Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning

2 1

3 Förord Korsavadsenhetens kvalitetsredovisning år 2006 är genomförd och sammanställd till viss del av enhetens personal. Personalen har i sina lärlag svarat på hur de har arbetat, värderat och bedömt måluppfyllelsen. Eleverna har svarat på en enkät. Ansvarig för resultatinsamling och slutgiltig sammanställning av kvalitetsredovisningen är verksamhetsledare Gunilla Persson. Årets kvalitetsredovisning innefattar fyra målområden som gäller för grundskolan. Två av dessa målområden gäller även för förskola och fritidshem (Elevernas utveckling och lärande och Skolans normer och värden). Tidigare har vi redovisad dem tillsammans, men i år valde vi att särredovisa dem då detta ger en tydligare bild av de tre verksamheterna. Korsavadsenheten Simrishamns kommun Gunilla Persson Verksamhetsledare 16 januari

4 1. Elevernas ansvar och inflytande 1.1 Det här är skolans mål Att eleverna ska ta ansvar, vara delaktiga och påverka sina lärmiljöer och sitt lärande. Elevernas ska arbeta i demokratiska former. 1.2 Så här har vi arbetat Grundskolan Utifrån Utvecklings- och handlingsplan för Korsavadsenheten har vi lärt och tränat eleverna i att ta ansvar vilket har inneburit att tydliggöra rättigheter, skyldigheter och konsekvenserna av en handling. utifrån elevernas mognad diskuterat, planerat och låtit eleverna ta ansvar för undervisningens innehåll: inlärningssätt, arbetssätt, utvärderingssätt. låtit eleverna få lära sig och ta ansvar för den demokratiska processen genom att regelbundet hållit klassråd, elevråd och andra intresseråd. 1.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Eleverna har genomfört en enkät vid höstterminens slut. Personalen har i sina lärlag fått utvärdera hur de har arbetat utifrån punkterna under rubriken Så här ska vi arbeta i den lokala arbetsplanen. Därefter har de fått värdera, diskutera resultaten i enlighet med Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. 1.4 Resultat för grundskolan Personalen Resultatet av personalens utvärdering visar att varje enskild lärare och övrig personal dagligen arbetar med att träna eleverna i att ta eget ansvar. Klasserna har regelbundet klassråd och erbjuds att medverka i olika intresseråd, såsom mobbingråd och elevråd. Elevrådsrepresentanterna rapporterar tillbaka till sina respektive klasser. Klassrepresentanter deltar dessutom på lärarlagsmöten inom år 6-9 var tredje vecka. Eleverna har aktivt deltagit i planeringen av ett arbetsområde, exempelvis temaarbete och program för avslutningsdagar vid terminsslut. Gällande lektions-/arbetsområdesplanering har eleverna deltagit i diskussioner kring vad som ska läsas, hur de ska arbeta, på vilket sätt arbetet ska redovisas, etc. Utvärdering av arbetssätt har delvis gjorts vid utvecklingssamtal Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. 3

5 I princip alla elever anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. Inom F-5 gör man det genom att ställa frågor när man inte förstår, lyssna på lärarens genomgångar, vara uppmärksam på lektionstid och göra sina läxor. Inga noterbara skillnader finns mellan flickor och pojkar. Inom 6-9 är att lyssna på lärarens genomgång, göra sina läxor och ha med sig rätt material till lektionerna det man mest signifierar med ansvar. För alla gäller att man även är uppmärksam på lektionerna, medverkar vid grupparbete till att arbetet genoförs och gör det man ska. Allra minst försöker eleverna påverka sin lärare att ta upp saker på ett intressant sätt. Av dem som svarat fanns det några pojkar inom 6-9 som har svarat att de inte tar ansvar för sitt skolarbete. Vem eller vad det beror på att eleven inte klarar sina uppgifter är antingen att eleven inte förstod uppgiften eller att hon/han inte gjorde allt hon/han kunde. Pojkar inom F-9 tycker att det främst beror på att de inte förstod uppgiften. Flickor inom F-5 tycker att det beror mest på dem själva, medan flickor inom 6-9 tycker att de inte förstod uppgiften är anledningen. Många har också angett att det beror på omständigheter runt omkring dem eller att lärare inte hjälpte dem tillräckligt. Anser då eleverna att de kan påverka sin arbetssituation? Hälften av eleverna inom F-5 anser att de kan påverka, medan den andra hälften anser att de kan det till viss del. Någon enstaka (flicka) anser att hon inte kan påverka. Fördelningen är densamma mellan flickor och pojkar inom år 6-9. De flesta vill dock inte kunna påverka allt, utan bara vissa saker. Några få, främst flickor, tycker att lärarna ska bestämma allt. Detta kan ställas i relation till om eleverna tycker att de får vara med och planera lektionsinnehållet. Majoriteten av eleverna säger att de får vara med i planeringen med vissa lärare, men inte alla. Främst pojkar tycker att de inte alls får vara med. Andelen stämmer relativt bra överens med andelen pojkar som inte vill påverka sitt arbete i skolan. Även när det gäller utvärdering av lektionsinnehållet sker detta med vissa lärare, men inte med andra. Detta är tydligast inom 6-9, där eleverna träffar fler lärare än vad F-5-eleverna gör. 1.5 Bedömning av måluppfyllelse Det är en omöjlig uppgift att få alla elever till att ta ansvar för och ha inflytande över sitt skolarbete. Ur den aspekten har enheten inte nått upp till målen. 1.6 Åtgärder för utveckling Under höstterminen 2006 har enheten arbetat med ett värdegrundsprojekt som ska mynna ut i en anda, som ska gälla för alla. Ett av honnörsorden i Korsavadsandan, som den kallas, är egenansvar. Genom att tydliggöra begreppet för såväl elever som vårdnadshavare tror vi att ansvarskänslan hos våra elever kommer att öka. Arbetet med att låta eleverna vara med om och följa den demokratiska processen har under året varit svårare än tidigare. Eleverna har inte varit lika villiga i att engagera sig i de olika intresseråden. Att ytterligare, inför nästa läsår, möjliggöra tid för klassråd kan vara ett sätt att komma åt problemet. 2. Elevernas utveckling och lärande 2.1 Det här är skolans mål Att alla elever ska tillägna sig de kunskaper som är föreskrivna i de nationella styrdokumenten. Att eleverna ska möta olika lärstilar för att få en förståelse för hur de tänker och lär vilket utvecklar deras nyfikenhet och lust till att lära. 4

6 Att eleverna ska uppleva skolan som meningsfull och kunna se värdet av kunskaper i ett större sammanhang. 2.2 Så här har vi arbetat Förskolan, grundskolan och fritidshemmen Utifrån Utvecklings- och handlingsplan för Korsavadsenheten har vi skapat trygghet för barnen/eleverna. främjat barnens/elevernas lek, fantasi, kreativitet och utveckling. erbjudit, diskuterat och låtit eleverna prova på olika sätt att lära (lärstilar, arbetssätt och inlärningssituationer). utgått från barnens/elevernas individuella utvecklingsplan (IUP) och anpassat därefter. tydliggjort olika sammanhang för barnen/eleverna samt att i grundskolan knutit an till olika sektorer i samhället för att få ett vidare perspektiv av kunskap. tillvaratagit personalens kompetens och i personalgruppen fört pedagogiska diskussioner. 2.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Eleverna har genomfört en enkät vid höstterminens slut. Personalen har i sina lärlag fått utvärdera hur de har arbetat utifrån punkterna under rubriken Så här ska vi arbeta i den lokala arbetsplanen. Därefter har de fått värdera, diskutera resultaten i enlighet med Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. Eftersom det här målet spänner över tre olika verksamheter har vi i år valt att kvalitetsredovisa var verksamhet för sig. 2.4 Resultat för förskolan Personalen Personalen anser sig arbeta enligt Så här ska vi arbeta. Uppfattningen om hur mycket man anser sig arbeta enligt detta skiljer sig ibland mellan de olika redovisningsgrupperna. De flesta anser sig uppfylla kraven, men anser inte att arbetet är tillräckligt. Ett exempel på detta är när förskolan knyter an till andra verksamheter i samhället såsom studiebesök på lokala företag och andra kommunala institutioner. Här anser några att man gör det tillräckligt och andra anser att det är svårt att genomföra och önskar utveckla det. Ett annat exempel är när förskolepersonalen låter barnen arbeta med språkutveckling har barnen haft ett stort urval av olika arbetsuppgifter. Dock önskar de låta barnen vara mer delaktiga och få välja i större utsträckning än nu. Personalen har även sett svårigheter med IUPn och då hänsyftar man till att det är svårare att individualisera i större grupper. De märker också att de inte lyckas främja alla barn till lek. Personalen tycker att de tillvaratar varandras kunskaper på så sätt att de, i stället för att ta in vikarier, använder sig av varandra. Däremot tycker de inte att de utnyttjar varandras praktiska kompetens, såsom datoranvändning. Dessutom vill de föra pedagogiska diskussioner oftare. De som förs nu sker spontant och i mindre grupper. 2.5 Resultat för grundskolan Personalen Personalen i de olika lärlagen anser de arbetar enligt vår lokala arbetsplan. Några avvikelser kan förekomma, men i mångt och mycket arbetar lärlagen enligt följande exempel: samarbete med Kulturpedagogiska enheten (Kulturgarantin), åldersblandade grupper, naturdagar och studiebesök med syfte att låta eleverna få en helhetsbild av samhället och kunna knyta an till olika sektorer däri. De arbetar även med drama, klass- och gruppdiskussioner samt ämnesövergripande teman. Eleverna ges också möjlighet att vid klass- och elevråd diskutera lärstilar, arbetssätt och inlärningssituationer. 5

7 För eleverna i år 5-9, deras vårdnadshavare och enhetens personal har det under höstterminen hållits en temadag med Mats Andersson, Netscan, kring kränkande behandling på nätet. Detta var även ett samarbete med Hem&Skola Korsavad. Personalen är organiserad i lärlag bl a för att eleverna skall möta ett begränsat antal vuxna. Genom att variera arbetssätten får eleverna en möjlighet att utveckla sin fantasi. Grundskolapersonalen har på försök använt kommunens gemensamma IUP, vilken bland annat ger oss möjlighet att kartlägga de behov våra elever har. IUPn ska ligga till grund för undervisningen. Något lärlag anser inte att personalens kompetenser tillvaratas till fullo. De menar att pedagoger bland de yngre barnen är mycket duktiga på att LUSa sina elever och att den kompetensen kan tillvaratas bland de äldre elevernas pedagoger. Ett annat lärlag anser att de pedagogiska diskussioner som förs utnyttjar, utvecklar och kompletterar pedagogernas kompetens. Ett lärlag anser att vi ska utveckla det ämnesövergripande arbetet Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. En klar majoritet av eleverna som har svarat på enkäten tycker det är roligt att lära sig saker. De som inte tycker det är främst pojkar inom år 6-9. Ungefär samma andel pojkar tycker inte att lärarna uppmuntrar dem till att lära sig mer. Inom F-5 är eleverna mest positiva till att alla lärare uppmuntrar till ytterligare kunskap, men inom år 6-9 anser man att en del lärare uppmuntrar. Majoriteten av eleverna inom år F-9 anser också att de ibland får prova på olika arbetssätt. Återigen finns här en liten grupp pojkar inom år 6-9 tycker att det inte finns några variationer. De flesta eleverna vet på ett ungefär vad som krävs för att bli godkänd. Några inom år 6-9, främst pojkar, vet inte alls vad som krävs för betyget godkänd.. En hög andel elever har tilltro till att det mesta de lär sig i skolan kommer de att ha nytta av. En liten del tror att de har nytta av allt, medan några tror att endast något litet kommer de att kunna använda. Några få elever, återigen mest pojkar inom år 6-9, tror inte alls de har nytta av det de lär sig. Detta kan vara samma grupp pojkar som inte tycker det är roligt i skolan och som är negativa i sina svar till frågorna som rör utveckling och lärande Resultat från läsutvecklingsschema (LUS), nationell utvärdering år 5, nationella prov år 9 samt betyg i kärnämnena för år 8 och år 9 LUS för år 3, vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): I år 3 har 80% (94%) av eleverna klarat punkt 15 i LUS. 6

8 Nationell utvärdering år 5 vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 86% av eleverna klarade målet för svenska. (87%) 82% av eleverna klarade målet för matematik. (82%) 74% av eleverna klarade målet för engelska. (85%) Nationella prov år 9 vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 90% av eleverna klarade målen för svenska. (92%) 76% av eleverna klarade målen för matematik. (85%) 94% av eleverna klarade målen för engelska. (93%) Betygsresultat för år 8, vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 97% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet svenska samt svenska som andra språk (95%). 91% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet matematik (91%). 97% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet engelska (93%). Betygsresultat för år 9, vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 87% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet svenska samt svenska som andra språk (96%). 93% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet matematik (95%). 94% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet engelska (95%). Totalt sett (inom parentes anges siffrorna för år 2005) fick 74% (66%) av eleverna minst betyget godkänd i alla ämnen (SCB). 2.6 Resultat för fritidshemmen Personalen Personalen på fritidshemmen anser att de arbetar efter den lokala arbetsplanen. De tycker att deras verksamhet har en bra struktur. Till viss del styr de barnen i deras lekar, men samtidigt ges frihet under eget ansvar. Personalen anser sig vara bra på att se barnens behov och möta de där de befinner sig i sin utveckling. De tycker att det är bra att ha projekt som pågår under en lång tid, då de kan följa barnens utveckling. Fritidshemmens verkstäder kan med fördel användas i tankegångar kring genusperspektivet i vilka man kan sudda ut gränserna mellan manligt och kvinnligt. Någon för fritidshemmen gemensam IUP med grundskolan finns inte, utan personalen har en egen för varje barn (dock är den ej nedtecknad). De anser sig också ha en nära kontakt med barnens vårdnadshavare. Fritidshemspersonalen tycker att enheten är duktig på att utnyttja deras kompetens. 2.7 Bedömning av måluppfyllelse Simrishamns kommun har som mål att 90% av alla elever i år 3 vid skolårets slut ska ligga på LUS-punkt 15 och däröver. Vid slutet av vårterminen 200 uppnådde inte Korsavadsenheten målet. 2.8 Åtgärder för utveckling Förskolepersonalen önskar utveckla IUP och föra strukturerade pedagogiska diskussioner. Det sistnämnda hålls både inom den egna förskolan, i utbyte med den andra förskolan samt med all personal inom hela enheten. Man önskar utveckla samarbetet mellan näringsliv och förskola. 7

9 Grundskolepersonalen har inte angett några tydliga åtgärder för utveckling. Även här utvecklar vi arbetet med IUP, de pedagogiska diskussionerna samt försöker ytterligare förbättra vårt arbete för att komma de nationella målen närmre. En diskussion kring resultaten av den nationella utvärderingen och de nationella proven i relation till betygsbedömningen är också aktuell. Grundskolans IUP för barnen upp till årskurs 6 ska utvecklas så att den även innefattar fritidshemmen. 3. Skolans normer och värden 3.1 Det här är skolans mål Att skapa en miljö där alla, både elever och personal, känner trygghet och delaktighet. Att eleverna utvecklar en human inställning till omvärlden, så att de i demokratisk och etisk anda kan fungera väl tillsammans med andra. 3.2 Så här har vi arbetat Förskola, grundskolan och fritidshemmen Utifrån Utvecklings- och handlingsplan för Korsavadsenheten har vi arbetat aktivt med att motverka all form av kränkande behandling. vid fasta och löpande tillfällen diskuterat värdegrunden inom personalgruppen, inom elevgruppen och i enskilda samtal mellan elever och lärare. skapat trivselregler som efterlevts och följts upp. 3.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Personalen har individuellt fått utvärdera hur de har arbetat utifrån punkterna under rubriken Så här ska vi arbeta i den lokala arbetsplanen. Därefter har lärlagen fått värdera och diskutera personalens samlade resultat i enlighet med Skolverkets allmänna råd för redovisning. 3.4 Resultat för förskolan Personalen Förskolans personal anser att de uppmärksammar kränkningar. Dagligen arbetar personalen med empati och bemötandet mellan barn/barn och barn/vuxna. En avdelning använder sig ofta av rollspel vuxna emellan som exemplifierar olika situationer. En annan anser att den fria och styrda leken lär barnen att visa hänsyn. Verksamheten anpassas efter barngruppen. När problem uppmärksammas, reder personalen ut dem och försöker i detta få fram den empatiska känslan hos barnen. Speciellt observant är personalen på utåtagerande barn. De konflikter som dyker upp och löses följs alltid upp av personalen tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare. Regler inom förskolan finns, men inte nedskrivna. Reglerna kan också variera från person till person. När det gäller säkerhetsregler är personalen eniga i vad som gäller. Värdegrundsdiskussioner sker inte vid fasta tillfällen utan tas oftast när behov finns. Några ur personalen anser inte heller att det sker inom personalgruppen. En förskola beskriver att de har skrivit en värdegrund för personal - barn, personal personal men inte arbetat löpande med den. 3.5 Resultat för grundskolan Personalen Personalen arbetar aktivt för att motverka all form av kränkande behandling. Höstterminen 2006 påbörjades ett projekt kring en revidering av F-9s trivselregler. Detta mynnade ut i en 8

10 värdegrundsdiskussion som i sin tur landade i Korsavadsandan i vilken respekt, egenansvar och arbetsro är honnörsorden. I detta arbete har all personal, elever och deras vårdnadshavare varit aktiva. Arbetet med Korsavadsandan fortlöper dagligen med större avstamp på klassmöten och uppföljning på Hem&Skola Korsavads månadsmöten. Ett annat exempel på värdegrundsarbete är de olika mobbingteamen inom F-9, varav det ingår elever i en del. I de enskilda klasserna pågår dagliga diskussioner och även mer praktiskt arbetet såsom värderings- och dramaövningar. Skolan håller på att rusta upp den fysiska arbetsmiljön: elevrummet Mysan har fått ny placering, nya skolbänkar kommer under vårterminen Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. En majoritet av eleverna inom år F-9 trivs i skolan. Högst andel är det för år F-5. De som inte alls trivs är främst elever inom år 6-9 och marginellt högst siffra bland flickorna. Hög andel av eleverna inom år F-5 trivs med sina lärare och bland år 6-9-eleverna trivs man med vissa lärare, men inte med alla. Gällande det sistnämnda är fördelningen mellan flickorna jämn, men bland pojkarna är det färre som trivs med alla sina lärare. Det är ungefär lika många flickor som pojkar som inte alls trivs med sina lärare. Majoriteten av eleverna trivs med alla skolans elever eller bara med vissa. Några, speciellt inom år 6-9 lika fördelat mellan flickor och pojkar, trivs inte alls med skolans elever. Ett annat honnörsord i Korsavadsandan är respekt och de flesta av eleverna anser sig vara bra på att visa respekt. Det gör de främst genom att lyssna när någon pratar med dem. Många inom F-5 reagerar när någon blir illa behandlad. Inom år 6-9 har hälften svarat att de behandlar alla lika, reagerar när någon blir illa behandlad och kallar varandra endast saker de själva vill bli kallade för. Skillnaden mellan flickor och pojkar är större bland år 6-9 än år F-5 och främst är det flickorna som visar mer respekt. Majoriteten bland år F-5 tycker att lärarna är bra förebilder när det gäller att visa respekt. Några tycker att det bara är vissa lärare som är duktiga på detta. Inom år 6-9 är resultatet omvänt. Här anser man att inte alla lärare är bra förebilder när det gäller att visa respekt. Några få, mest pojkar inom år 6-9, tycker inte att det finns några förebilder alls. 3.6 Resultat för fritidshemmen Personalen Personalen anser sig arbeta aktivt med barnens värdegrund. Samlingarna används ofta till social träning, såsom att lyssna på och respektera varandra, vänta på sin tur, diskussioner kring beteende. Konflikthantering tar personalen tag i direkt. Andra samtalstider är mellanmålsstunder eller när det passar i den dagliga verksamheten. 9

11 Inom personalgruppen diskuteras värdegrunden dagligen. Fritidshemmen följer grundskolans värdegrundsarbete med Korsavadsandan och det som gäller inom grundskolan gäller även på fritidshemmen. Varje avdelning har dock sina egna, specifika regler. 3.7 Bedömning av måluppfyllelse Målen är inte uppfyllda. 3.8 Åtgärder för utveckling Förskolorna fortsätter med sitt värdegrundsarbete och utarbetar regler som gäller hos dem. Arbetet med Korsavadsandan i grundskolan fortsätter. Fritidshemmen involverar barnen ytterligare i värdegrundsdiskussioner. 4. Likvärdig utbildning Någon lokal arbetsplan för likvärdig utbildning finns inte, därmed är följande två punkter utan innehåll. 4.1 Det här är skolans mål 4.2 Så här har vi arbetat 4.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Personalen har individuellt fått utvärdera hur de har arbetat utifrån frågeställningnen Hur har vi arbetat med likvärdig utbildning? Därefter har lärlagen fått värdera och diskutera personalens samlade resultat i enlighet med Skolverkets allmänna råd för redovisning. 4.4 Resultat för grundskolan Personalen Generellt sett anser personalen att vi bedömer pojkar och flickor likvärdigt, alltså efter deras resultat. Det är möjligt att flickor ofta har högre ambitioner än pojkar i åren 6 9. Pojkar tar ibland stort utrymme och kan vara mera utåtagerande. Flickor mognar ofta tidigare i den åldern och kan vara mera studiemedvetna inom en del ämnen. Däremot ser pedagogerna mer ofta inom ex naturorienterande ämnen och idrott och hälsa att pojkarna är mer motiverade. En annan observation är att när pojkar är svaga i olika ämnen skapar de lättare oro i klassen, medan svaga flickor blir blyga och inte lika synliga som sina klasskamrater. Personalen verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. En del ur personalgruppen beskriver att de aktivt tänker på att varannan pojke och varannan flicka ska få prata till exempel i klassrumsdiskussioner. Det beskrivs också hur man uppmärksammar elevgruppen på dominant beteende, men även på motsatsen, för att tydliggöra dynamiken i gruppen. Andra beskriver hur de i klassen arbetar med flick- och pojkgrupper. Under klassråden arbetar man medvetet för att alla ska komma till tals. Vid uttagning till olika intresseråd är man mån om att det ska vara en rättvis fördelning mellan intresserade och pojkar och flickor. Personalen arbetar även aktivt med frågor som rör mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Vidare beskrivs också ett aktivt arbete med att säkerställa att alla elever, oavsett kön, social och kulturell bakgrund, får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Personalen har svarat för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Personalen har bidragit till att motverka sådana begränsningar i elevernas studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. 10

12 4.4.2 Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. En fråga har i årets enkät berört likvärdig utbildning ur ett genusperspektiv. Frågan har gällt om eleverna anser att lärarna behandlar flickor och pojkar lika. En majoritet inom år F-5 anser att lärarna gör så, medan eleverna inom år 6-9 anser att det bara är en del lärare som gör detta. En del elever anser att lärarna inte är rättvisa i behandlingen. Bland år F-5 är det några fler flickor som anser att det görs skillnad och bland år 6-9 är det några fler pojkar som har den åsikten. 4.5 Bedömning av måluppfyllelse Det finns inga lokala arbetsplan och inga mål som är enhetens. 4.6 Förslag på åtgärder En lokal handlingsplan ska upprättas, likaså en likabehandlingsplan. Ett tillägg till våra utvärderingsfrågor: Behandlar du dina kamrater olika beroende på om de är pojkar eller flickor? Behandlar du dina lärare olika beroende på om de är män eller kvinnor? Fritidshemmen har berört ämnet i sin kvalitetsredovisning de önskar försöka medvetandegöra sitt eget beteende och försöka sudda ut gränserna mellan kvinnligt och manligt. 11