KVALITETSREDOVISNING

Transkript

1 Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F

2 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning för föregående kalenderår. I Svedala kommun upprättas också för varje utbildningsenhet specifik kvalitetsredovisning. Här nedan redovisar vi hur Klågerupskolan F-5 har arbetat mot för året prioriterade mål i enlighet med Svedala kommuns instruktion för kvalitetsredovisning. Förutsättningar Faktorer Andel årsarbetare med pedagogisk 92% 92% högskoleutbildning Andel pojkar 59% Andel barn med annat modersmål 8,5% Andel män i grundskolan 15% 15% Andel män i skolbarnsomsorgen 25% 25% Under vt 2007 fanns det 201 skolelever och 32 elever förskoleklassen, och under ht var det 188 skolelever och 36 elever förskoleklassen. Vi har organiserat skolan i arbetslag, tre arbetslag som består av en förskoleklass och två 1-3 or samt fritidshemmet. Ett arbetslag som består av fyra 4-5:or samt en fritidspedagog och ett arbetslag av tre specialpedagog/lärare Denna organisation har vi för att på ett flexibelt sätt kunna möta svängningarna i elevunderlaget och kunna behålla vår pedagogiska tanke. För oss är det positivt att arbeta åldersblandat. Vi uppmuntrar eleverna att lära med och av varandra. Det är ett förhållningssätt till kunskap och lärande som stärks av Vygotskis teorier. Hans teorier ligger till grund för läroplanens tankar. Vi arbetar med att ha ett förhållningssätt, som tar till vara alla elevers olikheter. Det innebär att vi medvetet arbetar med inkluderingstanken. Inkludering bygger på att hitta lösningar för varje enskild individs specifika behov. Skolan skall vara till för alla elever Det är ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och uthållighet. Det är viktigt i det livslånga lärandet att det blir många bra möten mellan eleverna och mellan vuxna och elev. Möten som bekräftar att här blir man sedd och lyssnad på. Det krävs att man arbetar med relationer mellan människor. 2

3 Likabehandlingsplanen Enligt lagen (2006:67) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Klågerupskolans personal arbetar aktivt för att alla elever skall trivas och må bra i skolan. Vi accepterar inte under några omständigheter diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. All personal har ett direktansvar och är skyldiga att ingripa vid konflikter. Rektor har yttersta ansvaret för att åtgärder vidtas. Detta är grunden i vår likabehandlingsplan. Vi har gjort en kartläggning över hur situationen är för eleverna F-5. Rasterna är relativt lugna. Det förekommer sällan slagsmål, men en del konflikter finns. Mellan äldre och yngre elever är förhållandet i huvudsak gott, men tillmälen och grovt språk mellan åldrarna förekommer. Det vi oroar oss över är de kränkningar som vi hör förekommer på MSN. Hitintills har vi endast haft några fall av kränkning via nätet. Angreppssätt Vi har gemensamma ordningsregler F-9 gällande matsalen, bibliotek och utomhus. Klasserna F-5 har egna trivselregler. Reglerna skickas hem för kännedom och underskrift. Pedagogerna samtalar kontinuerligt med eleverna om skolans regler och innehållet i värdegrunden För att stärka barnens sociala och känslomässiga förmåga genomförs samarbetsövningar både ute och inne, drama/värderingsövningar, hemliga kompisar och kompissamtal. Vi har rastvärdar, som alla bär väst så att eleverna lätt kan se var de vuxna befinner sig på skolgården. Pedagogerna samtalar regelbundet med eleverna om rasterna, med syfte att stimulera till gemensamma aktiviteter och uppmärksamma utanförskap. Vi har klassråd varje vecka och elevråd ca en gång i månaden med syfte att stärka elevdemokratin Vi har mobbingråd en gång i månaden för att fler skall bli delaktiga i arbetet mot mobbing De vuxna reagerar direkt på negativa beteenden mellan elever och är observanta på miner och kroppsspråk Pedagogerna tränar eleverna att kunna säga ifrån/sluta. Pedagogerna samtalar med alla elever kring deras trivsel vid bland annat utvecklingssamtalen. Vi har tydliga mål kring normer och värden. Dessa diskuteras med föräldrar och elever på utvecklingssamtalen. Vi har trivselenkät som eleverna fyller i och som följs upp av speciallärare och klassläraren. Trivselenkäten fyller eleverna i en gång per termin På föräldramötet när mobbing och likabehandlingsplanen tas upp går man igenom trivseln i klassen. 3

4 Resultat/Analys Personalen har utvärderat med hjälp av BRUK ( skolverkets verktyg, Bedömning, reflektion, Utveckling, Kvalitet ). Utvärderingen belyste i vilken grad personalen arbetar för att skapa en trygg social miljö som är fri från all form av kränkande behandling. Resultatet visar att skolan kännetecknas till stor del av detta. Vidare utvärderades hur personalen ingriper vid förekomst av kränkande behandling och mobbing och i vilken utsträckning personalen tar ansvar för åtgärder och uppföljning av sådana fall. Denna egenskap kännetecknar skolan. Dessutom har vi belyst i vilken utsträckning skolan medvetet arbetar med arbetsklimatet i elevgruppen, elevernas inbördes relationer, förmåga att arbeta tillsammans samt attityder mot andra. Resultatet visar att skolan kännetecknas till stor del av detta. Eleverna är duktiga och vet i de allra flesta fall hur man skall vara mot varandra. De lever upp till detta när det finns vuxna i närheten. När vi samtalar med eleverna så drar vi slutsatsen att det förekommer en del kränkningar, grovt språk och en del fysisk kontakt. Detta sker när vuxna inte är i närheten. Vi måste stärka eleverna på ett sådant sätt att de kan stå emot grupptryck. Här nedan redovisas resultatet på en del frågor ur årets trivselenkät. Fråga Mkt Bra/bra Dåligt F-5 Hur trivs du i klassen 96% 4% Aldrig Ibland/ofta F-5 Brukar du känna dig ensam 57% 43% Många/några Ingen F-5 Har du kompisar i klassen 97% 3 Varje klass arbetar sedan vidare med sitt eget resultat. Pedagogerna arbetar mycket med att få med de elever som upplever att de känner sig ensamma eller inte har kamrater. Åtgärder för utveckling Revidera planen - Rektor Kunskap/fortbildning om nät kränkningar. - Rektor Förtydliga målen i likabehandlingsplanen - TÖFTA målen - Lärare Dokumentera mera - Lärare Kunskap/fortbildning i hur man kan stärka eleverna så de har beredskap att möta livet. Ständiga diskussioner förs kring hur vi dokumenterar, vad är rimligt att anmäla, var går gränsen? 4

5 Kunskapssatsningen Mål Öka andelen elever som når målen i samtliga ämnen Angreppssätt Under året har vi (hela kommunen) satt fokus på kunskapsutveckling och kunskapssyn samt betyg och bedömning. I överenskommelse och med stöd från Myndigheten för skolutveckling har vi startat ett stort och långsiktigt kommunövergripande utvecklingsarbete kring kunskaps- och bedömningsfrågor i grundskolan. Stödet från myndigheten bygger på den nationella utvärderingen 2003 som pekar på en del brister i den svenska grundskolan. Satsningen syftar till att: öka likvärdigheten i undervisning, bedömning och betygssättning främja varje elevs lärande stödja arbetet med IUP (individuella utvecklingsplaner) Det har konkret inneburit att två lärare från vår kommun har utbildats till processledare i skolmyndighetens regi. Skolmyndigheten har också tagit fram samtalsguider i olika ämnen. Tanken är dels att stödja lärarnas reflektion kring den egna kompetensen om hur kursplanernas strävansmål kan konkretiseras i undervisningen och dels att ge möjlighet till reflektion kring vår kunskapssyn samt öka lärarnas medvetenhet om olika bedömningsmetoder. Vi har organiserat arbetet i ämnesvisa studiegrupper med lärare från förskoleklass till skolår nio. Tid och resurser har också avsatts för utvecklingsarbetet och samtalsledare har rekryterats till varje studiegrupp. Processledarna leder utvecklingsarbetet i samråd med samtalsledarna och planerar innehållet för de kollegiala samtalen i studiegrupperna med ett tydligt syfte och mål för varje tillfälle. Resultat/analys Det är för tidigt att se några konkreta resultat ute i verksamheten. En av processledarna och sju samtalsledarare kommer från vår skola. Det ger möjlighet till spontana diskussioner när man möts. I samtal med personalen så upplever man det positivt att arbeta i F-9 grupperna. Personalen uppskattar de pedagogiska diskussioner som man haft. Utvecklingsarbetet gagnas av att vi har ett helhetsperspektiv och att alla skolor i kommunen deltar. Detta ger en större effekt och spridning samt ökar likvärdigheten mellan skolorna. Åtgärder för utveckling Fortsätta på den inslagna vägen med den kommun övergripande satsningen. Utvecklar ett gemensamt språk och samtalsunderlag i vår IUP som både hem och skolan tycker fungerar. Fortsatt arbete med att få eleverna delaktiga och ansvarstagande i sin egen utveckling genom att de äldre eleverna i så 4 o så 5 själva samlar in och sammanställer information till sitt utvecklingssamtal 5

6 Fritidshemmet Fritidshemmet är öppet mellan, varje dag. Vi har tre avdelningar med 46 elever inskrivna per avdelning. Åldern på fritidshemsbarnen varierar från 6-11 år, men med tyngdpunkt på de yngre barnen. Tre personal arbetar på varje avdelning. 67% är fritidspedagoger och 33% är barnskötare/fritidsledare. Ca 25% av fritidshemspersonalen är män. Leken är den viktigaste delen av verksamheten. Det är där barnen får stöd och hjälp av pedagogerna att utvecklas individuellt och i grupp. Det gäller att vara goda förebilder för barnen och att aktivt visa ett demokratiskt förhållningssätt. Personalen har ett stort ansvar för att barnen lär sig respektera olikheter att vi har olika åsikter och nödvändigheten av att lära sig kompromissa. Med sin uttalade inriktning på barnens välbefinnande är personalen ett viktigt komplement i elevvårdsarbetet och bidrar till att minska grogrunden för mobbing. Mål Fritidshemmen i Svedala kommun är ett komplement till skolans verksamhet. Beslutade åtgärder från kvalitetsredovisningen 2006 Skapa möjligheter för varje arbetslag att utvärdera och planera ca 2 timmar varje vecka. Utveckla samarbetet grundskola - fritidshem genom att arbetsgivaren i större utsträckning styr utbudet av gemensam fortbildning. Tydliggöra fritidshemspersonalens yrkesroll. Att visa hur fritidshemmet kompletterar skolan genom att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen Angreppssätt Vi har utökat den gemensamma planeringen för arbetslaget med ca 0,5 timme i veckan. Ett arbetslag består av elever i åldern 6-9 år, både skola och fritidshem. Var tredje vecka träffas alla som arbetar på en avdelning för att planera, diskutera arbetssätt, förhållningssätt och utvärdera verksamheten. Dels för att stärka de olika yrkesrollerna men framförallt för att se helheten kring barnens utveckling. Fortbildningen kommer under de närmsta åren att styras mer av kommunens gemensamma behov utifrån de resultat som vi har. Fortbildningen kommer att handla barnens miljö, inomhus och utomhus miljö och hur man skapar en bra verksamhet utifrån målen. Den här fortbildningen för all fritidshemspersonal kommer att starta i januari 08. Resultat/Analys Fritidshemmet på Klågerupskolan är ett bra komplement till skolan. Utifrån de personella förutsättningarna som idag finns kännetecknas verksamheten i hög grad av att vara ett komplement till skolan. Barnen har möjlighet att välja aktiviteter efter intresse. De kan varva lek med avkoppling. De får vara tillsammans med andra barn och då känna gemenskap och glädje. Personalen på fritidshemmet har intervjuat barnen. 95% av barnen trivs på fritidshemmet. De upplever att de har kamrater och att de kan vara med och påverka verksamhetens innehåll. Personalen upplever det som väldigt positivt att regelbundet få möjlighet att diskutera och följa upp verksamheten tillsammans i arbetslaget. 6

7 Åtgärder för utveckling Att ytterligare öka den gemensamma planeringstiden. Att få ytterligare en gemensam fortbildningsdag Att vara delaktiga och aktiva i kommunens satsning på offensiva fritidshem HÄLSA Mål: Eleverna har grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan. Beslutade åtgärder från kvalitetsredovisningen 2006 Fortsatt arbete med att hitta fler möjligheter till rörelsepass för alla barn Återkommande Temaveckor Ta tillvara de nya kunskaper som fritidspedagogerna fått kring friluftsliv Angreppssätt Varje vecka så har eleverna utöver idrottslektionerna olika former av rörelsepass. Det kan vara promenader, gemensamma lekar eller organiserade rörelsepass. En del klasser arbetar varje vecka med massage. Varje vecka tar pedagogerna upp och arbetar med målkritierierna för hälsa En temavecka om hälsa genomfördes under vårterminen och en under höstterminen. Vi lade tonvikt på rörelse, mat och sömn. Alla barn fick frukt varje dag. Två arbetslag har haft matlagning utomhus under temaveckorna. De äldre eleverna fick under temaveckan bland annat dokumentera sin sömntid. Resultat/Analys Alla barn når inte målet i Hälsa. Det som gör att vi inte når 100% är delmålen kring frukt och grönsaker samt sömnens betydelse. Övriga delmål är uppnådda till 100% Vi ser trötta barn, som inte orkar arbeta i skolan. De har ej sovit tillräckligt och en del äter ej frukost. Många barn har inte kläder efter väder utan fryser. Vi måste fortsätta att informera föräldrar och elever om vikten av att äta och klä sig rätt. Detta är ett återkommande behov. Eleverna vet hur de skall äta och sova men lever ej upp till detta ännu. Hälsomedvetenheten hos eleverna har ökat. Barnen äter, tack vare salladsbuffén, mer sallad och grönsaker. När frukt serveras är det uppskattat av eleverna. 7

8 Gemensamma målkriterier för F-5 Eleven har grundläggande teoretiska kunskaper om kost, motion och sömn Alla elever har kunskaper om en bra sammansatt måltid Alla elever har kunskaper om varför man ska röra sig Alla elever är medvetna om sömnens betydelse Eleven visar i handling att han/hon förstår den egna livsstilens betydelse för hälsan Alla elever äter frukt och grönsaker var dag Alla elever är utomhus på rasterna Alla elever vågar säga ifrån om något som inte känns så bra Åtgärder för utveckling Eleverna är med i planeringen av hälsotema och ger förslag på rörelseaktiviteter Ha återkommande diskussioner varje vecka med elever om sömn och matvanor. Ha återkommande diskussioner på föräldramötena kring hälsa. Personalen har regelbundna diskussioner och reflektioner med eleverna kring hälsa och hur vi gör för att må bra Vara goda förebilder Annika Bruhn, rektor F-5 8

9 9