Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut Ljungsbackenskolans fritidshem

2 Innehåll Tidsperiod 3 Grundfakta 3 Underlag och rutiner för att 3 ta fram kvalitetsredovisningen Åtgärder 2007/ Mål för 2008/ Förutsättningar för arbetslaget 4-5 Resultat och måluppfyllelse: Arbetslagets uppdrag 5-6 Utvecklingsområde delaktighet 6 Utvecklingsområde kreativitet 6-7 Utvecklingsområde bryta könsmönster 7 Uvecklingsområde värdegrund 7 Utvecklingsområde tidiga insatser 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse 8-10 Uppföljning av likabehandlingsplan 10 Åtgärder för förbättring 10 2

3 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Ljungsbackenskolan Budgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Ljungsbackenskolans fritidshem har under läsåret haft 129 elever och 10 fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. På enheten finns inkluderat en specialpedagog och en speciallärare samt skolsköterska (50 %). Antalet elever per lärare har varit 15,5. Skolans ledning består av rektor. Till sin hjälp har han fem arbetslagsledare varav en representerar fritidshemmet samt en handläggare. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra 3

4 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2007/2008 Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande. Elevers kreativa förmåga tas tillvara. Bryta traditionella könsmönster. Mål för 2008/2009 Elever och vårdnadshavare är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Bryta traditionella könsmönster En gemensam syn på värdegrunden skall genomsyra vårt dagliga arbete Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Personal 3 fritidspedagoger 1 förskollärare 3 tidigare-lärare med inriktning mot fritidshem 3 barnskötare 20% -tjänst för tillagning och servering av mellanmålet Totalt 8,3 tjänster 15,5 barn/pedagog Inför starten på höstterminen skedde flera personalförändringar hastigt. Inför vårterminen 2009 stabiliserades personalgruppen då personal kom tillbaka från föräldraledighet och en utökning av tjänsterna gjordes. Rektorsbyte skedde under läsåret Antal pojkar/flickor Antal inskrivna barn den 15 oktober 2008 var 129 st. Pedagogiskt material/materiel/läromedel Ett fritidshemskonto för inköp av pedagogiskt material finns och som personalen disponerar under budgetåret Barngruppernas status Barn i behov av särskilt stöd finns bland fritidshemsbarnen. Barn som har assistent på skoltid men ej på fritidshemstiden. Oroligt bland de nya sexåringarna under hösten 2008 Kompetensutveckling Erfarenhetsutbyte med Gällkvistskolan i Skara har förekommit. Föreläsning på Röda kvarn i Lidköping om ADD. Praktisk konflikthantering på Högskolan i Skövde. Studiebesök på Åvc i Götene. 4

5 Nätverksträff inom kommunen har anordnats på fritidshemmet för att diskutera likabehandlingslagen och de planer respektive fritidshem har. Snilleblixtutbildning för pedagoger Inre och yttre miljö som påverkar det pedagogiska arbetet Frukost serveras Frukost tillagas, förbereds och efterarbetas av pedagogisk personal. Den pedagogiska personalen beställer och handlar varor till frukosten. Mellanmålet serveras av kökspersonal ca Lokaler för avdelningen Gul: Ombyggd lekislokal. 4 rum och kök samt en del av studiehallen. På skoltid används lokalerna av förskoleklass Lokalerna för avdelningarna Röd och Grön samutnyttjas med två förskoleklasser, hemkunskapundervisning för åk 5 och 6. Lokalerna består av: - Två fritidshemskök - Två mindre avdelningsrum/klassrum - Fyra rum för lek och bygg Öppettider: Avdelningarna samsas om öppning och stängning Samverkan med förskoleklass och grundskola mellan Fin skogsmiljö som inbjuder lek på många sätt. Det finns tillgång till både asfalt-, gräs- och grusplaner. Även gungställningar, motorikbana, sandlåda samt diverse lekredskap finns att tillgå. Här finns goda möjligheter till både lek och lärande. Inskolningen av de nya barnen blev inte så lyckad på grund av personalomsättningen vid höstterminens start. Samutnyttjandet av lokaler mellan förskoleklasserna och fritidshemmet kan ibland ställa till med problem t ex att man inte kan ha saker framme till nästa dag. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. På fritidshemmet arbetar pedagogerna för att få fortsatt stort förtroende från föräldrarna. Kontakten med föräldrarna har en stor betydelse för barnens trygghet och trivsel. Den värdefulla kontakten bygger på en förtroendeingivande tamburkontakt och olika typer av möten mellan pedagoger och föräldrar. Ett sådant exempel är när nya föräldrar och barn inbjuds till öppet hus på fritids på våren innan de skall börja efter sommaruppehållet. Vid detta tillfälle får de möta personalen, få en guidad tur i lokalerna, gå en liten tipspromenad och boka tid för ett inskolningssamtal. Denna form av inbjudan och aktivitet uppskattades av föräldrarna. På fritidshemmet har pedagogerna arbetat medvetet med att skapa en gemensam värdegrund, genom att se och möta varje barn individuellt. Pedagogerna har arbetat med genomtänkta gruppaktiviteter för att stärka samspel, trygghet och förståelse för varandra. Det ger barnen goda förutsättningar att ta till sig kunskaper och färdigheter. 5

6 Under läsåret har pedagogerna varit mycket flexibla då det gäller att gå in som vikarier på skolan och byta tider med varandra under kort varsel. Detta gäller även då de tillmötesgår föräldrars behov av förlängd omsorgstid. Alla fritidspedagoger är uppknutna till ett arbetslag på grundskolan för att arbeta i samverkan för att skapa en helhet för barnen och erbjuda olika aktiviteter än vad grundskolans pedagoger kan göra själva. På fritidshemmet har barnen fått utveckla sin kreativitet i bl a dans, olika roll- och affärslekar ute-mellanmål, legobyggen och kojbyggen, Förutom fritidslokalerna på skolan har idrottssalen använts till olika aktiviteter med barnen. Man har också deltagit i fritidshemmens innebandy- och fotbollsturnering under läsåret. På höstlovet anordnades bowling, orientering och en spökfest. Läsåret avslutades med det traditionella fritidslägret på Kinnekulle. Måluppfyllelse: Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Elever och vårdnadshavare är delaktiga i barnens/elevernas lärande Resultat: Elever och föräldrar upplever att de får komma till tals i väsentliga frågor På fritidshemmet får barnen möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och självständighet. Personalen är mån om att ge barnen kunskap om goda kostvanor och vikten av fysisk aktivitet. Lek och skapande är också en viktig del i fritidshemmets vardag. Barnen har påverkat hur utemellis skall utformas och var man skall vara. Även andra aktiviteter har barnen kunnat påverka genom demokratiska beslut. Den aktivitet som majoriteten valt genomförs sedan. Fritidshemmet kompletterar skolan genom att man är med i klasserna under skoldagen där man bl.a arbetar med samarbetsövningar och estetiska uppgifter. I och med detta får fritidspersonalen en helhetssyn på barnen. Barnen har under året fått träffa andra fritidsbarn i kommunen genom olika turneringar i fotboll och innebandy. Fritidshemmet har en bra kommunikation med föräldrarna och deras förtroende för verksamheten har ökat under läsåret. Måluppfyllelse: Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: GANSKA BRA Mål: Elevers kreativa förmågor tas tillvara Resultat: Barnens intresse väcks för natur, miljö och teknik i ett framtida perspektiv Under året som gått har man på fritidshemmet genomfört en legotävling som pågått under en längre tid där både flickor och pojkar visat prov på kreativitet och fantasi. Man har under några tillfällen även erbjudit barnen teknik- och elektroniklådor där barnen har fått lära sig att följa en instruktion som lett till olika resultat. För att väcka barnens intresse för natur, miljö och teknik har fritidshemmet under vårterminen haft utemellis. Då har man en gång per vecka varit ute och lagat mellanmål. Barnen har då varit indelade i åldersgrupper och fått prova på olika tekniker för matlagning och att trivas i naturen. Man har också fått tälja sina egna grillpinnar. Personalen har sett att barnens 6

7 naturintresse har ökat och att de har blivit nyfikna på matlagning i naturen. Barnen känner sig också bekväma med att äta under primitiva förhållanden. Om barnen lär känna och värna om naturen i närområdet kan detta i framtiden påverka deras miljötänkande. Under vårterminen har vi under en tid ägnat oss åt Pilla. Barnen har fått tagit med sig trasiga elektriska apparater, skruvat isär dem och byggt nya konstruktioner. Genom detta har barnen fått förståelse för återanvändning och teknikuppfinningar. Gamla snörlekar har engagerat såväl barn som vuxna. Barnen tränar då både logiskt tänkande och finmotorik. Måluppfyllelse: Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat: Ett förhållningssätt till barnen som är lika oavsett kön Genustänkandet har funnits med när fritidshemmet har planerat sin verksamhet under året. Man har varit noga med att ge alla samma möjligheter att delta i olika aktiviteter, som passar både pojkar och flickor. Man har haft fotboll, lekar, redskap och brännboll inne och ute. På avdelningarna har snörlekar, pyssel och uppträdande varit en stor del av barnens sysselsättning. I Pillaprojektet har både flickors och pojkars kreativitet stimulerats. Både pojkar och flickor har genom sin skaparlust tränat både logiskt tänkande och sin finmotorik. Engagemanget var stort hos både pojkar och flickor. I snickarvrån kan man se att flickorna använder den mer än pojkarna. Man kan ofta se att barnen samarbetar med vem som helst oavsett kön. Flickor och pojkar blandar sig i rollekar både ute och inne. Trots vårt arbete kan man i den fria leken se traditionella könsmönster, som tex att flickorna leker med Barbie och pojkar med bilar. Måluppfyllelse: Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: GANSKA BRA Mål: En gemensam syn på värdegrunden skall genomsyra vårt dagliga arbete Resultat: Barn och vuxna som respekterar varandras lika värde. Att alla känner sig trygga i gruppen. Det förekommer kontinuerligt värdegrundsarbete på fritidshemmet. Detta arbete ligger till grund för barnens ökade förmåga att lösa konflikter och att säga ifrån. Många bevis finns för att fritidshemspersonalen och barnen har goda relationer och att man behandlar varandra med respekt. Föräldrasamtalen som man har på fritidshemmet har också varit konstruktiva och i positiv anda. Alla fritidspedagoger arbetar i samverkan med grundskolan mellan kl alla dagar i veckan utom på onsdagar som är fritidshemmets planeringsdag. Förutom samverkanstiden har fritidspedagogerna planeringstid med grundskolans pedagoger. På dessa möten diskuteras ofta värdegrund och hur man skall handla och bete sig i olika situationer med eleverna. Detta skapar för eleverna en ytterligare försäkran att de blir rättvist bedömda och bemötta. 7

8 Måluppfyllelse: Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: BRA Mål: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: en god och utvecklande arbetsmiljö för alla på enheten Pedagogerna har vid ett flertal tillfällen under läsåret gått in och hjälpt elever som är i behov av extra stöd. Pedagogerna har också vid behov ändrat sitt schema för att kunna vara behjälpliga för elever som behöver extra uppmärksamhet under vissa perioder. Några av fritidshemmets personal ingår i FRIENDS-gruppen som arbetar med att följa upp likabehandlingsarbetet på skolan och hur eleverna har det på skolan. Pedagogerna har utrett olika konfliktsituationer och stöttat ett flertal elever under året. Måluppfyllelse: Jag som rektor bedömer måluppfyllelsen som: MYCKET BRA Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Innehållet skall leda till att barn omfattas av vårt samhälles gemensamma normer och demokratiska värderingar samtidigt som de skall utveckla en förståelse för sig själva och sin omvärld Elever och föräldrar är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Bryta traditionella könsmönster En gemensam syn på värdegrunden skall genomsyra vårt dagliga arbete Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Värdering Bra Ganska bra Bra Ganska bra Bra Mycket bra Analys: Arbetslagets uppdrag Höstterminens start med personalomsättning, rektorsbyte och stor barngrupp bland de yngre barnen gjorde att arbetsbördan blev väldigt stor. Man fick fokusera på barngruppen och få den trygg. Under våren gjordes en omfördelning av barngrupperna och personaltätheten ökades. Det bidrog till att situationen stabiliserades. Fritidshemmet arbetar på ett bra sätt med sitt uppdrag men jag skulle vilja se mer kontakt med föreningslivet i kommunen och att man upprättar internationella kontakter med barn i andra länder. I samverkan med grundskolans personal behövs ett mer utvecklat samarbete i t ex planeringsarbetet. Vi behöver också diskutera hur vi i framtiden fördelar ut fritidshemmets 8

9 resurser till grundskolans olika klasser. Arbetslaget på fritidshemmet behöver också hitta rutiner för att kontinuerligt dokumentera, följa upp och reflektera över måluppfyllelsen. Förståelse för fritidspersonalens arbetssituation och krav behöver spridas till grundskolans personal för att öka samarbetet mellan de olika verksamheterna ytterligare. Analys: Elever och vårdnadshavare är delaktiga i barnens/elevernas lärande Pedagogerna är nära i barnens aktiviteter och bekräftar dessa vilket är väldigt positivt. Eleverna har möjlighet att påverka ett antal av sina aktiviteter genom demokratiska val och beslut t ex vad de skall göra i idrottssalen. Personalen kan se att barnen planerar och genomför aktiviteter även utomhus utan hjälp av pedagogerna. Föräldrarna till de yngre barnen upplevde att de inte var delaktiga eller hade insyn i verksamheten under höstterminens första hälft. Signalerna från föräldrarna på slutet av läsåret var att det hade blivit mycket bättre. Nu var skolråden med föräldrarepresentation igång igen efter att legat ner under lång tid. Fritidsfrågorna kom upp på dagordningen vilket föräldrarna var tacksamma för. Analys: Elevers kreativa förmågor tas tillvara Ett ökat samspel mellan barnen har lett till mer avancerade konstruktionsbyggen/lekar bl a så har konstruktionsmaterialet med magneter bidragit till roliga och inspirerande byggen. Även legotävlingar har genomförts för att stimulera fantasin och skaparglädjen. Pedagogerna har varit mycket tillåtande i att barnen har fått prova på t ex gamla snörlekar, då både personalen och barnen har varit engagerade. Barnen tränar då både logiskt tänkande och finmotorik. Aktiviteterna som tidigare introducerats tas upp spontant av barnen själva eftersom materialet till dessa alltid finns tillgängligt. Det jag saknar på fritidshemmet är ett samlat tag, den pedagogiska tanken, om hur man skall arbeta med barnens kreativitet utifrån ålder, mognad och intresse. Analys: Bryta traditionella könsmönster Som pedagog har man blivit mycket mer medveten om genusperspektivet och man arbetar aktivt med detta perspektiv. Trots allt arbetet har vi inte har kommit så långt i vår strävan. Det kan man se i olika exemplen som arbetslaget redovisar. T e x kan man se att pojkarna väljer att leka med lego mer än vad flickorna gör och att flickorna väljer oftare att dansa och uppträda. Exempel på motsatsen finns i bl.a i Kung och drottning, dramalek i dockvrån och olika pysselaktiviteter. Där kan man se att både pojkar och flickor blandar sig i leken på mer lika villkor även om en del pojkar vill spela pappor och en del flickor mammor i spontana rollekar. Vi behöver fortsätta vårt arbete med genusfrågorna och gemensamt läsa litteratur i ämnet och diskutera vårt eget förhållningssätt Analys: En gemensam syn på värdegrunden skall genomsyra vårt dagliga arbete Höstterminen 2008 var en tumultartad tid med stora personalförändringar och dessutom ett rektorsbyte som bidrog till oro bland personal och barn på fritidshemmet. I slutet på hösten och under våren kom tryggheten och arbetsron tillbaks. Då pedagogerna har täckt upp i skolan vid ett flertal tillfällen har deras egna och gemensamma planering blivit lidande. Det finns en förväntan på pedagogerna att de ska ställa 9

10 upp i skolan. Det som saknas är det omvända. På fritidshemmet finns det en stor lojalitet inom personalgruppen och man ställer upp för varandra. Även planeringarna tillsammans med grundskolans personal måste göras tydligare. Vad kan vi med våra olika yrkeskompetenser tillsammans bidra med så att eleverna når målen i de olika ämnena ännu bättre? Den frågan måste vara den viktigaste att besvara varje gång man träffas för planering. Nu kan ibland samverkan mellan fritids och grundskolan bestå i att man finns i samma klass under samma tid och att man gör olika saker som inte alltid hänger ihop. Analys: Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Under läsåret har jag sett goda exempel på hur personalen på olika sätt har bidragit till att elever med särskilda behov har fått hjälp. Förhållningssättet mellan de vuxna och barnen på fritids är uppbyggd på ömsesidig respekt och dessutom finns pedagogerna väldigt nära sina barn och de deltar många gånger aktivt i de olika aktiviteterna. På så sätt bygger de upp goda relationer med barnen. Uppföljning av likabehandlingsplanen De vuxna strävar efter att vara goda förebilder och deltar så ofta som möjligt i barnens aktiviteter. Man främjar ett lekvänligt klimat där alla får vara med och man arbetar kontinuerligt förebyggande med bl.a samarbetsövningar och lekar i idrottssalen. Fritids har även personal med i skolans Friendsgrupp. Så ofta som möjligt ger man föräldrar daglig information om hur barnen har haft det under dagen. Vid behov tas saker upp i det stora arbetslaget. Resultatet av vårt sätt att arbeta har gett en trygg och harmonisk barngrupp. Bedömningen av nuläget är att barngruppen är stabil. Det förekommer få konflikter och även språket har blivit bättre. Vid mindre konflikter ser vi exempel på att barnen har fått modeller för hur man löser det själva. Vid större konflikter tar de vuxna tag i konflikten tillsammans med eleverna och föräldrarna kontaktas. Inför kommande läsår behöver vi göra likabehandlingsarbetet mer levande bland barn och föräldrar. Föräldrarna bör ges tillfälle att påverka vår likabehandlingsplan för fritids under nästa termins föräldramöte. Åtgärder för förbättring Hitta rutiner för att kontinuerligt dokumentera och reflektera över måluppfyllelsen Samarbetet med kommunens föreningar Internationella kontakter Sprida kunskap om fritidshemmets uppdrag och mål till grundskolans personal Utveckla den pedagogiska tanken kring det kreativa arbetet med barnen Utveckla det pedagogiska samarbetet mellan fritidshemmet och grundskolan Rektor BengtÅke Gindemo 10