Kvalitetsredovisning 2009/2010. Ljungsbackenskolans. fritidshem

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2009/2010 Ljungsbackenskolans fritidshem

2 Innehåll Tidsperiod 3 Grundfakta 3 Underlag och rutiner för att 3 ta fram kvalitetsredovisningen Åtgärder 2007/ Mål för 2008/ Förutsättningar för arbetslaget 4-5 Resultat och måluppfyllelse: Arbetslagets uppdrag 5-6 Utvecklingsområde delaktighet 6 Utvecklingsområde kreativitet 6-7 Utvecklingsområde bryta könsmönster 7 Uvecklingsområde värdegrund 7 Utvecklingsområde tidiga insatser 8 Analys och bedömning av måluppfyllelse 8-10 Uppföljning av likabehandlingsplan 10 Åtgärder för förbättring 10

3 Kvalitetsredovisning 2009/ LjungsbackenskolanBudgetenhet: Fritidshem Tidsperiod Götene kommun genomför läsårsvis ett systematiskt kvalitetsarbete enligt nedanstående modell. Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Åtgärder Värdering Metod och datainsamling Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet Läsårscykeln avslutas med att arbetslagen skriver sina kvalitetsredovisningar. Därefter skrivs enhetens kvalitetsredovisning. Grundfakta Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Ljungsbackenskolans fritidshem har under läsåret haft 143 elever och 10 personal bestående av fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. På enheten finns inkluderat en specialpedagog och en speciallärare samt skolsköterska (50 %). Antalet elever per lärare har varit 18. Skolans ledning består av rektor. Till sin hjälp har han fyra arbetslagsledare varav en representerar fritidshemmet samt en handläggare. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Götene kommuns kvalitetsredovisning grundar sig på: Enheternas egna kvalitetsredovisningar Projektet Attraktiv skolas slutredovisning Extern utvärdering V5 Kvalitets och utvecklingsmodell För att samla in resultat och göra en bedömning av måluppfyllelsen har samtliga enheter använt sig av den tidigare nämnda modellen Att utvärdera på den egna enheten. Enheterna använder en fyragradig bedömningsskala för att klargöra graden av måluppfyllelse % måluppfyllelse % måluppfyllelse Bra

4 40-59 % måluppfyllelse Ganska bra 0-39 % måluppfyllelse Mindre bra Åtgärder enligt 2008/2009 Elever och vårdnadshavare är delaktiga i barnens/elevernas lärande Elevers kreativa förmågor tas tillvara Bryta traditionella könsmönster En gemensam syn på värdegrunden skall genomsyra vårt dagliga arbete Tidiga förebyggande insatser och okonventionella lösningar Mål för 2009/2010 Barnen är delaktiga i sitt lärande Barnens kreativa förmågor tas till vara Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa Att öka barns ansvar och inflytande över miljöarbetet på fritidshemmen Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden Förutsättningar för arbetslagets mål uppfyllelse Tre avdelningar. Röd och Grön för barn i förskoleklass t o m åk 1 och Gul för barn från årskurs 2 och äldre. Vi startade Ht- 09 med 63 barn på Röd och Grön och 80 barn på Gul. Fördelningen med antal pojkar och flickor har varit jämnt fördelat. Gul startade med en större barngrupp med få konflikter Lokalerna på Gul upplevs undermåliga sett till antal barn. Samutnyttjandet av lokaler mellan förskoleklasserna och fritidshemmet kan ibland ställa till med problem t ex att man inte kan ha elevernas saker t ex byggkonstruktioner. Personal - 7,95 tjänst Kompetensutveckling: Högskolan i Borås - Likabehandlingsarbete, HLR, målarkurs hos Birgitta Andersson i Svenstorp. Utbildning om barn med ADHD. Föreläsning av Gunnar Höistad om Förebyggande om mobbing. Företagsamma förvaltningen och Eqverksta n. Fritidshemmets öppettider är mellan kl till kl men har förlängts till kl18.30 efter föräldrars behov av omsorg. Ett barn med diabetes och resurs i skolan men ej på fritids. Ett barn i behov av särskilt stöd med assistent i skolan och på fritids. Resultat Arbetslaget uppdrag Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan, erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Dessutom skall fritidshemmet ge barn den omsorg som krävs för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete. På fritidshemmet får barnen möjlighet att utveckla sin sociala kompetens och självständighet. Man är måna om att ge barnen kunskap om goda kostvanor och vikten av fysisk aktivitet.

5 Fritidsavdelningarna t ex två- tre gånger i veckan i skolans idrottshall. Lek och skapande är en viktig del i fritidshemmens vardag. Fritidshemmet kompletterar skolan genom att man finns med i klasserna under skoldagen där man bl.a. arbetar med samarbetsövningar/ livskunskap, estetiska uppgifter och temaarbete Fritids har klarat sitt uppdrag bra då man haft en stabil personalgrupp och ett hanterbart antal barn på avdelningarna med de yngre eleverna. Genom ändring av arbetstider har man tillgodosett föräldrars ökade behov av omsorg. I vår samverkan med skolan kompletterar vi teoretiskt- med praktiskt arbete samt arbetar med barnens sociala utveckling tex samarbetsövningar, massage, rörelse och skapande verksamhet. I och med detta känner personalen att man får en helhetssyn på barnet. Utvecklingsområde: Barnen är delaktiga i sitt lärande Resultat: Social kompetens. Förmågan att samspela med andra barn och vuxna. Känna trygghet i gruppen. Lek inne och ute som både är fri och styrd. De får ta eget ansvar under vår närvaro i gympasalen, där de får ta demokratiska beslut om vad som ska utövas. De äldre barnen har även planerat och genomfört aktiviteter med de yngre barnen. En gång i månaden har man på avdelning Gul haft fritidsråd där barnen har kunnat komma med sina åsikter och önskningar. Vill man vara anonym så har de haft möjlighet att lägga önskemål och frågor i en burk som personalen sedan läser upp på fritidsrådet. De har då möjlighet att påverka deras vistelse på fritids när det gäller t.ex. matsituationen, aktiviteter, inköp och övriga önskemål. På avdelningarna med de yngre barnen har de arbetat mycket med utemellis för att träna bl a social kompetens och grupptillhörighet. Mål: Barnens kreativa förmågor tas tillvara. Jämlika förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och hälsa. Resultat: Alla är med och deltar efter sina egna förutsättningar. Barnet känner att det duger. Vuxna och barn på fritidshemmet kan tillämpa likabehandlingsplanen. Fritidshemmet har haft skapande verksamhet där barnen kunnat tillverka saker som är kopplat till olika teman och årstider. Personalen har visat barnens alster genom utställningar och bilder för att stärka deras självförtroende och uppmuntra till fortsatt kreativitet. Barnen har pysslat och skapat nya saker av återvunnet material, dels från fritids egen återvinningscentral och dels saker som barnen tagit med hemifrån. Barnen har utifrån frågeställningen: Vad är miljö för dig? målat en akvarellmålning. På fritidsråden har man pratat om likabehandlingsplanen och hur man är mot varandra för att skapa ett bra klimat på fritids. Under hösten och våren har man genomfört enskilda trivselenkäter för att kartlägga hur våra barn har det hos oss på fritids. Mål: Att öka barns ansvar och inflytande över miljöarbetet på fritidshemmen. Resultat: Miljömedvetna barn. Mindre spill.

6 För att minska pappersspillet har barnen fått egna ritblock som är tillverkade utav spillpapper från Götene tryckeri. Fritids skapade sin egen återvinningsstation. Barnen har skapat nya saker utav återvunnet material. Man har besökt återvinningsstationer i närområdet och har haft skräpplockar vecka som är kopplat till Håll Sverige rent. Skräpet som man hittade sorterade man tillsammans på skolans återvinningsstation. Barnen har gått tipspromenad och sett film för att öka våra kunskaper om miljö. De äldre barnen har sedan fört över sina kunskaper på de yngre genom att tillsammans gå tipspromenaden och guida dem på återvinningsstationen. Fritids har haft sin egen Earth hour på fritids under en eftermiddag. Miljöarbetet är dokumenterat på vår synliga mindmap, där både barn och vuxna har varit delaktiga. Där har föräldrarna kunnat följa vårt miljöarbete. Mål: Förebyggande, stödjande och utredande insatser under hela uppväxttiden. Resultat: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat Vi har varit flexibla och ändrat våra arbetstider på vår avdelning för att vara där när barnen är hos oss. Vi anpassar våra aktiviteter för att så många som möjligt ska kunna delta. När vi genomför aktiviteter gör vi det på olika veckodagar för att alla ska kunna deltaga. Då vi har barn i behov av särskilt stöd anpassar vi aktiviteterna därefter. För att minska antalet barn på avdelning Gul då det varit ont om personal där har en del av de äldre barnen fått vara med oss i gymnastiksalen. De har då planerat och genomfört aktiviteter där. Även vid andra tillfällen hjälps vi åt mellan avdelningarna. Analys och bedömning av måluppfyllelsen som helhet Social kompetens Förmågan att samspela med andra barn och vuxna Känna trygghet i gruppen Alla är med och deltar efter sina förutsättningar. Barnet känner att det duger. Vuxna och barn på fritidshemmen känner att de kan tillämpa likabehandlingsplanen. Mer medvetna barn Mindre spill Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat. Bra Bra Bra Analys: Arbetslaget uppdrag Vi startade höstterminen med många barn vilket bidrog till att arbetsbördan blev väldigt stor på de äldre barnens avdelning. Detta var dock en medveten satsning för att de yngre skulle få mer lugn i sina grupper. Arbetet fokuserades på barngruppen med tydliga regler och strukturer. Under senare delen utav hösten förstärktes personaltätheten bland de äldre barnen med ytterligare en personal vilket bidrog till att situationen stabiliserades. Fritids kompletterar skolan genom att fritidspersonalen finns med i klasserna under skoldagen där vi bl.a. arbetar med samarbetsövningar/ livskunskap, estetiska uppgifter och temaarbete. I och med detta känner vi att vi får en helhetssyn på barnet.

7 Analys: Social kompetens. Förmågan att samspela med andra barn och vuxna. Känna trygghet i gruppen. Jag som rektor kan genom personalens observationer och enkäter bland barnen konstatera att det råder ett gott klimat i barngrupperna. Personalen har lagt ner stort arbete att få barngrupperna att fungera och få ett positivt och tillåtande klimat Man märker att de äldre barnen är positiva ledare för de yngre, när planerade aktiviteter genomförs. Trots stora barngrupper har vi få konflikter på avdelningarna. Dock upplever både barn och personal att ljudnivån är hög i verksamheten. Analys: Förmågan att samspela med andra barn och vuxna Under året har de avdelningarna som har de yngre barnen satsat på den fria leken både ute och inne för att öka samspelet mellan barn och barn och barn och vuxna Den fria leken har grundläggande betydelse för barnens sociala utveckling. Genom att observera barnen i leken har man sett när personalen behöver hjälpa till. Under höstterminen införde avdelning Gul fritidsråd. Detta har möjliggjort barnens delaktighet i verksamheten. De har kunnat påverka genom att lämna förslag och önskemål vad gäller matsituationer, aktiviteter, inköp mm. Analys: Alla är med och deltar efter sina förutsättningar. Barnet känner att det duger. Vi gett barnen möjlighet att deltaga i fria och styrda aktiviteter. Vi har tagit tillvara barnens kreativa förmågor oberoende av ålder och kön. Vi har tänkt på att aktiviteterna ska vara anpassade efter barnens mognad, intresse, närvaro och förmåga. Analys: Vuxna och barn på fritidshemmen känner att de kan tillämpa likabehandlingsplanen. Här är ett område som vi inte har nått vår tänkta målbild. Visserligen har avdelning Gul synliggjort likabehandlingsplanen på sina fritidsråd men avdelningarna Röd och Grön har inte behandlat planen bland barnen. Man har däremot haft planen under lupp bland personalen på planeringsmötena. Efter att trivselenkäter genomförts under höst och vår kan vi konstatera att barnen är relativt nöjda med fritids verksamhet. Analys: Mer medvetna barn Vi känner att med tiden har barnen blivit mer medvetna om vår miljö. De använder sig ofta av återvinningsmaterialet från vår egen återvinningscentral. Barnen har tillsamman med oss vuxna sett till att vår mind-map växer och blir större. Analys: Mindre spill Här känner vi att vi kommit en bra bit på väg. Vi kopierar inte längre målarbilder utan uppmuntrar barnen till egen kreativitet i sina egna ritblock. Vi märker att efterfrågan på målarbilder inte är lika stor som den var i höstas och att vi papperssorterar mycket mindre nu än förut. Analys: Ett inkluderande förhållningssätt som är konkretiserat. Vi har dokumenterat via händelseblanketter när större incidenter har inträffat.

8 Tack vare tydliga regler och ramar så har få konflikter/händelser inträffat under året. Åtgärder för förbättring Synliggöra likabehandlingsplanen för barnen. Arbeta mer aktivt med målen. Regelbundna utvärderingar. Uppföljning av likabehandlingsplanen Vi har genomfört trivselenkäter både under ht och vt. Vi märker att barnen trivs med oss vuxna på fritids men att de är mer beroende av vilka barn som är här. Vi behöver förbättra och förtydliga våra trivselregler mer kontinuerligt. På fritids har inga mobbningsfall inträffat under läsåret däremot har vi haft ett antal fysiska och verbala händelser mellan barn på fritids. Dessa har rätts ut mellan de inblandade, deras föräldrar och pedagogerna. Den årliga planen har utvärderats och följande åtgärder behöver vi ta med oss till nästa läsår: Behöver ha snabbare flexibilitet i ändring av personalens schema så att vi styr över resurser där det behövs bäst. Mer personal ute på gården när barnen är ute