Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Transkript

1 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola

2 Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker en kontinuerlig utveckling som i stort överensstämmer med förskolans styrdokument. Förskolan lägger ner mycket arbete på att skapa trygghet och en god kamratskap i barngruppen, genom att hjälpa barnen hantera konflikter och att förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Resultatet visar att personalens kunskap, insikt och medvetenhet har ökat då det gäller hur man kan hjälpa barnen att utveckla förmågor som empati, hänsynstagande, respekt och kamratskap. Normer och värden har varit ett prioriterat område för hela förskolan vilket har gett ett gott resultat gällande trivsel bland barnen i förskolan. Variationer förekommer mellan avdelningar men i stort håller förskolan en god kvalitet. Att pedagogerna aktivt arbetar med att ge förutsättningar för barnen att skapa nya kamratkontakter har visat sig vara en framgång på en av avdelningarna. Det är därför av största vikt att vi skapar tillfällen för pedagoger att mötas mellan avdelningarna för att sprida goda exempel. Då det gäller att bredda könsrollerna för flickor och pojkar finns ingen tydlig plan. Inte heller har några specifika observationer gjort i ämnet. Åtgärder och utveckling Resultatet visar att vi behöver reflektera, diskutera hur vår egen bakgrund påverkar våra värderingar, normer, vanor och attityder när det gäller könsroller. Att observationer görs för att synliggöra förskolans jämställdhetsarbete då det gäller könsroller. 2

3 Mål Utveckling och lärande 2:2 Pedagogerna har olika kunskapsnivåer och kompetenser för att planera och genomföra en verksamhet som är anpassad både till det enskilda barnets behov men även till gruppen som helhet liksom till att följa upp, utvärdera och vidareutveckla verksamheten. Variationen visar sig även i hur personal stimulerar och utmanar barn i deras utveckling och kunnande. Här märks olikheter i hur långt avdelningarna har kommit när det gäller vilket underlag och vilka metoder som används för att få syn på barns lärande, förmågan att reflektera, dokumentera, analysera och formulera förbättringsåtgärder som får verksamheten att utvecklas ytterligare. Måluppfyllelse Barnen på Högsveden har fått tillfälle att stärka sin självkänsla och tillit till sin egen förmåga då de fått berätta om bilderna de tagit utanför förskolan. Det har även inneburit tillfällen att utveckla sitt ordförråd, begrepp och sin förmåga att uttrycka sig. Barnen har också tränat på att visa respekt genom att lyssna då en kamrat pratar. På Regnbågen samspelar barnen i stort sett med alla i gruppen och mellan avdelningarna. De leker i olika konstellationer och ofta många tillsammans. Alla har någon att vara med. Genom arbetet med naturvetenskap har barnens kreativitet och problemlösningsförmåga växt. På Junibacken har barnen fått en större förståelse för naturen och de hanterar småkrypen varsamt. Barnens ordförråd har utökats då det gäller fågelarter, skalbaggesorter mm. Barnen visar ett stort intresse och upptäckarlust när de upptäcker nya arter. Vi har under året gjort en självskattning i BRUK 3.2 Hänsyn tas till varje barn förutsättningar och behov. I samband med detta fick föräldrar svara på fyra frågor hämtade ur 3.2. Hälften av avdelningarna uttryckte att de endast till viss del synliggör barnens lärprocesser och lärstrategier genom att kontinuerligt dokumentera med hjälp av till exempel anteckningar fotografier och film resterande avdelningar ansåg att det till stor del gjorde det. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Genom att pedagogerna på Högsveden har varit goda förebilder har barnens hjälpsamhet har ökat på förskolan. Även föräldrarna har märkt av en ökad hjälpsamhet i hemmet, enligt en enkätfråga som skickades ut under året. Att pedagogerna på Regnbågen har främjat nya kamratkontakter i alla vardagssituationer, genom bildkortslottning vem man tex ska gå tillsammans med på utflykten eller duka tillsammans med, har bidragit till att barnen fått skapa nya kamratkontakter. 3

4 Genom att pedagogerna på Junibacken varit lyhörda samt medforskare och visat stort intresse för barnens nyfikenhet har de bidragit till barnens ökade kunnande om fåglar och smådjur. Det finns en varierande kvalitetsnivå mellan avdelningarna när det gäller hur personalen utmanar och stimulerar barns utveckling och lärande. Rörligheten i personalgruppen anges som en av orsakerna till att arbetet inte utvecklats i den omfattning som man önskar. Dock tror jag att vikten av tydliga rutiner och arbetsprocesser är en avgörande faktor då det gäller utveckling av verksamheten. Tiden för reflektion Pedagogisk utvecklingstid, hur den används och hur strukturen ser ut varierar mellan avdelningarna. Syftet är alltid att reflektera, analysera och utveckla verksamheten på avdelningen oavsett om det rör sig om hela gruppen eller hur vi ska organisera runt enskilda barn. Utvärderingen av årets arbete som varje avdelning gjort visar på en stor variation gällande dokumentation, uppföljning och analys. Åtgärder och utveckling Det systematiska kvalitetsarbetet behöver ytterligare utvecklas och förtydligas hur barnets/barngruppens lärande och utveckling kan följas, dokumenteras och analyseras. Detta för att skapa ett mer innehållsrikt underlag till analys och utveckling av verksamheten. Förtydliga syftet med den Pedagogiska utvecklingstiden. Om syftet är oklart skapas frustration i arbetslaget då man har andra förväntningar på vad man vill åstadkomma med mötet. 4

5 Mål Barns inflytande 2:3 Måluppfyllelse Efter barnens önskningar och intressen ändras förskolans innemiljö på de flesta avdelningarna. Pedagogerna planerar teman utifrån barnens intressen och väver in läroplanens mål i innehållet. Analys och bedömning av måluppfyllelsen Barnets perspektiv är ett område som saknas i bedömningen över lag. Hur upplever barnen att personalen utgår från deras uppfattningar, önskningar och erfarenheter? Upplever barnen att de blir lyssnade på, tillåts uttrycka sin mening och blir respekterade för det? Åtgärder och utveckling Vi behöver hitta former som garanterar att vi belyser våra analyser ur ett barnperspektiv och att barnintervjuer införs regelbundet. Samt att hitta en metod att tydliggöra för barn och pedagoger att alla barn får möjlighet att påverka innehållet i den dagliga verksamheten på förskolan. 5

6 Likabehandlingplanen Ett arbete kring värdegrund och likabehandling har pågått under läsåret inom hela förskolan där föräldragrupper diskuterat runt vår likabehandlingsplan. Avdelningarna har även involverat barnen genom lek och samtal om kamratskap och kränkningar. Arbetet utvecklats under året genom att man haft återkommande diskussioner med barnen men framförallt att pedagogerna är närvarande i den fria leken, där det tidigare var vanligt att kränkningar förekom. Det viktiga är att i det dagliga arbetet följa det som beskrivs i planerna för likabehandling och att planerna ligger synliga på respektive förskolas hemsida. Barn liksom föräldrar ska involveras i framtagandet. Lärarbehörighet På förskolan i Mockfjärd har vi 12,55 tjänst förskollärare och 8,0 tjänst barnskötare vilket motsvarar 61% förskollärare och 39% barnskötare. Slutord Vi har under året försökt hitta bra och tydliga former för att dokumentera den utveckling som sker bland barnen i verksamheten för att synliggöra vad i vårt arbete som påverkat utvecklingen, vad som fungerat bra och vad som vi behöver förbättra. Tyvärr finns inte förutsättningar tidsmässigt till någon djupare dokumentation utan arbetslagen har gjort det bästa utifrån rådande situation. Vi har under verksamhetsåret haft öppet från klockan på alla tre förskolorna vilket har inneburit en sämre bemanning under den intensivaste delen av dagen. Detta påverkar pedagogernas arbetsmiljö med ökad stress och en tilltagande känsla av otillräcklighet vilket har medfört ökad sjukfrånvaro pga psykisk ohälsa. Flera förskollärare har även valt att vara partiellt tjänstlediga för att orka med både arbetet och sitt privaliv. Pedagoger som själva är nyfikna och som är barnens medupptäckare väcker intresse och nyfikenhet hos barnen vilket har visat sig med tydlighet i ett djurprojekt på en av avdelningarna. Det finns en varierande kvalitetsnivå mellan avdelningarna när det gäller förståelse, kompetens och förhållningssätt angående förskolans förstärkta pedagogiska uppdrag och utifrån hur personalen stimulerar och utmanar barns utveckling och kunnande. Utvecklingsbehovet är att öka likvärdigheten inom hela förskolan genom att förtydliga förskollärarens särskilda ansvar och det uppdrag som barnskötare i förskolan har. 6

7 Mångfaldsfrågor över lag behöver få ett större utrymme där kulturella olikheter som olikheter i allmänhet behöver uppmärksammas mer i verksamhetens arbete framöver. Genom kompetensinsatser till personal runt kvalitetsarbete utifrån förskolans uppdrag kan vi förhoppningsvis skapa ett lugn hos pedagogerna då de vet vad som förväntas då det gäller dokumentation av verksamheten. Detta ökar också likvärdigheten och minskar skillnaderna mellan avdelningar när det gäller innehåll och arbetssätt. Det finns en utvecklingspotential när det gäller förskolans inne- och utemiljöer som inspirerar till lek, utveckling och lärande samt till att öka barns säkerhet och trygghet. Beträffande lärandemiljö så finns fortfarande mycket att göra. För ett antal år sedan diskuterades om materials tillgänglighet för barnen något som har blivit befäst på förskolans avdelningar, men utöver det har inte någon märkbar förändring skett. Stimuleras barn till utveckling och lärande eller är det mera fråga om traditionell sysselsättning? Det finns mera att göra i vår miljö i förskolan för att väcka nyfikenhet hos barnen inom ämnena språk, matematik, naturvetenskap och teknik. Under året har två pedagoger gått steg ett i Drömmen om det goda, en metod för att minska och förebygga stress hos barn genom att öva stillhet, beröring och reflektion. På de avdelningar där dessa pedagoger arbetar har man börjat använda sig av metoder som massage vid vilan för att hjälpa barnen till lugn och stillhet och talpinne i samlingen. Talpinnen innebär att barnet som håller i talpinnen under tex samlingen äger taltiden, ingen avbryter eller korrigerar. Detta skapar ett lugn både hos åhörarna och hos den som har ordet. Barnen får också träna sin förmåga att lyssna och visa respekt då någon kamrat berättar. Ulla Nyman Gustafsson Biträdande förskolechef 7