Kvalitetsredovisning 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem

2 Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2006/2007 Sid 4 Mål för 2007/2008 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse Sid 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Sid 4 Målområden : Göra barn och föräldrar delaktiga i Sid 5 barnens lärande : Barnens kreativa förmågor tas tillvara Sid 5 : Bryta traditionella könsmönster Sid 5 : Tidiga förebyggande insatser och Sid 5 okonventionella lösningar : Värdegrunden Sid 5 : Trygga och säkra miljöer Sid 6 : Lust och hälsa Sid 6 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Sid 6 Analys Sid 6-8 Åtgärder för förbättring Sid 8 2

3 Kvalitetsredovisning 2007/ Lundabyn Budgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Lundabyns fritidshem är en avdelning som är beläget i Lundabyns lokaler. Under läsåret har ca. 60 barn varit inskrivna och tjänstemässigt arbetade 5 personal (4,1 tjänst) med dessa barn. Personalmässigt har det varit två förskollärare samt tre fritidsledare. Deras tjänstgöring har också inkluderat viss del i skolans arbete. Öppettiderna har varit , eller efter det behov föräldrarna har. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra 3

4 Åtgärder enligt 2006/2007 Ha storsamlingar oftare och även samlingar inne en gång i veckan. Fortsätta arbeta med gemensamt förhållningssätt i arbetslaget. Profilera fritids både inom enheten och utanför enheten. Schemalägga samverkan med skolan så att det blir en paus mellan verksamheterna. Klargöra för skolans personal att barnen måste komma i tid till fritids dels för att ha koll på barnens hemgång alt. fritidsvistelse samt för barnens skull så att de hittar någon att leka med. Att barnen lär sig vara rädda om fritidshemmets saker och städar efter sig. Mål för 2007/2008 Göra barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Barnens kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Värdegrunden Ekonomi Arbetsmiljö Lust och Hälsa Förutsättningar för arbetslagets måluppfyllelse 4.1% tjänst på 5 pedagoger 60 inskrivna barn Öppettider mellan Barn med särskilda behov Pedagogisk personal två förskollärare samt tre fritidsledare Olika kompetenser och stora ytor ute Tillgång till gymnastiksal, slöjdsalar, scen och studiehall med bibliotek samt datorer Frukost och mellanmål äts i skolmatsalen Åldersindelat delar av eftermiddagen Få vikarier har anlitats Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Den dagliga kontaken med föräldrar och barn är viktig. Det är vid den dagliga kontakten som man bekräftar barnet och talar med föräldrar om vad som hänt under dagen. Personalen har påbörjat att ha åldersindelade grupper under eftermiddagen. Detta har bidragit positivt till barnens vistelse eftersom åldersspridningen i gruppen har varit förskoleklassbarn- åk 5. Detta arbetssätt har bättre kunnat stimulera till aktiviteter anpassat till olika barns behov. 4

5 Mål: Göra barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Resultat: Barn och föräldrar som känner sig mer delaktiga på deras villkor. Pedagogerna tydliggör för barnen att de behöver ta ansvar för det de gör. Barnen talar om vad de tycker och tänker och utifrån det diskuterar barn och personal en lösning. Föräldrarna gör delaktiga genom dagliga kontakter, informationslappar, inbjudningar till trivselkvällar samt dokumentation. Mål: Barnens kreativa förmågor tas tillvara Resultat: Barn som vågar agera, som använder fantasi och är kreativa, uppfinningsrika De mindre barnen har bl.a. haft en cirkus och uppträtt för varandra. De visade att de vågade agera och prata inför grupp. De större barnen har byggt lådbilar där fantasi, samarbetsförmåga, turtagning och kreativiteten stimulerades. Lundabyns scen används gärna av fritidsbarnen, både i styrda och fria uppträdanden. Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat: Ett förhållningssätt som är lika för alla barn oavsett kön Personalen reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt kring genus. De erbjuder alla barn, oavsett kön, blandade aktiviteter. Både flickor och pojkar väljer aktiviteter efter vad de vill hålla på med, inte beroende på om det är killigt- eller tjejigt. Mål: Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Väl fungerande samarbete inom enheten där pedagogerna har en förståelse för varandras arbetssätt och har en gemensam värdegrund. Vi känner oss trygga med varandra och vågar ge varandra återkoppling. Resurserna vi har (människor, tid, rum och kompetens), omfördelas när barn/elever är i behov av särskilt stöd Personalen lägger sina resurser, där de ser att de bäst behövs. Schemaändringar sker kontinuerligt beroende på barngruppens behov. Genom en stor flexibilitet i schemaläggningen, god planering och lokalanvändning kan man förebygga och hitta olika lösningar för olika barngrupper. Eget perspektiv Mål: Värdegrunden Resultat: Ha gemensam grundsyn och förhållningssätt till barn. På fritids lär sig barnen tillsammans med andra barn att hantera konflikter och att man inte alltid tycker samma sak och de löser dem oftast på ett bra sätt. Pedagogerna på fritids handleder genom bl.a. samtal barnen i detta arbete. Samtal sker också kontinuerligt kring värdegrundsfrågor och respekt mot varandra. Personalen arbetar också kring att vara goda förebilder för barnen. 5

6 Eget perspektiv Mål: Trygga och säkra miljöer Resultat:Barn som är rädda om sin inne- och ute miljö samt inte för högljudda. Barnen är med i miljöråd på skolan, vilket även visar sig i fritids verksamhet, där barnen har möjlighet att påverka sin miljö ute och inne. Barnen ser många gånger själva att det är stökigt i fritidshemmets uteförråd och då städar de det. Personalen försöker också att se till att fritidshemmet är så ombonat som möjligt. Eget perspektiv Mål: Lust och hälsa Resultat: Barn som mår bra, rör sig mycket och är ute mycket samt att vi har det roligt tillsammans. Fritidshemmet är ute varje dag efter skolans slut. Detta är något som uppskattas mycket av barnen, efter en dag i skolan. Idrottshallen används också mycket av fritids, där personalen har frivilliga och styrda aktiviteter, både inne och ute. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Göra barn och föräldrar är delaktiga i barnens lärande Barnens kreativa förmågor tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Värdegrunden Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Trygga och säkra miljöer Lust och hälsa Mycket bra Mycket bra Analys Göra barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Resultat: Barn och föräldrar som känner sig mer delaktiga på sina villkor Personalen ser att föräldrar är nöjda, eftersom de ger positiv respons kring deras barns vistelse på fritidshemmet. Hur kan man tolka de föräldrar som inte säger något? Under nästkommande läsår skall man försöka fånga även dessa föräldrar genom en enkätundersökning. 6

7 Barnens kreativa förmågor tas tillvara Resultat: Barn som vågar agera, använda fantasi, vara kreativa samt vara uppfinningsrika Barnen har fått lära sig att agera och våga uppträda inför grupp. Studiehallens scen har varit ett bra redskap i agerandet, där scenframträdande har skett både med och utan publik. Vidare har samarbetet också stimulerats när barnen tillverkade gemensamma lådbilar. Genom att få göra en gemensam ritning, samsas om materialet samt utformningen övades barnen i att ge och ta. Personalen ser också kreativa och uppfinningsrika aktiviteter i lekar bland barnen, där fritidshemmets miljö (inre och yttre) används till fullo. Bryta traditionella könsmönster Resultat: Ett förhållningssätt som är lika för alla barn, oavsett kön. Alla barn är med i alla verksamheter, men en analys kring personalens förhållningssätt är att flickor och pojkar behandlas olika. En medvetenhet kring detta samt ett synliggörande i personalgruppen ökar synen kring behandlingen av barnen. Värdegrunden Resultat: Ha en gemensam grundsyn och förhållningssätt till barn Detta är ett kontinuerligt arbete som tar tid. Beroende på erfarenhet, egna ryggsäcken ser vi att värdegrundsfrågorna tar mycket tid och diskussion i anspråk. Vad är rätt och fel? Förhållningssättet till barnen är väldigt situationsanpassat, vilket ibland kan leda till diskussioner mellan barn och personal samt personal- personal. Detta är ett arbete som vi kommer att fortsätta med under nästkommande läsår. Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Resurser vi har omfördelas när barn är i behov av särskilt stöd Schema läggs utifrån barngruppens behov och antal barn. Personalen är mycket flexibel och ser lösningar på ev. problem. Trygga och säkra miljöer Resultat: Barn som är rädda om sin inne-och utemiljö Certifieringen som utdelades till Lundabyn i januari arbetar vi fortfarande med. Barnen är med säkerhetsarbetet och uppmanas att säga till om de ser eller är med om något som inte är tryggt. Eventuellt kan vi fortsätta att vidareutveckla kartläggningen kring trygga och säkra miljöer, men detta är då ett arbete som skall ske tillsammans med skolan, eftersom vi använder samma inne- och utemiljö. Det vi kan se är att barnen behöver tränas mer i att kunna hålla ordning bättre inne och ute. Hur vi skall arbeta vidare med detta kommer vi föra fortsatta diskussioner kring tillsammans med barnen under hösten. 7

8 Lust och hälsa Resultat: Barn som mår bra genom rörelse och glädje Barnen är ute jättemycket. De rör sig både spontant och i styrda aktiviteter Personalen har genomfört teater och cirkus tillsammans med barnen. Fritids har också tillgång till idrottshallen under flertalet av veckans eftermiddagar. Uppföljning av likabehandlingsplanen Personalen arbetar mot ett fult och kränkande språk, hänvisning sker till likabehandlingsplanen. Diskussioner sker i arbetslaget kring bemötande av barnen. Svårigheterna som uppkommer är att vissa saker är inte tillåtet på skolan, medan det är okej på fritids. Ur ett barnperspektiv kan det vara svårt att förstå skillnaden. Vi ser ett behov av fortsatta diskussioner kring detta. Åtgärder för förbättring Årlig enkät till föräldrar Att lära barnen, plocka upp, avsluta och vänta på sin tur. Få barnen att mer empatiska, inte så ego Genus- diskutera hur vi gör och behandlar flickor och pojkar i personalgruppen Läsa och diskutera en bok kring konflikthantering. Prata om kost hur viktigt det är att äta rätt. 8