KVALITETSREDOVISNING. Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem. Läsår

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Enhet Ljungsbackenskolans Fritidshem Läsår

2 ENHET Ljungsbackenskolans Fritidshem TIDSPERIOD FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Ljungsbackenskolans fritidshem är integrerat både lokal- som verksamhetsmässigt med Ljungsbackenskolans grundskola för åldrarna 6-12 år. 137elever var inskrivna i oktober månad Ljungsbackenskolan finns i Götene tätorts västra del och har som upptagningsområde Götene tätort med dominans av den västra delen från den vedertagna gamla järnvägsbanken och samt Kinne-Kleva, Sil, Husaby och Skälvum. Eleverna från de yttre områdena är bussburna. Fritidshemmet är organiserat med tre avdelningar, Röd, Grön och Gul. Avdelningarna Röd och Grön ansvarar för åldrarna förskoleklass t o m årskurs 1. Fr o m årskurs två finns fritidshemmens elever på avdelning Gul. Fritidshemmets personal bildar ett eget arbetslag. Man tillhör dessutom ett grundskolearbetslag. Varje fritidspedagog samverkar med en årskurs och samverkanstiden är varje dag, förutom onsdagar, mellan kl ca Onsdagarna är fritidshemmens personal samlade till planeringsmöte. Rektor kallar också till ett personalmöte på onsdagar en gång per månad. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE Ljungsbackenskolans fritidshem har under läsåret haft ca 137 elever inskrivna och det har funnits ca 9 tjänster på fritidshemmet. På fritids finns även en elevassistenttjänst 110 % som delas av två personer. De finns både på grundskolan och på fritidshemmet. Från tekniska sektorn har vi hjälp av 2 vaktmästare, 2 kostpersonal och 3 lokalvårdare. Fritids Gul äter alla sina måltider i skolrestaurangen medan avdelningarna Röd och Grön fixar sin egen frukost på avdelningarna. Övriga måltider äter man i skolrestaurangen. Skolans ledning består av rektor, fyra arbetslagsledare varav en är från fritidshemmet samt en handläggare. Behörigheten hos personalen på fritidshemmet är mycket hög. Under året har vi varit involverade i ett projekt att knyta an föreningslivet i kommunen och låta de komma till fritidshemmets elever och presentera sitt arbete. Tillgången på material/läromedel är bra även om del av vårt pedagogiska material inom kort behöver bytas ut alternativt kompletteras. Vi delar lokaler med grundskolan vilket ställer till bekymmer många gånger. Man kan inte elevernas arbeten ligga framme till nästa dag för då skall grundskolans elever in i lokalerna. Arbetslagen gör egna prioriteringar vid läromedelsinköp och styr inköpen självständigt. Fritidsråd genomförs ca 1 gång per månad för att låta eleverna komma till tals. Socialt är elevgrupperna i arbetslagen i det stora hela lugna och harmoniska. I de flesta grupperna finns det elever i behov av särskilt stöd. Fritidshemmets personal arbetar mycket bra med de elever som är i behov av särskild omsorg och stöd.

3 UNDERLAG I REDOVISNINGEN Enhetens egna mätningar: På fritidshemmet har man under läsåret haft fritidsråd med de inskrivna eleverna. Frågor som har tagits upp är t ex vad man skall göra i idrottshallen, kost- och ordningsfrågor Man har också gjort elevintervjuer om trivsel, verksamhetsutbudet m m RUTIN FÖR ARBETET MED DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET (hur arbetslagen på enheten arbeta systematiskt för att förbättra kvalitén; hur delredovisningarna gått till, vem/vilka som varit delaktiga osv.) Arbetsmodell Att utvärdera på den egna enheten Mål/ utvecklingsområden Kvalitetskriterier Vägar till målet Utvecklingsarbetet Metod och datainsamling Åtgärder Värdering Bevisföring Aktiviteter vi gjort Resultat Utvärderingsarbetet ÅTGÄRDER UTIFRÅN FÖREGÅENDE ÅRS KVALITETSREDOVISNING Mål: Att koppla och synliggöra aktiviteter till Lgr 11 Utvärdering: Under läsåret har personalen kopplat digitala foton på olika aktiviteter i verksamheten till vad Lgr 11 säger. Dessa har publicerats på en anslagstavla i korridorerna till avdelningarna så att föräldrar och elever kan följa vad som händer och varför man gör som man gör. Vårdnadshavare har också fått fylla i en enkät som rör fritidshemmets uppdrag. Det visade sig i enkäten att man inte var så insatta i fritidshemmets uppdrag och i Lgr 11. Det viktigaste för dem var att man hade en bra kontakt med personalen och att deras barn trivs på enheten. Mål: Kultur- och föreningslivsutbyte Utvärdering: Frididshemmet har bjudit ett antal föreningar (7st) som besökt verksamheten eller att vi har kommit till dem. Det är ett uppskattat utbyte både från oss som den besökande föreningen. Vi har också sett att ett antal elever engagerar sig i föreningens verksamhet ett bra tag efter vårt utbyte. Mål: Att skolskogen är en inbjudande plats för lek och skapande. Utvärdering: Med en mer strukturerad satsning på uteverksamheten har det visat sig att antal konflikter i skolskogen bland de yngre eleverna har minskat. Lekarna har bland egna byggda kojor i och i den gemensamt byggda tipin har utvecklats och skapat en större kreativitet bland eleverna. Tipin byggdes med hjälp av SMUscoutledare och hur man kan bygga egna kojor sköttes av svenska scoutkårens ledare i Götene.

4 VIKTIG KVALITATIV/KVANTITATIV INFORMATION Arbetsmiljöfrågor på enheten Olycksstatistik - På enheten redovisar vi alla tillbud och olyckor både bland personal som elever. Det man kan konstatera är att vår inne- och utemiljö är i stort utformad så att tillbud och olyckor undviks i stor utsträckning. Olycksstatistiken för läsåret visar detta. Arbetsmiljöronder - Varje hösttermin företas en arbetsmiljörond på enheten. Innan den har både personal och elever i enkätform fått uttala sig vad brister finns på enheten. På varje samverkansmöte tas arbetsmiljöfrågor upp kontinuerligt. Skadegörelsestatistik - På skol- och fritidstid är skadegörelsen minimal. Eleverna är rädda om sin arbetsmiljö och personalen har god ordning och reda och håller efter i lokalerna. Skadegörelse på kvällstid har under detta läsår varit lugnt. Enkät på den egna enheten På fritidshemmet genomförde vi en enkät med öppna frågor kring hur föräldrarna på fritidshemmet märkt av vårt arbete med våra prioriterade mål enligt följande: Under läsåret 2011/2012 har vi på Fritidshemmen arbetat med 3 mål. 1. Att koppla och synliggöra aktiviteter till Lgr Kultur- och föreningslivsutbyte 3. Att skolskogen är en inbjudande plats för lek och skapande Nu skulle vi vilja ha lite återkoppling från Er föräldrar hur Ni har uppfattat dessa mål. Hur har dessa mål påverkat Era barn? Hur har Ni märkt av att vi arbetat mot dessa mål? Vi vore tacksamma om Ni skriver ner några ord om detta och lämnar in Era synpunkter under drop-in besöket. Vi kommer ställa upp en låda där Ni kan lämna Era åsikter anonymt. Tack på förhand! Nu var det inte många som lämnade in enkäten men utav de som kom in kunde man konstatera att som förälder har man inte noterat vårt arbete att koppla och synliggöra aktiviteterna till Lgr 11. Man har inte lagt märke till bilderna på våra anslagstavlor och man har ingen uppfattning eller väldigt lite kunskap om vad som står i den nya läroplanen. Däremot uppskattade man arbetet med att bjuda in föreningarna till fritidshemmet och som presenterar sin verksamhet. En del föräldrar vittnar om att barnen vill gå till den aktuella föreningen på sin fritid. Skolskogens möjligheter med kojor och tipin är också uppskattade inslag i fritidshemmets verksamhet enligt föräldraenkäten.

5 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN för Ljungsbackenskolans fritidshem lå MÅL Ange vilket mål som avses Att koppla och synliggöra aktiviteter till Lgr 11 MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Skapa en medvetenhet att fritidshemmet arbetar utifrån Lgr11. Skapa en medvetenhet för pedagoger, elever och vårdnadshavare. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Man har dokumenterat aktiviteter genom både bild och text på anslagstavlor och kopplat det till Lgr11. Vårdnadshavare har fått fylla i en enkät som rör fritidshemmets uppdrag. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 2 Brister: Svårt att hitta struktur och rutin för gemensam dokumentation. Svårt att locka vårdnadshavare att läsa info på våra anslagstavlor. Framgångsfaktorer: Tänket hos pedagoger har ökat när det gäller kopplingen mellan aktivitet och Lgr11. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Skaffa förutsättningar för bättre planering av dokumentation. Öka vårdnadshavarnas medvetande och inflytande av verksamheten genom bl a genom ett månadsbrev. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD

6 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN för Ljungsbackenskolans fritidshem lå MÅL Ange vilket mål som avses Kultur och föreningsutbyte MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Att föreningar i vår närmiljö vill visa sin verksamhet. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Sju föreningar har visat upp sin verksamhet. Flera av eleverna har provat på föreningarnas utbud på sin fritid. Svårt att få föreningar som sysslar med olika kulturutbud att komma till enheten. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 4 Brister: Svårt att få till kulturutbytet. Några olika orsaker är : - få kulturföreningar - många elever Framgångsfaktorer: Vi har visat vad det finns för meningsfulla aktiviteter i vår närmiljö. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. För att bibehålla mycket hög måluppfyllelse även i fortsättningen behöver vi locka till oss kulturföreningar och fortsätta föreningsutbytet. Sprida vårt arbetssätt även till grundskolan och i samverkan arbeta vidare med detta mål. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE, 1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD

7 UPPFÖLJNING AV UTVECKLINGSPLANEN för Ljungsbackenskolans fritidshem lå MÅL Ange vilket mål som avses Att skolskogen är en inbjudande plats för lek och skapande MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Ange vilket tillstånd som ska visa sig för att arbetslaget/enheten ska veta att målet är nått. Det kan vara flera målkriterier till ett mål. Att eleverna fortsätter att leka kreativt tillsammans efter att scouterna varit här och byggt en tipi och kojor tillsammans med eleverna. RESULTAT/ UTVÄRDERING Ange vilket resultat arbetslaget/enheten har sett som tyder på måluppfyllelse Vi har sett att eleverna har utvecklat sina tekniker för koj-byggen och att de har varit engagerade på rasterna med att leka med sina kojor och vid tipin. Vi har även sett att elevernas konflikter minskat. VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Beskriv orsaken till måluppfyllelse i form av framgångsfaktorer/ brister. Markera måluppfyllelsen genom att dels skriva in siffran för måluppfyllelse och dels genom att fylla rutan med färg enligt graderingen nedan. 3 Brister: Det har varit en lång och regnig höst. De egna kojbyggen avtog längre in på höstterminen Framgångsfaktorer: Tipin har klarat sig från väder och vind och ingen annan yttre påverkan. En bra samlingspunkt för många elever och klasser samtidigt. Konflikter i skolskogen minskade bland de yngre eleverna. Beskriv vilka åtgärder som planeras för att antingen bibehålla mycket hög måluppfyllelse eller för att öka måluppfyllelsen. Att tillsammans med skolgårdsgruppen utöka hinderbanan. Göra en frisbee bana. Använda skolskogen mer kontinuerligt med styrda aktiviteter. 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD

8 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGSPLANEN för Ljungsbackenskolans fritidshem lå MÅL Att inte såra mina kamrater med kränkande ord och uttryck. Alla ska trivas och känna sig trygga under sin skoldag. MÅLKRITERIER/ INDIKATORER Vi vill komma ifrån kränkande ord och uttryck. Alla elever ska gå till skolan och fritids och känna glädje och trygghet. RESULTAT/ UTVÄRDERING Vi anser att fula ord och kränkande uttryck fortfarande förekommer. Språket är generellt vårdat gentemot oss vuxna och i vuxnas närvaro. Dock upplever vi att en del elever inte har ett vårdat språk mot varandra. De flesta kommer till fritids med glädje och de känner sig trygga. Några få har känt oro för att komma. 3 VÄRDERING ANALYS PLANERADE ÅTGÄRDER Brister: Alla vuxna på skolan Eleverna är inte medvetna följer samma regler och att ord sårar. Vi behöver arbetar vidare med som personal bli mer kompissamtal. 3 överens om vilka regler som gäller och hur man skall bemöta elever som inte uppfyller våra gemensamma regler. Viktigt att vår likabehandlingsplan följs upp av alla. Framgångsfaktorer: Elevsamlingar med positiva intryck. Föräldrasamtal/förädrautskick har varit positiva. Föräldrarna tycker det är viktigt att få reda på hur det är. Det har förekommit en del personalbyten under läsåret och eleverna påverkas av dessa. Trots detta har personalen lyckats få de allra flesta elever att trivas och känna sig trygga. Viktigt med info vilka som arbetar och vem som kommer på morgonen därpå. Föräldramöte Gruppstärkande övningar Fortsätta med kontinuerliga samtal Fler styrda aktiviteter i mindre grupper 4 = mycket hög måluppfyllelse GRÖN, 3 = medel/hög måluppfyllelse GUL, 2 = medel/låg måluppfyllelse ORANGE,1 = mycket låg måluppfyllelse RÖD

9 ANALYS AV LÄSÅRETS KVALITETSARBETE Mål: Att koppla och synliggöra aktiviteter till Lgr 11 Analys: Detta mål har varit tänkeväckande för pedagogerna i verksamheten. Det har skapats diskussioner och klargörande varför man gör som man gör men även ett ifrågasättande varför man gör saker som inte behövs enligt Lgr 11. För föräldrarna är detta mål inte det viktigaste. De förutsätter att vi som pedagoger tar ansvar för att vi följer vad läroplanen och skollagen säger. För deras del är det viktigast att deras barn trivs och känner trygghet i vår verksamhet. Fungerar det för barnen fungerar det för föräldrarna. Vi måste utveckla rutiner för dokumentation och hitta sätt att saluföra detta på ett attraktivt och lättillgängligt sätt för föräldrarna. Mål: Kultur- och föreningslivsutbyte Analys: Det som är svårigheten är att få hit representanter för olika föreningar på arbetstid och framförallt de föreningar som har kultur som sitt engagemang. Alla föreningar i närområdet har dock varit väldigt positiva till kontakten. Eleverna på fritidshemmet har genom dessa kontakter fått prova på olika aktiviteter vilket kan göra att de engagerar sig i en stimulerande och utvecklande fritidsysselsättning. Föräldrar och föreningsfolk vittnar om att eleverna har blivit uppmuntrade att delta på någon förenings utbud på sin fritid. Fritidshemmets personal har varit duktiga på att hålla fokus på detta mål och det har gett resultat. Arbetssättet har spritt sig till några klasser i grundskolan på enheten men fler behöver arbeta med detta. Fritidspersonalen är en resurs att tillgå för att utveckla arbetet inom grundskolan på deras samverkanstid. Mål: Att skolskogen är en inbjudande plats för lek och skapande Analys: Med en mer strukturerad satsning på uteverksamheten har det visat sig att antal konflikter i skolskogen bland de yngre eleverna har minskat. Lekarna har bland egna byggda kojor i och i den gemensamt byggda tipin har utvecklats och skapat en större kreativitet bland eleverna. Här ser man på ett lyckat resultat när man jobbar åt samma mål och utnyttjar varandras kompetenser både det som finns på den egna enheten och i närområdet. Eleverna har tyckt det har varit spännande med kojbyggena och tipin och det har utnyttjats i det vardagliga arbetet på fritidshemmet när det har passat. Även ett drop in - fika på fritids var förlagt ut till tipin vilket uppskattades av föräldrarna som kom. Likabehandlingsplanen Mål: Att alla skall trivas och känna sig trygga på enheten Att inte såra mina kamrater med kränkande ord och uttryck. Analys: Fritidshemspersonalen har under detta läsår arbetat hårt med att få eleverna på fritids att ha ett vårdat språk och att de skall känna sig trygga och trivas. Trots en del personalbyten har man lyckats väl att få eleverna känna sig trygga och trivas. För att få eleverna att trivas ännu bättre behöver vi på enheten ha bättre och fler lokaler att vistas i och som är anpassade till fritids verksamhet. En översyn av lokalutnyttjande sker just nu och fritids kommer att byta och förändra sina lokaler under sommaren så att det står klart till skolstarten i augusti 2012.Med denna åtgärd räknar jag med att kunna förbättra trivsel och tryggheten för eleverna ännu mer. Att arbeta med hur vi är mot varandra måste alltid pågå och det gäller att hålla ut och vara tydliga som vuxna.

10 Mål att arbeta med till nästa läsår Vi är skickliga på att utveckla lärmiljön och utnyttja tillgänglig kunskap i samhället 1. Lärmiljön A. Vi har en skola för alla och har en flexibel organisation och resursfördelning där all pedagogisk personal är involverade till elevernas bästa B. Vi som pedagoger delar med sig av och använder varandras kompetenser C. Vi arbetar tematiskt utifrån våra LPP som vi publicerar på DELTA. D. Vi har ett utvecklat samarbete mellan förskoleklass och årskurs 1 E. Vi arbetar fram en gemensam plan för fasta läxor på enheten. F. Vi utnyttjar den digitala tekniken i vår undervisning 2. Kunskap i samhället A. Vi utnyttjar kunskap som finns i samhället och bjuder in intressanta personer, föreningar och andra organisationer som kan bidra med kunskap till våra elever utifrån ett Lgr 11- perspektiv Ljungabackenskolan BengtÅke Gindemo Rektor