Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2008/2009 Pedagogiskt bokslut Lundabyns Fritidshem

2 Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt 2007/2008 Sid 4 Mål för 2008/2009 Sid 4 Förutsättningar för arbetslagens måluppfyllelse Sid 4 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Sid 4 Målområden: Få barn och föräldrar är delaktiga i Sid 5 barnens lärande. Barnens kreativa förmåga tas tillvara. Sid 5 Bryta traditionella könsmönster Sid 5 Tidigt förebyggande insatser och Sid 5 okonventionella lösningar. Värdegrunden Sid 5 Trygga och säkra miljöer Sid 5 Lust och hälsa Sid 6 Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Sid 6 Analys Sid 6-8 Uppföljning av likabehandlingsarbetet Sid 8 Kompetensutveckling Sid 8 Åtgärder för förbättring till nästa läsår Sid 9 2

3 Kvalitetsredovisning Lundabyns fritidshem Budgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Lundabyns fritidshem är två avdelningar som är beläget i Lundabyns lokaler. Under läsåret har ca.67 barn varit inskrivna och tjänstemässigt arbetade 5 personal ( 4.6 tjänst) med dessa barn. Personalmässigt har det varit en förskollärare, en fritidspedagog samt tre fritidsledare. Deras tjänstgöring har också inkluderat arbete i skolan. Öppettiderna har varit , eller efter de behov föräldrarna har. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse Mycket bra % måluppfyllelse Bra % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra 3

4 Åtgärder enligt 2007/2008 Årlig enkät till föräldrar Att lära barnen plocka upp efter lek, avsluta lekar och vänta på sin tur Få barnen mer empatiska, mindre egocentriska Genus diskutera hur vi gör och behandlar flickor och pojkar i personalgruppen Läsa och diskutera en bok kring konflikthantering Prata om kost- hur viktigt det är att äta rätt Mål för 2008/2009 Göra barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Barnens kreativa förmåga tas tillvara Bryta traditionella könsmönster Värdegrunden Ekonomi Arbetsmiljö Lust och hälsa Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse 4,6 tjänst på 5 pedagoger ca 67 inskrivna barn öppettider ( vid behov) barn med särskilda behov (assistent finns med i gruppen) pedagogisk personal 1 förskollärare, 1 fritidspedagog samt 3 fritidsledare olika kompetenser bra och stora ytor ute tillgång till gymnastiksal, slöjdsalar, scen, studiehall, bibliotek samt datorer frukost och mellanmål äts i skolmatsalen åldersindelat Storfritids Fritids få vikarier lokalmässigt mindre yta den dagen dagbarnvårdarna träffas i lokalen Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Den dagliga kontakten med föräldrar och barn är viktigt. Det är vid den dagliga kontakten som barnet blir bekräftat och det är vid de tillfällen man pratar med föräldrar om hur dagen varit. Fritidsverksamheten har varit åldersindelat Fritids (F-klass 1:or) Storfritids (2:or 5:or) Detta har bidragit positivt för barn, personal och föräldrar. Detta arbetssätt har också 4

5 bidragit till en bättre stimulans till aktiviteter anpassade till olika barns behov. De större barnen har getts större möjlighet till att bli mer självständiga och övats i att ta ett eget ansvar. Mål: Få barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Resultat: Barn som utifrån sin ålder och egen utveckling tar ansvar för sina egna fritidshemsaktiviteter. Pedagogerna tydliggör för barnen att de behöver ta ansvar för det de gör. Barnen tar egna initiativ till att berätta vad de tycker och tänker hur de själva vill ha det på fritids. Föräldrar blir delaktiga genom de dagliga kontakterna, informationslappar, familjekvällar samt dokumentation. Under vårterminen genomfördes en enkätundersökning till barn och föräldrar där man utifrån de uppsatta utvecklingsmålen och likabehandlingsplanen ställde frågor om verksamheten. Enkätsvaren visade att flertalet av barnen upplevde att du hade möjlighet till medbestämmande på fritids. De kände också att de hade vänner samt kunde prata med personalen om något inträffade. Föräldraenkäten visade att föräldrarna upplevde att deras barn för det mesta eller alltid trivdes på fritids, verksamheten var trygg och man hade god kontakt med personalen. Under frågan om man som förälder kände att man hade möjlighet till att påverka verksamheten var svaren att möjligheten var begränsad. Mål: Barnens kreativa förmåga tas tillvara Resultat: Barnen har på eget ansvar tagit initiativ till egna små teaterföreställningar, de större barnen har även tränat och spelat upp en större teater för hela enheten och för föräldrar och syskon. De yngre barnen har arbetat temainriktat under höst och vår. De äldre barnen har haft karaoketävling. De har också under våren byggt egna hus av diverse material där fantasi, samarbetsförmåga och kreativiteten stimuleras. Det märks att barnen själva tar eget initiativ till kreativiteten och har bra fantasi, det är sällan pedagogerna får hjälpa barnen att komma igång med aktiviteter. Mål: Bryta traditionella könsmönster Resultat: Pedagogerna reflekterar kontinuerligt över sitt förhållningssätt kring genus genom att bl.a. prata med varandra och använda samma språk och ton till alla barn. De erbjuder alla barn, oavsett kön, blandade aktiviteter. Man märker att barnen själva väljer aktiviteter efter vad de är intresserade av. Barnen leker lika bra med varandra oavsett kön, både på fritids och hemma. Mål: Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resultat: Personalen lägger sina resurser, där de ser att de bäst behövs. Schemaändringar sker kontinuerligt beroende på barngruppens behov. Genom en stor flexibilitet i schemaläggningen, god planering och lokalanvändningen kan man förebygga och hitta olika lösningar för olika barngrupper. Mål: Värdegrunden Resultat: Barnen på fritids lär sig med hjälp av pedagogerna att hantera och lösa konflikter på ett bra sätt och att alla får uttrycka sin åsikt. Barnen tränas i att känna empati och få förståelse för allas olikheter. Samtal sker med barnen då det inträffat en incident då man behöver påminna barnen om respekten mot varandra. Personalen arbetar också kring att vara goda förebilder för barnen och som fortbildning har de läst litteratur som handlar om konflikthantering. Diskussioner har sedan förts utifrån den inlästa litteraturen. 5

6 Mål: Trygga och säkra miljöer Resultat: Barnen är med i miljöråd på skolan, vilket även visar sig i fritids verksamhet där samma lokaler och utrymmen nyttjas. På fritids ges också barnen möjlighet att påverka sin miljö, både ute och inne. Fritids har fått en mer dämpad ljudnivå mycket på grund av att personalen har arbetat medvetet med att synliggöra för barnen vikten av att använda sin röst rätt. Personalen använder sin egen röst och tonläge på samma sätt som de förväntar sig av barnen. Inomhus lär sig barnen också att skapa en lugn inomhusmiljö. Mål: Lust och hälsa Resultat: Fritids är ute mycket bland annat är alla barn ute varje dag efter skolans slut. Föräldrar, barn och personal tycker att detta är mycket bra. Idrottshallen nyttjas av både de äldre och yngre barnen minst en gång i veckan där det är både frivilliga och styrda aktiviteter. Barnen tycker det är roligt att röra på sig. Personalen erbjuder aktiviteter för barnen. Det är viktigt att personalen är bra förebilder och har roligt tillsammans med barnen. Måltiderna handlar också om att lära barnen hur och vad man äter. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet Mycket bra komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. Få barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande Mycket bra Barnens kreativa förmåga tas tillvara Mycket bra Bryta traditionella könsmönster Bra Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mycket bra Värdegrunden Bra Trygga och säkra miljöer Bra Lust och hälsa Mycket bra Analys Hur bra uppfyller fritids arbetslagets uppdrag? Utifrån den uppdelning som gjorts med fritidsgruppen har barnen mer erbjudits att ta ansvar och påverka sin fritidstid. Detta syns bland annat i de utlämnade enkäternas svar. Det sker en ständig och värdefull dialog mellan personal och föräldrar där man tillsammans arbetar för att ge barnen en så god verksamhet som möjligt. Få barn och föräldrar delaktiga i barnens lärande På fritids märker personalen att barnen känner sig delaktiga när barnen säger till själva om vad de vill göra samt tar eget ansvar för sitt handlande på fritids. Genom enkäten som delats ut till barn och föräldrar har det också framkommit att de är nöjda med verksamheten och föräldrarna känner att de har möjlighet att påverka om de vill. Man har märkt att man missar en del föräldrar som man sällan träffar pga. att vissa barn åker bussen hem. Flertalet av dessa 6

7 föräldrars åsikter känner man att man ändå kunde fånga upp genom enkäten men oavsett hur och vad man än gör kan man inte få respons från alla. Ett önskemål från personalen är att de har föräldrakontakt med alla barnens föräldrar minst en gång i veckan. Detta önskemål tydliggörs också för föräldrarna. Under året har fritids familjekvällar då många kommer. Vid vårens familjekväll inbjuds även de barn och föräldrar som skall börja vid höstterminen. Detta upplevs mycket positivt bland föräldrarna som också har möjlighet att träffa gamla föräldrar med erfarenhet av fritids. Barnens kreativa förmågor tas tillvara Barn som vågar agera, använda fantasi, vara kreativa samt vara uppfinningsrika. Barnen har erbjudits att agera framför publik i både stora och små grupper. Barnen har också på eget initiativ fått pyssla med olika material. Detta har bidragit till att barnen givits mer mer ansvar samt sett konsekvenserna av sitt eget handlande. Detta har personalen gjort medvetet för att de äldsta barnen skall få känna sig lite större, vilket är bra med tanke på att de ska utvecklas till ansvarstagande individer framöver. Personalens erfarenhet är att en del barn behöver tydligare ramar än andra barn. De barnen behöver mer hjälp med att strukturera upp sin dag och personalens utmaning blir att ändå locka fram barnets kreativa förmåga utan att styras. Personalen ser också kreativa och uppfinningsrika lekar där barnen använder sin miljö både inne och ute. Barnen använder saker som de ser ute i naturen samt fritidsmaterial. Efter ett läsår med åldersuppdelade barn har personalen sett att man har lättare kunnat tillgodose barnens kreativitet genom uppdelningen av fritidshemmet. De mindre barnen har hunnit finna sig tillrätta samt funnit ro till att kunna leka sina lekar på deras villkor. Bryta traditionella könsmönster Som personal erbjuder man alla barnen oavsett kön samma aktiviteter. Man arbetar medvetet med detta för att lära barnen att alla kan leka med varandra oavsett kön. Barnen uppskattar att leka med båda könen och man ser att leken ibland även fungerar bättre i blandade grupper. Tidigt förebyggande insatser och okonventionella lösningar Resurser som finns på fritids omfördelas när barn är i behov av särskilt stöd och när man är kort om personal. Schema läggs utifrån barnens vistelsetid och antalet barn/dag. Det sker ett ständigt flexibelt arbete samt utvärdering av vart behoven finns just nu. Som underlag för dessa utvärderingar ligger observationer samt barnens vistelsetid. Under året har man haft en mycket god personaltäthet vilket har gjort det lättare att lösa sjukdom och annan frånvaro. Värdegrunden Grunden är att arbeta för en gemensam grundsyn och ett gemensamt förhållningssätt till alla barn. Detta är ett kontinuerligt arbete som tar mycket tid. Bland personalen krävs att värdegrundsfrågor diskuteras och det märks i diskussioner att personalen har mycket olika med sig i sina bagage. Det är otroligt viktigt att dessa diskussioner synliggörs i arbetet med barnen samt i arbetet med att få barnen mer medvetna om värdegrunden. Arbetet är startat i personalgruppen och bearbetas på varje AE- möte. På mötena förs protokoll som sedan justeras av all personal samt att alla skall hålla sig till vad som har bestämts. Arbetet med litteraturen kring konflikthantering fortlöper. Litteraturen ligger som grund i diskussionerna terori praktik. 7

8 Barnen övas också i att bli medvetna om vad värdegrunden står för och personalen känner att de måste arbeta mer med barnen kring värdegrundsfrågor för att barnen skall acceptera och respektera varandras olikheter. Genom olika EQövningar tränas barnen i empati och respekt. Detta gäller mellan barnen samt i förhållandet barn vuxen. Respekten för varandra skall gälla för alla. Trygga och säkra miljöer Barn som är rädda om sin inne- och utemiljö Under året har fritids arbetat med att synliggöra vikten av att vara rädd om material och saker. Personalen märker att de måste fortsätta med att öva barnen i att vara rädda om materialet och dess värde samt hålla i ordning bättre i fritids lokaler både inne och ute. Personalen för ofta dialoger med barnen om hur de pratar och vad de säger till varandra, detta för att bland annat få ner ljudnivån. Diskussioner måste också fortsätta om hur de rör sig inne för att kunna skapa ett lugn samt förebygga skador. Detta görs genom att påtala för barnen att använda sig av utemiljön eller idrottshallen för att bli av med rörelseenergin. Lust och hälsa Barn som mår bra genom rörelse och glädje Barnen är gärna ute mycket vilket också skapar till ett bättre lugn inne. Barnen finner andra barn att leka med och det är sällan personalen behöver hjälpa barnen. Barnen är positiva till leken och till fritids verksamhet. Tillgången till idrottshallen är uppskattad och man märker att barnen trivs med att vara där. Eftersom personalen uttrycker att de har ett roligt arbete och känner arbetsglädje avspeglas detta också på barnen. Barnen uttrycker att de mår bra och trivs med det fritids gör. Detta avspeglar sig i de aktiviteter man gör samt att de har väldigt roligt tillsammans. Vid måltiderna ser personalen att barnen äter bra och allsidigt. Uppföljning av likabehandlingsarbetet Personalen arbetar med likabehandlingsplanen där man bl.a. motarbetar ett fult och kränkande språk. Språkbruket mellan barnen diskuteras och barnen får en chans att själva ta ställning i olika värderingsövningar. Genom en enkät till föräldrar och barn togs det upp några delar av likabehandlingsplanen där man ville få fram om barnen kände gemenskap, hade någon att vara med och om de kände sig trygga. Enkätsvaren har synliggjorts för föräldrar och barn genom att svaren sattes upp den vid entrén. Flertalet av föräldrarna och barnet kände sig trygga i fritids miljö och med personalen. Varje barn fick också var sin icke anonym enkät där man sedan följde upp svaren med respektive barn och föräldrar. Detta upplevdes som positivt av de inblandade. Ev. missförstånd kunde redas ut och barnen hade än mer möjlighet att påverka sin vardag. På personalmöten/ae går man igenom barngruppen och man tar upp situationer som hänt under dagen/veckan. Diskussioner fortsätter i arbetslaget kring bemötandet av barnen. Kompetensutvecklingen Läst litteraturen Så här kan vi göra? Snilleblixten Situationsanpassat ledarskap 8

9 Åtgärder för förbättring till nästa läsår fortsätta med årliga enkäter till föräldrar och barn fler samlingar att lära barnen plocka upp, avsluta och vara rädda om fritids material få barnen mer empatiska arbeta vidare med en lugn innemiljö arbeta mer med värdegrunden personal personal / personal barn Elisabeth AnderssonHult Rektor 9