Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan

Transkript

1 Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots fina svar i enkäterna vet vi att alla barn inte känner sig trygga och därför nöjer sig inte personalen på Bränningeskolan förens alla upplever trygghet. Vi anser att trygghet är ett grundfundament för kunskapsinlärning, men även för att ge eleverna en vägledning in i samhället där samarbete med andra människor är av yttersta vikt. Grunden för vår trygghet är vår plan mot diskriminering och kränkande behandling. All personal är delaktiga i utvärdering och revidering av planen och är väl medvetna om sitt ansvar. Bränningeskolan skall vara en öppen skola gentemot samhället. Denna öppenhet ska rikta sig mot vårdnadshavare, näringslivet, föreningslivet, kulturskolan m.m. Vi anser att genom att öppna upp skolan för omvärlden berikar vi både elever och personal samt att det kompletterar undervisningen. Under läsåret skall vår plan för SYV-arbetet befästas. Bränningeskolan omfattar förskoleklass till årskurs 6 med sammanlagt 182 elever. Vi startar nu andra året med att årskurs 6 finns kvar på skolan och skall med våra erfarenheter från förra läsåret göra förändringar som ge eleverna större möjlighet att nå sina kunskapsmål. Per Sandberg, Rektor

2 Mål Skola Under kommande läsår kommer mycket fokus ligga på den stora satsningen inom ämnet svenska och den stora IT-stanningen. Verksamhetens prioriterade mål blir: Öka elevernas kunskaper och användandet av lärplatta som ett redskap för kunskapsinlärning. Kap 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskolan kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Skapa en lugn inre miljö. Kap 2.1 Elevernas ansvar och inflytande Skolans mål är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö Öka elevernas läsförståelse och skrivförmåga. Kap 2. Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt

3 Förskoleklass Förskoleklassen är en viktig brygga över till årskurs 1. Under de senaste läsåren har satsning gjort inom läs och skrivinlärning för elever i Förskoleklassen och därför fortsätter man med samma mål som förra läsåret. Att utveckla det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt. Kap 2.2 Kunskaper Skolan ska ansvara för att varje elev kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt Fritidshem Fritidshemmets verksamhet är viktig för barnets utveckling. Här vill man erbjuda en verksamhet som ger barnen trygghet och omsorg samtidigt som den är rolig och intresseväckande. Fritidshemmets mål harmoniserar och kompletterar skolans målsyn. Verksamheten ska under läsåret prioritera två mål: Utveckla barnens samarbetsförmåga och respekt för varandra genom leken. Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Allmänna råd för fritidshem Kap 3. Lärande i fritidshemmet

4 Leken kan bidra till att skapa meningsfullhet för eleverna och den har en central plats i fritidshemmets verksamhet. I leken kan eleverna bland annat bearbeta intryck, utveckla fantasi och kreativitetet och utveckla sin samarbets- och kommunikationsförmåga. Leken ger även eleverna möjlighet att öva sig i turtagning, samförstånd, koncentration och uthållighet. Det här är erfarenheter och förmågor som i förlängningen kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna. s.34 Metod Vi lyfter den fria leken för att därigenom försöka synliggöra barnens valmöjligheter, och dokumentera barnens idéer och sysselsättningar. Vi verkar för lugn och trygghet vid lek där barnen vågar vara sig själva, visa känslor och inte är rädda för att göra fel. Genom samtal och aktiviteter öka barnens kunskap om vad hälsa är och därigenom verka för en god livsstil. Kap 3. Idrott och hälsa Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Ord och begrepp för och samtal om upplevelser av lek, hälsa, natur- och utevistelser. Lekar och andra fysiska aktiviteter i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider. Metod Varje vecka erbjuder vi styrd fysisk aktivitet. Detta kan vara lekar i idrottssalen, i skogen och på skolgården. Vi samtalar under fritidshemmets samlingar om hälsa, kost, rörelse och livsstil. På vårterminen planerar vi att lyfta målet extra under några temaveckor.

5 Verksamhetsutveckling Bränningeskolan har sedan implementeringen av den senaste läroplanen (Lgr 11) arbetat med pedagogiska planeringar. För allt fler lärare blir pedagogisk planering ett utmärkt verktyg för att få en struktur över sin undervisning, bedömning och uppföljning. Arbetet med pedagogiska planering har inget slutdatum utan måste fortsätta att utvecklas och förbättras. Det som vi på Bränningeskolan känner att vi måste bli bättre på är analysen av elevernas resultat. Eftersom våra klasser/grupper är stora till antalet är det av yttersta vikt att den inre miljön genomsyras av ett lugn. Personalen skall tillsammans med eleverna skapa en miljö som gör att alla elever får möjlighet att utvecklas mot sina mål. Under kommande läsår skall vi utveckla vårt skolbibliotek. Ett nytt bibliotekssystem skall frigöra tid för pedagogerna som ska användas till att lotsa eleverna i deras läsande. Vi skall skapa fler plattformar för elevernas möjligheter till inflytande. Vi har ett mycket väl fungerat elevråd men eleverna behöver få ökat inflytande över undervisningen och då är inte alltid elevrådet rätt forum. Systematiskt kvalitetsarbetet Kvalitetshjulet har nu en förankring hos personalen men det behövs mer struktur bakom arbetet och det ansvaret ligger hos rektor. Analysarbetet av all utvärdering kommer i skymundan och glöms ibland bort. Vi vet många gånger vad som inte fungerar men inte alltid varför.

6 Arbetsmiljöarbetet Årscykel systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmiljöarbetet Årscykel systematiskt arbetsmiljöarbete Kvartal 1 Sammanställning antal fall av kränkande behandling. ANSVAR: Rektor Kvartal 2 Uppföljning av handlingsplanen. ANSVAR: Rektor Kvartal 3 Information på planeringsdag/apt om SAM ANSVAR: Rektor Inför skyddsrond-förrond ANSVAR: Rektor och skyddsombud Kvartal 4 Skyddsronder

7 Kompetensutveckling Under läsåret kommer flertalet av de undervisande pedagogerna att deltaga i läslyftet. Vi skall hitta lämplig kompetensutbildning för analysarbete. Under läsåret skall vi inför 2016 söka efter en sammanhängande fortbildning för fritidspedagogerna.