Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för år 2006 Korsavadsenheten Simrishamns Kommun Elevernas ansvar och inflytande Elevernas utveckling och lärande Skolans normer och värden Likvärdig utbildning

2 1

3 Förord Korsavadsenhetens kvalitetsredovisning år 2006 är genomförd och sammanställd till viss del av enhetens personal. Personalen har i sina lärlag svarat på hur de har arbetat, värderat och bedömt måluppfyllelsen. Eleverna har svarat på en enkät. Ansvarig för resultatinsamling och slutgiltig sammanställning av kvalitetsredovisningen är verksamhetsledare Gunilla Persson. Årets kvalitetsredovisning innefattar fyra målområden som gäller för grundskolan. Två av dessa målområden gäller även för förskola och fritidshem (Elevernas utveckling och lärande och Skolans normer och värden). Tidigare har vi redovisad dem tillsammans, men i år valde vi att särredovisa dem då detta ger en tydligare bild av de tre verksamheterna. Korsavadsenheten Simrishamns kommun Gunilla Persson Verksamhetsledare 16 januari

4 1. Elevernas ansvar och inflytande 1.1 Det här är skolans mål Att eleverna ska ta ansvar, vara delaktiga och påverka sina lärmiljöer och sitt lärande. Elevernas ska arbeta i demokratiska former. 1.2 Så här har vi arbetat Grundskolan Utifrån Utvecklings- och handlingsplan för Korsavadsenheten har vi lärt och tränat eleverna i att ta ansvar vilket har inneburit att tydliggöra rättigheter, skyldigheter och konsekvenserna av en handling. utifrån elevernas mognad diskuterat, planerat och låtit eleverna ta ansvar för undervisningens innehåll: inlärningssätt, arbetssätt, utvärderingssätt. låtit eleverna få lära sig och ta ansvar för den demokratiska processen genom att regelbundet hållit klassråd, elevråd och andra intresseråd. 1.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Eleverna har genomfört en enkät vid höstterminens slut. Personalen har i sina lärlag fått utvärdera hur de har arbetat utifrån punkterna under rubriken Så här ska vi arbeta i den lokala arbetsplanen. Därefter har de fått värdera, diskutera resultaten i enlighet med Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. 1.4 Resultat för grundskolan Personalen Resultatet av personalens utvärdering visar att varje enskild lärare och övrig personal dagligen arbetar med att träna eleverna i att ta eget ansvar. Klasserna har regelbundet klassråd och erbjuds att medverka i olika intresseråd, såsom mobbingråd och elevråd. Elevrådsrepresentanterna rapporterar tillbaka till sina respektive klasser. Klassrepresentanter deltar dessutom på lärarlagsmöten inom år 6-9 var tredje vecka. Eleverna har aktivt deltagit i planeringen av ett arbetsområde, exempelvis temaarbete och program för avslutningsdagar vid terminsslut. Gällande lektions-/arbetsområdesplanering har eleverna deltagit i diskussioner kring vad som ska läsas, hur de ska arbeta, på vilket sätt arbetet ska redovisas, etc. Utvärdering av arbetssätt har delvis gjorts vid utvecklingssamtal Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. 3

5 I princip alla elever anser att de tar ansvar för sitt skolarbete. Inom F-5 gör man det genom att ställa frågor när man inte förstår, lyssna på lärarens genomgångar, vara uppmärksam på lektionstid och göra sina läxor. Inga noterbara skillnader finns mellan flickor och pojkar. Inom 6-9 är att lyssna på lärarens genomgång, göra sina läxor och ha med sig rätt material till lektionerna det man mest signifierar med ansvar. För alla gäller att man även är uppmärksam på lektionerna, medverkar vid grupparbete till att arbetet genoförs och gör det man ska. Allra minst försöker eleverna påverka sin lärare att ta upp saker på ett intressant sätt. Av dem som svarat fanns det några pojkar inom 6-9 som har svarat att de inte tar ansvar för sitt skolarbete. Vem eller vad det beror på att eleven inte klarar sina uppgifter är antingen att eleven inte förstod uppgiften eller att hon/han inte gjorde allt hon/han kunde. Pojkar inom F-9 tycker att det främst beror på att de inte förstod uppgiften. Flickor inom F-5 tycker att det beror mest på dem själva, medan flickor inom 6-9 tycker att de inte förstod uppgiften är anledningen. Många har också angett att det beror på omständigheter runt omkring dem eller att lärare inte hjälpte dem tillräckligt. Anser då eleverna att de kan påverka sin arbetssituation? Hälften av eleverna inom F-5 anser att de kan påverka, medan den andra hälften anser att de kan det till viss del. Någon enstaka (flicka) anser att hon inte kan påverka. Fördelningen är densamma mellan flickor och pojkar inom år 6-9. De flesta vill dock inte kunna påverka allt, utan bara vissa saker. Några få, främst flickor, tycker att lärarna ska bestämma allt. Detta kan ställas i relation till om eleverna tycker att de får vara med och planera lektionsinnehållet. Majoriteten av eleverna säger att de får vara med i planeringen med vissa lärare, men inte alla. Främst pojkar tycker att de inte alls får vara med. Andelen stämmer relativt bra överens med andelen pojkar som inte vill påverka sitt arbete i skolan. Även när det gäller utvärdering av lektionsinnehållet sker detta med vissa lärare, men inte med andra. Detta är tydligast inom 6-9, där eleverna träffar fler lärare än vad F-5-eleverna gör. 1.5 Bedömning av måluppfyllelse Det är en omöjlig uppgift att få alla elever till att ta ansvar för och ha inflytande över sitt skolarbete. Ur den aspekten har enheten inte nått upp till målen. 1.6 Åtgärder för utveckling Under höstterminen 2006 har enheten arbetat med ett värdegrundsprojekt som ska mynna ut i en anda, som ska gälla för alla. Ett av honnörsorden i Korsavadsandan, som den kallas, är egenansvar. Genom att tydliggöra begreppet för såväl elever som vårdnadshavare tror vi att ansvarskänslan hos våra elever kommer att öka. Arbetet med att låta eleverna vara med om och följa den demokratiska processen har under året varit svårare än tidigare. Eleverna har inte varit lika villiga i att engagera sig i de olika intresseråden. Att ytterligare, inför nästa läsår, möjliggöra tid för klassråd kan vara ett sätt att komma åt problemet. 2. Elevernas utveckling och lärande 2.1 Det här är skolans mål Att alla elever ska tillägna sig de kunskaper som är föreskrivna i de nationella styrdokumenten. Att eleverna ska möta olika lärstilar för att få en förståelse för hur de tänker och lär vilket utvecklar deras nyfikenhet och lust till att lära. 4

6 Att eleverna ska uppleva skolan som meningsfull och kunna se värdet av kunskaper i ett större sammanhang. 2.2 Så här har vi arbetat Förskolan, grundskolan och fritidshemmen Utifrån Utvecklings- och handlingsplan för Korsavadsenheten har vi skapat trygghet för barnen/eleverna. främjat barnens/elevernas lek, fantasi, kreativitet och utveckling. erbjudit, diskuterat och låtit eleverna prova på olika sätt att lära (lärstilar, arbetssätt och inlärningssituationer). utgått från barnens/elevernas individuella utvecklingsplan (IUP) och anpassat därefter. tydliggjort olika sammanhang för barnen/eleverna samt att i grundskolan knutit an till olika sektorer i samhället för att få ett vidare perspektiv av kunskap. tillvaratagit personalens kompetens och i personalgruppen fört pedagogiska diskussioner. 2.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Eleverna har genomfört en enkät vid höstterminens slut. Personalen har i sina lärlag fått utvärdera hur de har arbetat utifrån punkterna under rubriken Så här ska vi arbeta i den lokala arbetsplanen. Därefter har de fått värdera, diskutera resultaten i enlighet med Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisning. Eftersom det här målet spänner över tre olika verksamheter har vi i år valt att kvalitetsredovisa var verksamhet för sig. 2.4 Resultat för förskolan Personalen Personalen anser sig arbeta enligt Så här ska vi arbeta. Uppfattningen om hur mycket man anser sig arbeta enligt detta skiljer sig ibland mellan de olika redovisningsgrupperna. De flesta anser sig uppfylla kraven, men anser inte att arbetet är tillräckligt. Ett exempel på detta är när förskolan knyter an till andra verksamheter i samhället såsom studiebesök på lokala företag och andra kommunala institutioner. Här anser några att man gör det tillräckligt och andra anser att det är svårt att genomföra och önskar utveckla det. Ett annat exempel är när förskolepersonalen låter barnen arbeta med språkutveckling har barnen haft ett stort urval av olika arbetsuppgifter. Dock önskar de låta barnen vara mer delaktiga och få välja i större utsträckning än nu. Personalen har även sett svårigheter med IUPn och då hänsyftar man till att det är svårare att individualisera i större grupper. De märker också att de inte lyckas främja alla barn till lek. Personalen tycker att de tillvaratar varandras kunskaper på så sätt att de, i stället för att ta in vikarier, använder sig av varandra. Däremot tycker de inte att de utnyttjar varandras praktiska kompetens, såsom datoranvändning. Dessutom vill de föra pedagogiska diskussioner oftare. De som förs nu sker spontant och i mindre grupper. 2.5 Resultat för grundskolan Personalen Personalen i de olika lärlagen anser de arbetar enligt vår lokala arbetsplan. Några avvikelser kan förekomma, men i mångt och mycket arbetar lärlagen enligt följande exempel: samarbete med Kulturpedagogiska enheten (Kulturgarantin), åldersblandade grupper, naturdagar och studiebesök med syfte att låta eleverna få en helhetsbild av samhället och kunna knyta an till olika sektorer däri. De arbetar även med drama, klass- och gruppdiskussioner samt ämnesövergripande teman. Eleverna ges också möjlighet att vid klass- och elevråd diskutera lärstilar, arbetssätt och inlärningssituationer. 5

7 För eleverna i år 5-9, deras vårdnadshavare och enhetens personal har det under höstterminen hållits en temadag med Mats Andersson, Netscan, kring kränkande behandling på nätet. Detta var även ett samarbete med Hem&Skola Korsavad. Personalen är organiserad i lärlag bl a för att eleverna skall möta ett begränsat antal vuxna. Genom att variera arbetssätten får eleverna en möjlighet att utveckla sin fantasi. Grundskolapersonalen har på försök använt kommunens gemensamma IUP, vilken bland annat ger oss möjlighet att kartlägga de behov våra elever har. IUPn ska ligga till grund för undervisningen. Något lärlag anser inte att personalens kompetenser tillvaratas till fullo. De menar att pedagoger bland de yngre barnen är mycket duktiga på att LUSa sina elever och att den kompetensen kan tillvaratas bland de äldre elevernas pedagoger. Ett annat lärlag anser att de pedagogiska diskussioner som förs utnyttjar, utvecklar och kompletterar pedagogernas kompetens. Ett lärlag anser att vi ska utveckla det ämnesövergripande arbetet Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. En klar majoritet av eleverna som har svarat på enkäten tycker det är roligt att lära sig saker. De som inte tycker det är främst pojkar inom år 6-9. Ungefär samma andel pojkar tycker inte att lärarna uppmuntrar dem till att lära sig mer. Inom F-5 är eleverna mest positiva till att alla lärare uppmuntrar till ytterligare kunskap, men inom år 6-9 anser man att en del lärare uppmuntrar. Majoriteten av eleverna inom år F-9 anser också att de ibland får prova på olika arbetssätt. Återigen finns här en liten grupp pojkar inom år 6-9 tycker att det inte finns några variationer. De flesta eleverna vet på ett ungefär vad som krävs för att bli godkänd. Några inom år 6-9, främst pojkar, vet inte alls vad som krävs för betyget godkänd.. En hög andel elever har tilltro till att det mesta de lär sig i skolan kommer de att ha nytta av. En liten del tror att de har nytta av allt, medan några tror att endast något litet kommer de att kunna använda. Några få elever, återigen mest pojkar inom år 6-9, tror inte alls de har nytta av det de lär sig. Detta kan vara samma grupp pojkar som inte tycker det är roligt i skolan och som är negativa i sina svar till frågorna som rör utveckling och lärande Resultat från läsutvecklingsschema (LUS), nationell utvärdering år 5, nationella prov år 9 samt betyg i kärnämnena för år 8 och år 9 LUS för år 3, vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): I år 3 har 80% (94%) av eleverna klarat punkt 15 i LUS. 6

8 Nationell utvärdering år 5 vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 86% av eleverna klarade målet för svenska. (87%) 82% av eleverna klarade målet för matematik. (82%) 74% av eleverna klarade målet för engelska. (85%) Nationella prov år 9 vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 90% av eleverna klarade målen för svenska. (92%) 76% av eleverna klarade målen för matematik. (85%) 94% av eleverna klarade målen för engelska. (93%) Betygsresultat för år 8, vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 97% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet svenska samt svenska som andra språk (95%). 91% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet matematik (91%). 97% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet engelska (93%). Betygsresultat för år 9, vårterminen 2006 (inom parentes anges siffrorna för år 2005): 87% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet svenska samt svenska som andra språk (96%). 93% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet matematik (95%). 94% av eleverna fick minst betyget godkänd i ämnet engelska (95%). Totalt sett (inom parentes anges siffrorna för år 2005) fick 74% (66%) av eleverna minst betyget godkänd i alla ämnen (SCB). 2.6 Resultat för fritidshemmen Personalen Personalen på fritidshemmen anser att de arbetar efter den lokala arbetsplanen. De tycker att deras verksamhet har en bra struktur. Till viss del styr de barnen i deras lekar, men samtidigt ges frihet under eget ansvar. Personalen anser sig vara bra på att se barnens behov och möta de där de befinner sig i sin utveckling. De tycker att det är bra att ha projekt som pågår under en lång tid, då de kan följa barnens utveckling. Fritidshemmens verkstäder kan med fördel användas i tankegångar kring genusperspektivet i vilka man kan sudda ut gränserna mellan manligt och kvinnligt. Någon för fritidshemmen gemensam IUP med grundskolan finns inte, utan personalen har en egen för varje barn (dock är den ej nedtecknad). De anser sig också ha en nära kontakt med barnens vårdnadshavare. Fritidshemspersonalen tycker att enheten är duktig på att utnyttja deras kompetens. 2.7 Bedömning av måluppfyllelse Simrishamns kommun har som mål att 90% av alla elever i år 3 vid skolårets slut ska ligga på LUS-punkt 15 och däröver. Vid slutet av vårterminen 200 uppnådde inte Korsavadsenheten målet. 2.8 Åtgärder för utveckling Förskolepersonalen önskar utveckla IUP och föra strukturerade pedagogiska diskussioner. Det sistnämnda hålls både inom den egna förskolan, i utbyte med den andra förskolan samt med all personal inom hela enheten. Man önskar utveckla samarbetet mellan näringsliv och förskola. 7

9 Grundskolepersonalen har inte angett några tydliga åtgärder för utveckling. Även här utvecklar vi arbetet med IUP, de pedagogiska diskussionerna samt försöker ytterligare förbättra vårt arbete för att komma de nationella målen närmre. En diskussion kring resultaten av den nationella utvärderingen och de nationella proven i relation till betygsbedömningen är också aktuell. Grundskolans IUP för barnen upp till årskurs 6 ska utvecklas så att den även innefattar fritidshemmen. 3. Skolans normer och värden 3.1 Det här är skolans mål Att skapa en miljö där alla, både elever och personal, känner trygghet och delaktighet. Att eleverna utvecklar en human inställning till omvärlden, så att de i demokratisk och etisk anda kan fungera väl tillsammans med andra. 3.2 Så här har vi arbetat Förskola, grundskolan och fritidshemmen Utifrån Utvecklings- och handlingsplan för Korsavadsenheten har vi arbetat aktivt med att motverka all form av kränkande behandling. vid fasta och löpande tillfällen diskuterat värdegrunden inom personalgruppen, inom elevgruppen och i enskilda samtal mellan elever och lärare. skapat trivselregler som efterlevts och följts upp. 3.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Personalen har individuellt fått utvärdera hur de har arbetat utifrån punkterna under rubriken Så här ska vi arbeta i den lokala arbetsplanen. Därefter har lärlagen fått värdera och diskutera personalens samlade resultat i enlighet med Skolverkets allmänna råd för redovisning. 3.4 Resultat för förskolan Personalen Förskolans personal anser att de uppmärksammar kränkningar. Dagligen arbetar personalen med empati och bemötandet mellan barn/barn och barn/vuxna. En avdelning använder sig ofta av rollspel vuxna emellan som exemplifierar olika situationer. En annan anser att den fria och styrda leken lär barnen att visa hänsyn. Verksamheten anpassas efter barngruppen. När problem uppmärksammas, reder personalen ut dem och försöker i detta få fram den empatiska känslan hos barnen. Speciellt observant är personalen på utåtagerande barn. De konflikter som dyker upp och löses följs alltid upp av personalen tillsammans med barnen och deras vårdnadshavare. Regler inom förskolan finns, men inte nedskrivna. Reglerna kan också variera från person till person. När det gäller säkerhetsregler är personalen eniga i vad som gäller. Värdegrundsdiskussioner sker inte vid fasta tillfällen utan tas oftast när behov finns. Några ur personalen anser inte heller att det sker inom personalgruppen. En förskola beskriver att de har skrivit en värdegrund för personal - barn, personal personal men inte arbetat löpande med den. 3.5 Resultat för grundskolan Personalen Personalen arbetar aktivt för att motverka all form av kränkande behandling. Höstterminen 2006 påbörjades ett projekt kring en revidering av F-9s trivselregler. Detta mynnade ut i en 8

10 värdegrundsdiskussion som i sin tur landade i Korsavadsandan i vilken respekt, egenansvar och arbetsro är honnörsorden. I detta arbete har all personal, elever och deras vårdnadshavare varit aktiva. Arbetet med Korsavadsandan fortlöper dagligen med större avstamp på klassmöten och uppföljning på Hem&Skola Korsavads månadsmöten. Ett annat exempel på värdegrundsarbete är de olika mobbingteamen inom F-9, varav det ingår elever i en del. I de enskilda klasserna pågår dagliga diskussioner och även mer praktiskt arbetet såsom värderings- och dramaövningar. Skolan håller på att rusta upp den fysiska arbetsmiljön: elevrummet Mysan har fått ny placering, nya skolbänkar kommer under vårterminen Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. En majoritet av eleverna inom år F-9 trivs i skolan. Högst andel är det för år F-5. De som inte alls trivs är främst elever inom år 6-9 och marginellt högst siffra bland flickorna. Hög andel av eleverna inom år F-5 trivs med sina lärare och bland år 6-9-eleverna trivs man med vissa lärare, men inte med alla. Gällande det sistnämnda är fördelningen mellan flickorna jämn, men bland pojkarna är det färre som trivs med alla sina lärare. Det är ungefär lika många flickor som pojkar som inte alls trivs med sina lärare. Majoriteten av eleverna trivs med alla skolans elever eller bara med vissa. Några, speciellt inom år 6-9 lika fördelat mellan flickor och pojkar, trivs inte alls med skolans elever. Ett annat honnörsord i Korsavadsandan är respekt och de flesta av eleverna anser sig vara bra på att visa respekt. Det gör de främst genom att lyssna när någon pratar med dem. Många inom F-5 reagerar när någon blir illa behandlad. Inom år 6-9 har hälften svarat att de behandlar alla lika, reagerar när någon blir illa behandlad och kallar varandra endast saker de själva vill bli kallade för. Skillnaden mellan flickor och pojkar är större bland år 6-9 än år F-5 och främst är det flickorna som visar mer respekt. Majoriteten bland år F-5 tycker att lärarna är bra förebilder när det gäller att visa respekt. Några tycker att det bara är vissa lärare som är duktiga på detta. Inom år 6-9 är resultatet omvänt. Här anser man att inte alla lärare är bra förebilder när det gäller att visa respekt. Några få, mest pojkar inom år 6-9, tycker inte att det finns några förebilder alls. 3.6 Resultat för fritidshemmen Personalen Personalen anser sig arbeta aktivt med barnens värdegrund. Samlingarna används ofta till social träning, såsom att lyssna på och respektera varandra, vänta på sin tur, diskussioner kring beteende. Konflikthantering tar personalen tag i direkt. Andra samtalstider är mellanmålsstunder eller när det passar i den dagliga verksamheten. 9

11 Inom personalgruppen diskuteras värdegrunden dagligen. Fritidshemmen följer grundskolans värdegrundsarbete med Korsavadsandan och det som gäller inom grundskolan gäller även på fritidshemmen. Varje avdelning har dock sina egna, specifika regler. 3.7 Bedömning av måluppfyllelse Målen är inte uppfyllda. 3.8 Åtgärder för utveckling Förskolorna fortsätter med sitt värdegrundsarbete och utarbetar regler som gäller hos dem. Arbetet med Korsavadsandan i grundskolan fortsätter. Fritidshemmen involverar barnen ytterligare i värdegrundsdiskussioner. 4. Likvärdig utbildning Någon lokal arbetsplan för likvärdig utbildning finns inte, därmed är följande två punkter utan innehåll. 4.1 Det här är skolans mål 4.2 Så här har vi arbetat 4.3 Vilka metoder vi har för att få fram resultat Personalen har individuellt fått utvärdera hur de har arbetat utifrån frågeställningnen Hur har vi arbetat med likvärdig utbildning? Därefter har lärlagen fått värdera och diskutera personalens samlade resultat i enlighet med Skolverkets allmänna råd för redovisning. 4.4 Resultat för grundskolan Personalen Generellt sett anser personalen att vi bedömer pojkar och flickor likvärdigt, alltså efter deras resultat. Det är möjligt att flickor ofta har högre ambitioner än pojkar i åren 6 9. Pojkar tar ibland stort utrymme och kan vara mera utåtagerande. Flickor mognar ofta tidigare i den åldern och kan vara mera studiemedvetna inom en del ämnen. Däremot ser pedagogerna mer ofta inom ex naturorienterande ämnen och idrott och hälsa att pojkarna är mer motiverade. En annan observation är att när pojkar är svaga i olika ämnen skapar de lättare oro i klassen, medan svaga flickor blir blyga och inte lika synliga som sina klasskamrater. Personalen verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen. En del ur personalgruppen beskriver att de aktivt tänker på att varannan pojke och varannan flicka ska få prata till exempel i klassrumsdiskussioner. Det beskrivs också hur man uppmärksammar elevgruppen på dominant beteende, men även på motsatsen, för att tydliggöra dynamiken i gruppen. Andra beskriver hur de i klassen arbetar med flick- och pojkgrupper. Under klassråden arbetar man medvetet för att alla ska komma till tals. Vid uttagning till olika intresseråd är man mån om att det ska vara en rättvis fördelning mellan intresserade och pojkar och flickor. Personalen arbetar även aktivt med frågor som rör mobbing, diskriminering och kränkande behandling. Vidare beskrivs också ett aktivt arbete med att säkerställa att alla elever, oavsett kön, social och kulturell bakgrund, får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll samt att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad. Personalen har svarat för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Personalen har bidragit till att motverka sådana begränsningar i elevernas studie- och yrkesval som grundar sig på kön eller social eller kulturell bakgrund. 10

12 4.4.2 Eleverna Av eleverna inom F-9 har 66% svarat på enkäten. Fördelningen mellan F-6 och 7-9 ligger på 28% respektive 38%. Av alla F-5-eleverna har 75% svarat och av alla 6-9-eleverna har 60% svarat. I år har vi utgått från tidigare frågor, men gjort en del justeringar både i frågeställningar och svarsalternativ. Detta för att förtydliga frågor och svar så att eleverna kan ta en klarare ställning. Enkättillfället skedde sent på höstterminen, alldeles vid terminsslut, och alla mentorer har inte lämnat in alla enkätsvar. Bland de lägre klasserna har mentorerna antingen genomfört enkäten i grupp eller strukit några frågor eftersom de har varit svåra för eleverna att svara på. I övrigt har enkäten gjorts tillsammans i helklass där en del ord har kunnat förklaras. Sammantaget gör detta att det inte finns en riktighet i siffrorna, men de kan ändå tolkas som en uppfattning som finns bland eleverna. En särskiljning har gjorts mellan flickor och pojkar. En fråga har i årets enkät berört likvärdig utbildning ur ett genusperspektiv. Frågan har gällt om eleverna anser att lärarna behandlar flickor och pojkar lika. En majoritet inom år F-5 anser att lärarna gör så, medan eleverna inom år 6-9 anser att det bara är en del lärare som gör detta. En del elever anser att lärarna inte är rättvisa i behandlingen. Bland år F-5 är det några fler flickor som anser att det görs skillnad och bland år 6-9 är det några fler pojkar som har den åsikten. 4.5 Bedömning av måluppfyllelse Det finns inga lokala arbetsplan och inga mål som är enhetens. 4.6 Förslag på åtgärder En lokal handlingsplan ska upprättas, likaså en likabehandlingsplan. Ett tillägg till våra utvärderingsfrågor: Behandlar du dina kamrater olika beroende på om de är pojkar eller flickor? Behandlar du dina lärare olika beroende på om de är män eller kvinnor? Fritidshemmen har berört ämnet i sin kvalitetsredovisning de önskar försöka medvetandegöra sitt eget beteende och försöka sudda ut gränserna mellan kvinnligt och manligt. 11

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Läroplansmål- Normer och värden 3. Läroplansmål- Utveckling och lärande 4. Läroplansmål- Förskola och hem 5. Läroplansmål- Samverkan

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem 150812 Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning för Bokebo förskola Ölycke ro. läsåret 2007 2008 O:\Kvalitetsredovisning\Kvalitet 2007-2008\Förskolan\Instruktion.doc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Presentation av rektorsområdet

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar

Läs mer

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007 1 Innehållsförteckning GRUNDFAKTA 3 VÅRT KVALITETSARBETE 3 VISION 5 NORMER OCH VÄRDEN 5 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE 6 KUNSKAPER 7 SKOLA OCH HEM 8 EXEMPEL PÅ

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011 Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011 NEPTUNISKOLAN F-5 Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Lena Hagström 2011-09-29 1 (17) Innehåll 1. UPPGIFTER OM SKOLAN...2 2. GRUNDSKOLA: RUTINER, DOKUMENTATION OCH

Läs mer

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns

Läs mer

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006

Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: 272 80 Simrishamn www.simrishamn.se. Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006 Skolenhet Syd Kvalitetsredovisning 2006 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Utveckling och lärande Skolan skall ansvara för att eleven inhämtar och utvecklar

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden 3 Underlag och

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda

Kvalitetsredovisning. Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda Kvalitetsredovisning 2010 Grundsärskolan År 1-6 Färgelanda 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Personal... 3 Beskrivning av hur verksamheten är organiserad... 3 Det pedagogiska arbetet.... 3 Underlag

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 april juni Eskilsby skola Grundskola, förskoleklass och fritidshem 1 Presentation av verksamheten läsåret 2013-2014 Eskilsby skola består av en integrerad klass med

Läs mer

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8 2 Innehåll 1. Beskrivning av verksamheten... 2 1.1 Aktuella styrdokument... 2 1.2 Enhetens mål... 3 1.3 Vision... 3 2. Normer och värden... 4 2.1 Enhetens

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vargön 2014 09 01 Årlig plan för likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 / 2015 Granås förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och

Läs mer

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229

Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Elenor Spetz-Ramberg Regnbågsskolan Telefon: Rektor Box 80 0506-36311 elenor.spetz.ramberg@gullspang.se 548 22 HOVA 0506-36304 0506-30229 Inledning Kravet på kvalitetsredovisning regleras i Förordning

Läs mer

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem

Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem Verksamhetsplan 2008/2009 för Ervalla skola inkl fritidshem S Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Förutsättningar sid 4 3. Läroplansmål Normer och värden sid 5 4. Läroplansmål Kunskaper sid 7 5.

Läs mer

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Kvalitetsredovisning 2008/2009 Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings- och kulturdepartementet 2005-08-15

Läs mer

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun 1 (5) Skolan Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för ÄNGEN 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Färjestadsskolan Läsåret 2013/2014 Skolans arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt skolan ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans

Läs mer

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för

Läs mer

Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun

Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun Skolplanen har antagits av kommunfullmäktige 2008-02-25 på förslag av skolnämnden 2007-12-11. Utgiven av: Skolförvaltningen i Trelleborg Foto: Ingrid Wall, Susanne

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013

Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) Norum/Westerman- Annerborn 2012-12-04 Kvalitetsredovisning för Kyrkåsens fsk 2012-2013 1. Organisation - Förskolechef delas med förskolan Pinnhagen

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016 150812 Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014

Likabehandlingsplan. För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Likabehandlingsplan För Hällsbo, Karusellen Och Ängsbo förskolor 2014 Sigtuna kommuns gemensamma vision för förskolan: Alla barn i Sigtuna kommuns förskolor ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla

Läs mer

Onsjöskolans likabehandlingsplan

Onsjöskolans likabehandlingsplan 151007 Onsjöskolans likabehandlingsplan Onsjöskolans likabehandlingsplan omfattar såväl arbetet med likabehandling, arbetet mot diskriminering (Diskrimineringslagen) och arbetet mot kränkande behandling

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna

Kvalitetsredovisning. Förskola. Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna År för rapport: 2013 Organisationsenhet: Nybergs förskola (K) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Nybergs förskola Namn på rektor/förskolechef: Anna Kuylenstierna User: ERLAR001,

Läs mer

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4-9 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida 5-6

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016

Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Hopprepets Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Elisabeth Oja Eleonor Persson Leila

Läs mer

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan

Arbetsplan Kvalitetsredovisning. Handlingsplan Arbetsplan Kvalitetsredovisning Handlingsplan Fritidshemmet Mullvaden 2010/2011 Vision: Vår vision är att alltid ha barnens trivsel, delaktighet och välmående i centrum. Innehållsförteckning 1. Fritidshemmets

Läs mer

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Grönmåla 2015-2016 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus

Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN. för. Orion. Saturnus Barn- och utbildningförvaltningen Steninge förskolor Raketen/Orion/Saturnus LOKAL ARBETSPLAN för Orion Raketen förskolor Saturnus 2009 FÖRUTSÄTTNINGAR Organisation Steninge förskolor består av tre förskolor;

Läs mer

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Borgens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Borgens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009

Kvalitetsredovisning 2009 Kvalitetsredovisning 2009 FÖRSKOLEKLASSEN Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Rektor 2010-05-12 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst Förskolorna område Öst Lunden, Snövit, Skogsbacken, Katthult, Kotten, Junibacken 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids Lokal arbetsplan Läsåret 12/13 Stavreskolans Äldrefritids Innehållsförteckning Inledning......sidan 2 Vision...sidan2 Fritidshemmets uppdrag...sidan 3 Normer och värden...sidan 3 Jämställdhet mellan flickor

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret 2014-2015 Måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års kvalitetsredovisning

Läs mer

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare.

Rektorsområde 1. Fredrik Juthman Resultatenhetschef. Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare. Rektorsområde 1 Fredrik Juthman Resultatenhetschef Ulla Elvermark Rektor Förskolan Blåkullen-Montessorihuset 7 st dagbarnvårdare Maud Granberg förskoleassistent Irené Björklin Specialpedagog Anette Aspgren

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet Lå 2008-2009 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning...3 Syfte...3 Metod...4 Resultat...5 Trivsel och trygghet...

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Frövik/Maryhills förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014 2015/2016 Välkommen till Område Löddesnäs Förskoleklass Område Löddesnäs består av förskola, förskoleklass, skola årskurs 1-6 och fritidshem. Alla

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 Kvalitetsredovisning 2007/2008 Pedagogiskt bokslut Lundabyn Lundabyns fritidshem Innehåll Tidsperiod Sid 3 Grundfakta Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Sid 3 Åtgärder enligt

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14. Laxå kommuns Förskoleverksamhet Kvalitetsredovisning Läsåret 2013-14 Laxå kommuns Förskoleverksamhet Barn- och utbildningsnämnden 2014-09-29, 93, dnr BUN 2014058 611 1 Innehållsförteckning Utbildningens syfte: Sidan 3 Beskrivning av

Läs mer

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria

Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria Likabehandlingsplan Montessoriföreningen Maria Läsåret 2015-2016 Sammanfattning av likabehandlingsplanen och åtgärder vid diskriminering och kränkande behandlingar på Montessoriföreningen Maria 1. Vi på

Läs mer

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem

Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Arbetsplan för Lilla Skyttes Fritidshem Läsåret 2013/2014 Fritidshemmet Lilla Skytte Tärnaby Fritidshemmet delar lokaler med förskoleklass och skolan. Fritidshemmet ligger vackert med utsikt över sjön

Läs mer

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015

Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(10) 2015-02-10 Pinnhagens kvalitetsredovisning 2014-2015 Kunskapsförvaltningen 1. Organisation Förskolechef delas med Kyrkåsens förskola 50/50. Verksamheten

Läs mer

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: HOFSK/FSK Holsby Förskola martho002, 2015-11-16 16:22 1 Verksamhetsbeskrivning Bakgrund Holsby förskola bestod av fyra

Läs mer

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN HÖSTEN 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Bojarskolan och Nordby förskola Inlämnad av Gerd Källströmer Sammanfattning Bojarskolan Rektors bedömning av skolan (förskola, fritids, F-6) är att

Läs mer

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson

Kvalitetsrapport. Strömtorpsskolans fritidshem. Fritidshem. Läsåret 2012/2013. Ansvarig rektor: Jens Berisson Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2012/2013 Strömtorpsskolans fritidshem Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan

Läs mer

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015 Kvalitetsrapport Förskoleklass Läsåret 2014/2015 Förskoleklass Strömtorpsskolan Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning.

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten Plan för likabehandling och mot kränkande behandling vid Montessoriförskolan Fröhuset och Montessoriskolan Växthuset samt för fritidsverksamheten 2011-2012 Innehållsförteckning Plan för likabehandling

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013 Fäbogårdens förskola Inger Eriksson Kvalitetsredovisning för Fäbogårdens förskola 2012/2013 Organisation Fäbogårdens förskola bildar tillsammans med Smultronbackens förskola ett gemensamt förskoleområde.

Läs mer

Arbetsplan 2015-2016

Arbetsplan 2015-2016 Arbetsplan 2015-2016 Gemensam arbetsplan för förskolorna Hallongården, Musikanten, och Skattkistan i Vivalla, Örebro Inledning och förutsättningar: Vivalla är ett av Örebro kommuns större bostadsområden.

Läs mer

Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Länna förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 NORRTÄLJE KOMMUN Skarsjö förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16 Innehåll Skarsjö förskolas Likabehandlingsplan... 3 För förebyggande av diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 LULEÅ KOMMUN Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola klass 1-3 och fritidshem. a för planen Det juridiska ansvaret för elevskyddslagens

Läs mer

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02

Dok.nr FO1m LIKABEHANDLINGSPLAN Utfärdare EJ. ... [Förskolechef] Eva Jäger Datum: 2015-02 1(10)...... [Förskolechef] Eva Jäger : -02 --------------------------------------------------.. (Arbetsmiljöansvarig) Linn Alex -02 1 INLEDNING Detta dokument riktar sig till alla anställda på förskolan.

Läs mer

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Kvalitetsberättelse Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan Gäller för verksamhetsåret 2015-2016 Förskola/avdelning Älvsbacka förskola, avdelning Myggan. Ort Skellefteå.

Läs mer

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15

Ringens förskola. Verksamhetsplan 2014-15 Ringens förskola Verksamhetsplan 2014-15 SOLNA STAD kontakt@solna.se Organisationssnummer Förvaltning Tel. 08-734 20 00 212000-0183 171 86 Solna Fax. 08-734 20 59 www.solna.se Besök. Stadshusgången 2 LEDNINGSDEKLARATION

Läs mer

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen Verksamhetsplan För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen VÄRDEGRUND Att främja alla barns lika värde. Att alla barn blir bekräftade och sedda. Att barn och föräldrar blir respekterade för den de är.

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling för Föräldrakooperativa Förskolan Bonk Reviderad 2012-03-15 Bakgrund Den 1 januari 2009 ersattes Barn- och elevskyddslagen från 2006 av två lagar som

Läs mer

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Arbetsplan Snäckans förskola 2008 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand

Läs mer

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra Husby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av

Läs mer

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011

Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011 Kvalitetsredovisning ht 2010 - vt 2011 Familjedaghemmen i Jakobsberg Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Lotta Eliasson 2011-09-27 1 (9) Innehåll 1. UPPGIFTER OM FAMILJEDAGHEMMET...2 2. RUTINER, DOKUMENTATION

Läs mer

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun

Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun Bra bättre bäst! Resultat i korthet för gymnasieverksamhet i Nacka kommun Till dig som är elev eller förälder eller arbetar i gymnasieskolan! Årets kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning

Läs mer

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström

Kvalitetsrapport. Parkskolan. Fritidshem. Läsåret 2013/2014. Lergöken, Bikupan, Sjöboden. Ansvarig rektor: Ann-Kristin Brännström Kvalitetsrapport Fritidshem Läsåret 2013/2014 Parkskolan Lergöken, Bikupan, Sjöboden Utbildningens syfte Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, specialskolan,

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015. Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning läsåret 2014 2015 Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan Antal barn: 18 Antal pojkar:9 Antal flickor: 9 Antal flerspråkiga barn: 4 Dessa språk är representerade:

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola

Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13. Tällbergs Förskola 20120928 Lokal arbetsplan Läsåret 2012/13 Tällbergs Förskola INNEHÅLLSFÖRTECKNING PRESENTATION AV VERKSAMHETEN...3 1.Organisation Enheter/Avdelningar...3 1.1.Barn i behov av särskilt stöd...4 1.2.Ekonomi...4

Läs mer