsyra verksamheten: DELAKTIGHET och ANSVAR. Resultat och genomförande: Storbrons utvecklingsarbete med åldersindelade barngrupper har fört pedagogerna mot samma mål. Ett mera samspelt och öppet arbetssätt har förankrats på förskola. Pedagogerna har utvecklat sitt förhållningssätt i arbetet med barnen och dagligen reflekteras över situationer som uppstår. Pedagogerna har haft ett förhållningssätt som inbjudit barnen till inflytande. Barnen har uppmuntrats till att dela med sig av sina åsikter och tankar i grupp och individuellt. Ibland har det varit svårare för de yngsta barnen att göra sig förstådda eftersom de inte alltid har ett utvecklat talspråk. I de situationerna har pedagogernas lyhördhet för att tyda barnens signaler varit extra viktig så att alla barn skulle få känna sig lyssnade på. Man har haft ett tillåtande förhållningssätt för att realisera barnens idéer inom de ramar som funnits. Sotlugg har haft en väl inarbetad jobbardag på avdelningen, där barnen turats om med att satt prägel på den aktuella dagen. Ledorden har varit påbörja genomföra avsluta. Även Linlugg har sin jobbardag. Trygga barn har lett till att de tagit egna initiativ och uttryckt sina åsikter. Barnens känsla av och aktiva ansvar för sin förskola har dock varierat. Analys och lärdomar: Lotusdiagram har varit ett bra verktyg som tydliggjort för pedagogerna hur verksamheten kunnat förändras och utvecklats för att tillfredsställa barnen intresse, önskningar och behov. Man har även genom dokumentationen tydligare sett hur barnens självkänsla, självförtroende och självständighet har utvecklats. Förhållandet mellan inflytande och ramar har visat sig vara aktuellt i många situationer. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Linlugg ska söka bättre rutiner för en återkommande dag då barnen får turas om med att delta i planeringen för dagen. Viktigt att skapa tid till detta. På Tofsöra vill man fortsätta fokusera på att stärka barnens självkänsla och självförtroende. Låta dem bli ännu mera delaktiga i vardagens olika situationer, t.ex samling, dukning, bädda, 6

7 packa ryggsäcken till skogsutflykten mm. Förändringar i innemiljön kommer att göras utifrån barnens intressen. Förskola och hem Lpfö 98 Förskolan ska komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Verksamhetens mål: Storbrons förskola ville sträva efter en fortsatt god samverkan och öppen dialog med föräldrarna. Och bygga vidare på föräldraforum med fler intresserade föräldrar och personal. Reflektioner/diskussioner runt dokumentation av olika slag ut mot föräldrarna skulle alltid vara aktuellt. Man skulle förbättra kunskapen om vad föräldrar är intresserade av och vad de vill vara med och påverka/ha inflytande över? Och fundera på hur förskolan kan tydliggöra det. Värdeord som skulle genomsyra verksamheten: ÖPPENHET FÖRSTÅELSE - FÖRTROENDE Resultat och genomförande: En föräldraenkät lämnades ut till samtliga föräldrar. Deltagandet varierade något på de olika avdelningarna. Totalt svarade 65 %. Av svaren visade det sig att föräldrarna kände sig mycket välkomna och kände stort förtroende för personalen och verksamheten. De kände i mycket hög grad att de blev lyssnade på och att deras synpunkter respekterades. De ansåg sig få mycket god information om förskolans arbetssätt, normer och värderingar. Något mindre nöjda med den dagliga informationen om det egna barnet. Under året har utvecklingssamtal, föräldramöten och olika former av familjesammankomster hållits. Föräldraforum där två föräldrar från varje avdelning varit representerade, samt personal, har hållits varje termin. När barngrupperna utökades p.g.a. många barn i kö engagerade sig dessa föräldrar tillsammans med andra forums föräldrar i en gemensam aktion där man bad att få träffa politiker och ledning för förskoleverksamheten. Den föräldraaktiva inskolningsmodellen tror man på Tofsöra har bidragit till det genuina intresset hos föräldrarna. Aktiva föräldrar där alla barns familjer har varit representerade vid de olika möten och samtal som erbjudits. Man fokuserade på trygghet, tillit, öppenhet och respekt även när det gällde föräldrarna, som deltog under tre hela dagar. Pedagogerna kunde, på en annan avdelning, ibland uppleva att föräldrar hela tiden var på väg mot nästa mål och hade svårt att stanna upp här och nu. Varje avdelning har haft dokumentation uppsatt både i tamburen och på avdelningen för att föräldrarna skulle kunna följa verksamheten. Föräldrarna har visat olika stort intresse för detta. Analys och lärdomar: Med ett så lågt deltagande av föräldraenkäten gick det inte att göra en rättvis bedömning. Resultatet gav ändå en fingervisning om att förskolans samverkan med föräldrar fungerat bra. Samt inom vilka områden som kan förbättras. 7

8 Samverkan bygger på ömsesidighet där föräldrar har en stor del. Svarsfrekvensen kunde vara något bättre för att tydligare visa på kvaliteten av den samverkan som sker. Pedagogerna har all anledning att känna tillfredställelse med förskolans föräldrasamverkan. Modellen för inskolning där föräldrar aktivt deltog gav en trygg grund för föräldrarna själva, vilket i sin tur gav trygga barn. Det är viktigt att ha en bra och öppen dialog med föräldrarna så att förskolan skapar ett förtroendefullt samarbete där de känner sig trygga i att lämna sina barn. Utvecklingsbehov inför nästa verksamhetsår: Man ska verka för att den goda kvaliteten av samverkan med föräldrar fortsätter. Förskolan behöver fundera över hur man kan få större svarsfrekvens på föräldraenkäten. Och man behöver utveckla formerna för information om det enskilda barnet, både vad gäller den dagliga information och det enskilda barnets utveckling och lärande. Man kommer även att pröva olika upplägg för föräldramöten och sammankomster. Helhetsbild av verksamhetsåret Arbetsklimatet på den egna avdelningen likväl som i hela huset har varit gott. Stor arbetsglädje där man stöttat varandra. Samarbetet med den vikarierande förskolechefen, som även haft tid i barngrupp, har varit gott. Däremot har avsaknaden av besök/kontakt med verksamhetschefen varit total. Diskussioner omkring förhållningssätt och bemötande har getts stort utrymme både i personalgrupperna och i barngrupperna och ses som en grundsten i verksamheten. Pedagogerna har fått en nytändning i arbetet med de yngre barnen och har utvecklat nya kompetenser tillsammans. Många skratt och aha-upplevelser. Man ser resultat av att barn i samma åldrar upptäcker och utvecklas tillsammans. Och det är en organisation man vill förorda. I de båda grupperna med de äldre barnen har man fokuserat på att få väl fungerande barngrupper där trygghet, respekt och omtanke varit ledstjärnor. Många barn med starka viljor och egna identiteter har hittat sina respektive roller och platser i gruppen. Lillstugan har under året haft personalbyte, vilket tagit på krafterna för alla parter. Tillgången på kända vikarier har varierat. Det har varit slitet att pussla med personalscheman och få ihop vardagen. En gemensam föreläsningsdag med Ann Åhberg omkring pedagogisk dokumentation har satt spår i verksamheten. Förändrade rutiner omkring tid och rutiner för reflektion har införts under våren och har i de flesta fall fungerat tillfredsställande. Däremot har man ibland upplevt att det varit rörigt ute på gården när man tagit hand om varandras barn. En gemensam kartläggning av utemiljön har gjorts, där man inför hösten ska tillföra nya möjligheter till spännande utmaningar och upplevelser för barnen. Det känns tillfredsställande att få ta tag i det arbetet. 8