Barn- och utbildningsförvaltningen ADRESS: Simrishamn Skolenhet Syd. Kvalitetsredovisning 2006

Transkript

1 Skolenhet Syd Kvalitetsredovisning 2006

2 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Utveckling och lärande Skolan skall ansvara för att eleven inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Lpo 94 s.11 Skolans personal handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet/eleven kan växa och utvecklas. Skolplan Simrishamn Skolans mål Varje elev utvecklar tillit till sin förmåga. Alla elever uppnår steg 15 i LUS senast våren skolår 3. Alla elever klarar ämnesproven i NU skolår 5. Alla elever klarar mål att uppnå enligt kursplanerna. Så här har vi arbetat Strukturerat arbete med språklig medvetenhet i förskoleklassen. Läsutveckling och lässtimulering har hösta prioritet de tidigaste skolåren. Översyn och eventuell omstrukturering av specialpedagogiken med delmål att relativt sett öka specialpedagogiska åtgärder i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigaste år, liksom att i högre grad än tidigare fokusera på att hjälpa elever med matematiksvårigheter. Öka den relativa resurstilldelningen till de tidigaste skolåren. Öka föräldrars och elevers kunskaper om de generella verktygen IUP, LUS och MUS. Så här finner vi resultat Höstprov år 1. Språklig medvetenhet i f-klassen. Lästest år 2 och 4. Läsutvecklingsschema. Ämnesprov skolår 2 och 5. Samtal i arbetslagen inför och under utvecklingssamtal. Utvärdering i samband med utvecklingssamtal och IUP. Skolverksinspektionen under hösten 2006 har också bidragit till att tydliggöra resultat. 2

3 Resultat Färre kommentarer som tyder på dålig självkänsla eleverna emellan Uppnådda mål enligt NU år 5 LUS år 3 Skola 1 Ma 10/12 godk 91% steg 15 Sv 11/12 godk Eng 10/12 godk Skola 2 Ma 17/20 godk 88% steg 15 Sv 16/20 godk Eng 18/20 godk Skola 3 Ma 18/18 godk 90% steg 15 Sv 18/18 godk Eng 18/18 godk Bedömning av måluppfyllelse Trots vissa förbättringar kan vi inte se att alla elever utvecklat tillit till sin förmåga. Därför har vi ännu inte nått detta mål. Ämnesprov år 2 innehåller ingen uppnåendenivå varför dessa ej kan användas som resultat. När det gäller de elever som slutat skolår 3 vid sommaren kan vi se att vi inte nått målet att klara LUS steg 15. När det gäller skola 1 och 2 så är målet att alla elever i skolår 5 ska klara ämnesproven inte nått. För skola 3 är målet däremot nått. Resultat från Höstprov, SL 40 och SL 60 och språklig medvetenhet f-klass finns, liksom ämnesprov år 2. Åtgärder för utveckling En stor del av eleverna hade behövt arbeta i mindre grupper och i betydligt större utsträckning än nu få specialpedagogiska insatser. Mindre grupper och utökade specialpedagogiska insatser är inte möjliga med nuvarande resurstilldelning och skolorganisation. Kontinuerligt arbete med barnens IUP. Fortsatt arbete med att styra mer resurser internt till yngre barn; tidig hjälp. Mer självstärkande övningar för eleverna. Fortsatt betoning av läsinlärning och lässtimulering t.ex. läsprojekt. 3

4 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Elevernas ansvar och inflytande Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö; Successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan; Och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. Lpo s. 15 Skolans mål Eleverna upplever sig ha inflytande dels över sin egen inlärning, dels över skolans vardag generellt. Så här har vi arbetat Eleverna deltar, allt efter mognad, vid utarbetande av IUP och i förekommande fall åtgärdsprogram. Varje klass/grupp har regelbundna klassråd, markerade i schemat. Skolorna har elevråd och skolråd. I elevråden finns representanter för klassernas elever och i skolråden finns representanter från elevråden (samt personal och föräldrar) Eleverna påminnes/medvetandegöres kontinuerligt när påverkans/inflytandemöjligheterna faktiskt används. Så här finner vi resultat Alla femmor har gjort höstenkäten. Det har förekommit diskussioner i klassråd och elevråd. Vi har dessutom haft skolverksinspektion under höstterminen och har därigenom fått stor hjälp att finna resultat och bedöma måluppfyllelse. 4

5 Resultat Bedömning av måluppfyllelse Alla klasser har haft klassråd i varierande omfattning. Alla skolor har haft elevrådsmöten minst tre gånger per termin. Elevenkät om inflytande i skolan i olika avseenden visar att de äldre eleverna generellt upplever mindre inflytande än de yngre eleverna. Vi bedömer att det formella elevinflytandet är väl tillgodosett och att vi i det avseendet nått målet. Vi bedömer att arbetet med att påminna och medvetandegöra eleverna om när de rent faktiskt utövar sitt inflytande ännu inte gjort att vi nått målet i detta avseende. Enkäten visar, beroende på skola och delfråga, att eleverna i medelvärde svarar med olika värden mellan 70 och 83. Skolverksinspektionens preliminära resultat är att det formella inflytandet fungerar ypperligt på Syds skolor medan eleverna upplever att det dagliga inflytandet under arbetspassen kunder vara bättre. Vid konkreta samtal visar det sig att flertalet elever är nöjda med påverkan. Åtgärder för utveckling Inför varje nytta tema/arbetsområde diskuteras innehåll, arbetssätt och redovisningsform med eleverna Eleverna medvetandegöres/påminnes/uppmärksammas ständigt av personal då inflytande/påverkansmöjligheterna faktiskt används. 5

6 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Likvärdig utbildning med fokus på genusperspektivet Skolans mål Så här har vi arbetat Alla vuxna i verksamheterna ökar sin medvetenhet om på vilket sätt bemötande, bedömning, krav och förväntningar bidrar till att forma barnens/elevernas uppfattningar om sig själva och andra. Eftersom detta inte varit ett uttalat mål i vår Lap tidigare har arbetet med dessa frågor skett mera lokalt och inte så målmedvetet som arbetet mot andra mål. I arbetslagen speciellt belysa det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i verksamheten och de krav och förväntningar som ställs på dem och på vilket sätt detta bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Så här fann vi resultat Personalen har diskuterat sinsemellan och i en del fall tillsammans med eleverna. Den årliga enkäten till elever i år 5 ger vissa resultat. Skolverkets inspektion hösten 2006 antyder vissa resultat. Förvaltningens genomgång av bla resultat av NU år 5 och tidigare års enkätundersökningar ger vissa resultat som ligger något längre bak i tiden. 6

7 Resultat Skola 1 Enkät Pojkarna rekommenderar inte sin skola i lika hög utsträckning som flickorna.(2005) Inga större skillnader mellan pojkars och flickors bedömning.(2006) NU Pojkarna når generellt sett sämre resultat i matematik än flickorna ( 2005) Inga märkbara skillnader Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer inte att vi nått det övergripande målet om likvärdig utbildning. Av skäl som anges ovan bedömer vi inte heller att vi nått skolans mål. Skola 2 Enkät Pojkarna rekommenderar inte sin klass i samma utsträckning som flickorna.(2005) Inga större skillnader mellan pojkars och flickors bedömning.(2006) NU Andelen flickor som blir godkända i SV och ENG är för låg (2005) De skillnader som finns 2006 visar att pojkarna når sämre resultat generellt. Skola 3 Inga större skillnader mellan resultat och svar. Sammantaget upplever inte flickor och pojkar vid diskussioner att de blir olika bemötta/bedömda pga kön i någon större utsträckning. Åtgärder för utveckling Enheten påbörjar ett utvecklingsarbete under 2007 som syftar till att pojkar och flickor ska bli lika bemötta och behandlade i vardagen och att på sikt resultaten av elevernas arbete ska vara genusoberoende. I början av 2007 ska all personal besöka en arbetskamrat för att studera om och i så fall hur vi omedvetet bemöter/behandlar flickor och pojkar olika. Dessa studiebesök skall vi sedan arbeta vidare med i samarbete med dels förvaltningens genuspedagog, dels, om möjligt, med någon näraliggande högskola som en kompetensutvecklingsinsats. 7

8 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, december 2006 förskola, fritidshem och grundskolan Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka eleverna och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lpo 94 s 10 Skolans mål Varje elev förstår att vi människor tänker och känner olika. Varje elev står för sin åsikt. Så här har vi arbetat Återkommande gemensamma aktiviteter för skolans elever. Intensifierat arbete med etiska samtal och värderingsövningar. Kontinuerliga övningar i civilkurage. Regelbunden utbildning av kamratstödjare. Ofta återkommande utvecklingssamtal med elever som kan bli hjälpta av detta. Tid avsättes för daglig utvärdering /eftertanke. Positiva beteenden uppmärksammas. sällskapsdans Elever blir delaktiga i planering/organisation av temadagar, turneringar och andra schemabrytande aktiviteter. Så här fann vi resultat Personalen har utvärderat aktiviteter tillsammans med eleverna muntligen och skriftligen. En sådan utvärdering per månad dokumenteras. Utvecklingssamtal, som dokumenteras, minst två gånger om året. 8

9 Resultat Vid konflikthantering har det märkts att eleverna förstår andra elevers känslor. De flesta elever, men inte alla, förstår att andra kan tänka och känna annorlunda. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att vi närmar oss målen, men vi har inte nått dem ännu. På en skola har en viss typ av bråk på skolgården ökat. På den skola där det regelbundet finns dansundervisning ser man att alla dansar med alla. På den skola där eleverna organiserar turneringar och tränar ledarskap har ökat hänsynstagande märkts. Generellt sett syns det att många, men inte alla kan stå för sin åsikt. Mycket stor del av eleverna känner sig trygga på skolan. Såväl lärare som elever anser att arbetsron inte är tillräckligt god. Åtgärder för utveckling Eftersom vi trots allt närmar oss målen så fortsätter vi med arbetet som beskrivs ovan med följande tillägg: Begreppet arbetsro diskuteras med eleverna och respektive mentor. Ordningsreglerna som gäller alla på skolan diskuteras också och kompletteras med regler/förhållningssätt/överenskommelser om hur arbetsro ska uppnås konkret under arbetspassen, dels för gruppen/klassen, dels för den enskilde eleven. Vi kommer att anställa en socialpedagog på deltid som på olika sätt kan stödja de andra lärarna i det dagliga arbetet, främst i fråga om värdegrundsfrågor. 9

10 Nedan följer de olika fritidshemmens kvalitetsredovisningar i Skolenhet Syd 10

11 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Jordgubbens fritidshem Borrby december 2006 Utveckling och lärande Skolans ska sträva efter att varje elev utvecklar tillit till sin egen förmåga. Lpo 94 sid 9 Fritidshemmets mål Vi erbjuder en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritidsverksamhet utifrån varje barns behov och intresse. Så här har vi arbetat Vi har haft olika planerade aktiviteter efter barnens intresse och önskemål. Vi har uppmuntrat barnen att utmana och utforska sina gränser kognitivt och fysiskt. Vuxna har deltagit i aktiviteterna för att stimulera och locka barnen att prova nya saker. Så här finner vi resultat Pedagogerna kontrollerar under planeringen att utbudet av aktiviteter varierar. Genom observationer och samtal med föräldrar och barn, vid t.ex. utvecklingssamtal får vi kunskap om barnens utveckling. Vi för dagliga samtal med barnen under t.ex. samlingar, aktiviteter och mellanmål kring vår verksamhet. 11

12 Resultat En stor del av barnen har provat på nya aktiviteter. Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi nått målet. De yngre barnen (6-7 år, ca 20/40) deltar i aktiviteter de inte provat tidigare. Vi anser att vi nått målet när det de yngre barnen men inte de äldre. Barnen medverkar i större utsträckning i en aktivitet om vi pedagoger är delaktiga. Vi anser att vi nått målet. Åtgärder för utveckling När vi har speciella aktiviteter bjuder vi in alla barn att delta. Vi behöver nya idéer för att på bästa sätt anpassa verksamheten efter varje barns förmåga och behov. Till exempel genom litteratur eller annan kompetensutveckling. Vi vill bli bättre på att ge de äldre barnen nya utmaningar. Vi vill att barnen självmant ska våga initierar och genomföra, för dem, nya aktiviteter. 12

13 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Jordgubbens fritidshem Borrby december 2006 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Lpo 94 s.8 Skolan skall sträva efter att varje elev känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Lpo 94 s. 9 Fritidshemmets mål Varje barn skall känna glädje och trygghet på fritidshemmet Så här har vi arbetat När barnen kommer till oss prickar vi av barnen på en lista, även under samlingen och när de går hem. Detta gör att vi har ögonkontakt med alla barn varje dag. Varje barn har en klädnypa med sitt namn som de sätter och visar var de befinner sig på fritidshemmet. Vi har återkommande samtal kring respekt och empati. Vi ger positiv uppmärksamhet genom uppmuntran och beröm. Vi för en dialog i samlingen med barnen kring verksamhetens planering av aktiviteter och mellanmål, vi har även en förslagslåda. Så här finner vi resultat Vi för en öppen dialog med föräldrar och barn. Vi har diskussioner i arbetslaget. Genom observationer. Vi har utvecklingssamtal tillsammans med grundskolan. 13

14 Resultat Varje barn blir sett när de kommer till fritidshemmet, vid samlingarna, måltiderna, planerade aktiviteter och när de går hem. Detta ger trygghet för barn och personal. Klädnyporna visar barnen var kompisarna befinner sig samt visar på ett tydligt sätt var barnen får vara. Detta skapar trygghet att vara på fritidshemmet för barn och personal. Samtal med barnen kring respekt och empati visat sig genom en bättre fungerande grupp. Positiv uppmärksamhet har påverkat en stor del av gruppen. Barnen är mer delaktiga i utformningen av deras dag på fritids. Detta ser vi genom att det finns fler lappar i förslagslådan. Inga utvecklingssamtal till-sammans med grundskolan har funnits. Bedömning av måluppfyllelse Vi anser att vi nått målet. Vi anser att vi nått målet. Vi anser att vi nått målet. Vi anser att vi nått målet. Vi har delvis nått målet. Vi har delvis nått målet. Regelbunden kontakt med de föräldrar som lämnar och hämtar barnen. Vi anser att vi nått målet. Åtgärder för utveckling Vi behöver gemensamma utvecklingssamtal. Vi uppmanar att föräldrar lämnar och hämtar barnen på fritidshemmet minst 1gång i veckan, kontakt via kontaktbok vid behov. Fortsatt arbete med respekt och empati genom samtal, drama, samarbetsövningar. Informera föräldrar och barn om barnens inflytande och delaktighet i fritidshemmets verksamhet. 14

15 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Fröets Fritidshem, Hammenhög december 2006 Utveckling och lärande Skolan skall ansvara för att eleven inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Lpo 94 s. 11 Skolans personal handleder, vägleder och organiserar arbetet så att barnet/eleven kan växa och utvecklas. Skolplan Simrishamn Skolans mål Varje elev utvecklar tillit till sin förmåga. Alla elever uppnår steg 15 i LUS senast på våren i skolår 3. Alla elever klarar ämnesproven i NU år 5. Alla elever klarar mål att uppnå enligt kurs plan. Så här har vi arbetat Barnen får vara med och planera och bestämma mellanmål. Barnen ansvarar även för att mellanmålen tillagas och serveras. Vi hjälper barnen med läxa om så önskas. Personalen i skola och fritidshem hjälps åt under barnens skoldag. Vi är lyhörda för barnens önskemål och idéer. Vi deltar på utvecklingssamtalen. Så här finner vi resultat Test i språklig medvetenhet i förskoleklass. Utvärdering i samband med utvecklingssamtal och revidering av IUP. Höstprov år 1 samt ämnesprov i år 2 och år 5. Läsutvecklingsschema LUS. Samtal i arbetslaget inför och under utvecklingssamtal. 15

16 Resultat Vi har deltagit på några utvecklingssamtal. Men ej alla p.g.a att tiderna inte har passat vår verksamhet. Dåligt med tid att utvärdera våra aktivteter alla personal tillsammans. Bedömning av måluppfyllelse Vi känner ingen tillfredställes inför förberedelse och efterarbete av utvecklingssamtal. Därför tycker vi inte att vi nått målen. Åtgärder för utveckling Hitta gemensamma tider för utvecklingssamtal. Komma överens med berörd lärare om tid för utvecklingssamtal. Sitta med under hela samtalet, för att få en helhetsbild över barnets situation. Hitta former för utvärdering av verksamhetens resultat. Hitta former så att arbetslaget kan förbereda sig inför och efter utvecklingssamtal. Kort information mellan lärare och personal om hur dagen varit, om där är något speciellt (positivt och negativt). 16

17 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Fröets fritidshem Hammenhög december 2006 Normer och värden Skolan skall aktivt och medvetet påverka eleverna och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Lpo 94 s.10 Skolans mål Varje elev förstår att vi människor tänker och känner olika. Varje elev står för sin åsikt. Så här har vi arbetat Samarbetsövningar. Vi arbetar för att vi skall få en lugn och trygg miljö för barnen. Tar upp och diskuterar olika situationer och händelser som kan ha hänt under dagen. Så här finner vi resultat Ansvarig personal utvärderar tillsammans med berörda barn olika typer av aktiviteter muntligt och skriftligt. En sådan utvärdering per månad dokumenteras. Utvecklingssamtal som dokumenteras, minst två gånger om året. Trivselenkät skickas till barn/föräldrar. 17

18 Resultat När vissa av barnen är här tillsammans så lyckas vi inte alltid få en lugn miljö. När det har hänt något speciellt har vi diskuterat det med vederbörande. Bedömning av måluppfyllelse Elevens empatiska förmåga kan ytterligare utvecklas. Arbete inför och efter utvecklingssamtalen kan utvecklas. Vi har samarbetsövningar vid idrott och samlingar m.m. Åtgärder för utveckling Hitta former så att arbetslaget kan förbereda sig inför och efter utvecklingssamtal. Revidera vår enkät till barnen. Revidera trivselenkäten inför varje utdelning. 18

19 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Skillinge fritidshem december 2006 Normer och värden Fritidshemmets mål Så här har vi arbetat Målet är att komplettera grundskolan och erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Här ingår också fostran och omvårdnad. Fritidshemmets verksamhet är i hög grad uppbyggd på samvaro i grupp. Barnen är indelade i grupper efter mognad och utifrån dessa mindre grupper finns ofta möjlighet till naturliga smågrupper där vi tar hänsyn till kunskapsnivån. Vi lär barnen respektera olika åsikter och att kompromissa i gruppen. Vi försöker levandegöra ett demokratiskt förhållningssätt och att lära barnen ta ansvar. Fritidshemmet är integrerat med förskoleklass och grundskola och samarbetar nära med förskolan. Barnen får mycket utrymme för skapande verksamheter. Vi är observanta på att bemöta pojkar och flickor lika. Så här finner vi resultat Vi har utvärdering på veckomöten på måndagarna. Föräldrakontakter sker såväl vid hämtning/lämning som vid utvecklingssamtal två gånger om året och föräldramöten. Dessa och utvecklingssamtalen är gemensamma med förskoleklass/grundskola. Daglig kontakt mellan förskola och fritidshem. Skolverksinspektionen hösten 2006 har också gett oss resultat. 19

20 Resultat Vi tycker att barnen fungerar i grupp, är självständiga, kreativa och kan arbeta individuellt. Bedömning av måluppfyllelse Vi bedömer att vi nått målet. Barn och vuxna får en helhet av dagen. Vi ser att helhetssynen tillsammans med struktur med rutiner och regler gör barnen trygga. Skolverksinspektionen ansåg att integrationen hos oss är ett lysande exempel och ett föredöme för andra. Åtgärder för utveckling Vi fortsätter arbeta som hittills. Vi försöker förbereda oss mentalt för förändringar i barngruppen. Vi fortsätter att använda dokumentation och utvärdering som ett verktyg för utveckling. 20

21 Nedan följer de olika Förskolornas kvalitetsredovisningar i Skolenhet Syd 21

22 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd Borrby förskola december 2006 Utveckling och lärande utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Lpfö-98 Varje barn och elev ska ha en utvecklingsplan för sitt lärande. Skolplan Simrishamn Förskolans mål Barnen ska väcka sin lust och nyfikenhet för lärandet, tex teckenkommunikation och bokstäver. Barnen ska utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Så här har vi arbetat Vi ska erbjuda en öppen och tillåtande lärandemiljö. Vi ska vara engagerande och inspirerande pedagoger, därför väljer vi aktivitet efter intresse och kunskap. Vi ska möta varje barn där de är i sin utveckling. Så här finner vi resultat Pedagogerna har träffats och sammanställt vad vi observerat i gruppen under året. Detta material har varit grunden för de individuella utvecklingsplanerna. Vi har genomfört IUP och sammanställt 4-5 åringarnas resultat. Dokumentation genom foto. 22

23 Resultat 17 av 21 visar lust och nyfikenhet för lärandet. 17 av 21 visar självständighet och tillit till sin egen förmåga. Bedömning av måluppfyllelse Vi tycker resultatet är bra och uppfyller nästan målen. Det tror vi beror på att vi arbetat i 4-5 års grupp över hela förskolan med riktad verksamhet för denna åldersgrupp. Pedagogerna har inför denna termin valt aktivitet och ansvarsområde efter intresse och förmågor. Det har smittat av sig i barngruppen. Åtgärder för utveckling Fortsätta att arbeta i åldersindelade grupper över hela förskolan. 23

24 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd Borrby förskola december 2006 Normer och värden förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Lpfö-98 Detta sker genom att personalen skapar ett arbetsklimat där eleven känner trygghet, öppenhet och ärlighet. Skolplan Simrishamn Skolans mål Barnen ska utveckla sin empatiförmåga och kunna leva sig in i andra människors situation samt ha viljan att hjälpa andra. Barnen ska utveckla förståelse för att alla människor har lika värde oavsett förutsättningar och behov. Barnen ska utveckla respekt gentemot andra. Så här har vi arbetat Vi har arbetat med aktiv konfliktlösning dvs att vi hjälper barnen vidare så att de själva lär sig kompromissa och visa varandra respekt. Vi har arbetat efter principen olika barn olika behov tex acceptera olikheter. Vi har mött barnen med samma respekt som vuxna och varit goda förebilder. Så här finner vi resultat Pedagogerna har träffats och sammanställt vad vi observerat i barngruppen under året, detta material har varit grunden för de individuella utvecklingsplanerna. Vi har genomfört IUP och sammanställt 4-5 åringarnas resultat. 24

25 Resultat Bedömning av måluppfyllelse 18 av 21 barn anser vi ha empatiförmåga och kan leva sig in i andra människors situation samt har viljan att hjälpa andra. 17 av 21 barn accepterar att olika barn har olika behov. Vi anser att resultatet är bra och uppfyller nästan målen. Det beror till stor del på att vi på förskolan prioriterar normer och värden och lägger ner mycket tid på detta. Vi tror på samsyn med föräldrarna och att vi strävar mot samma mål. 16 av 21 barn visar respekt gentemot andra. Åtgärder för utveckling Vi ska ta tillvara på alla tillfällen till diskussion gällande normer och värden med föräldrarna för att sträva efter samsyn. Fortsätta prioritera normer och värden och se individen. 25

26 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Hammenhögs förskola december 2006 Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Lpfö 98 Varje barn och elev ska ha en utvecklingsplan för sitt lärande. Skolplan S-hamns kommun Förskolans mål Barnen ska utveckla sin identitet och känna trygghet och bli självständiga individer. Barnen ska känna lust till att utveckla sin förmåga att lära och leka. Så här har vi arbetat Vi har tagit tillvara de naturliga situationer som uppstår i vardagen för att lyssna och prata med varje barn. Vi låter barnen leka, skapa och fantisera efter egen förmåga. Vi använder oss av rörelselekar, sång, rim och ramsor. Så här finner vi resultat Dokumentation av vårt arbetssätt Dokumentation av barnens alster. Vi har upprättat en IUP för varje barn under

27 Resultat Vårterminen: Utvecklingssamtalen under våren 2006 har det upprättats IUP för varje barn. Reflektion och pedagogisk dokumentation var bristfällig. Höstterminen Ny grupp öppnades för att minska barnantalet i barngrupperna. Personal omplacerades och två förskollärare anställdes. Fler barn i kön som placerades, vilket medförde att antal barn/grupp ökade. All arbetstid blev schemalagd, som ett sätt att täcka upp hela dagen. Detta för att all personal skulle bli tillgänglig när barngruppen behövde mest resurser. Reflektion och pedagogisk dokumentation har varit bristfällig. Bedömning av måluppfyllelse Varje barn har en egen IUP där vi utgår ifrån frågeställningar som vi utvärderar utifrån uppgjorda kriterier. Reflektion och pedagogisk dokumentation var bristfällig p.g.a. att vi inte förankrat/lagt grunden för ett hållbart arbetssätt. Fler barn placerades vilket medförde att barngrupperna blev för stora igen. I vårt nya schema inför hösten blev all reflektions/planeringstid schemalagd. Detta medförde att tid inte användes eftersom barngrupperna blev större igen behövdes personalresurserna på avd. Åtgärder för utveckling Endast den gemensamma reflektions/planeringstiden bör schemaläggas. På våra planeringsdagar arbetar vi med arbetslagsutveckling. Ytterligare personalresurser/per barn. Gemensam utvärdering vid varje arbetslagsmöte. 27

28 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Hammenhögs förskola december 2006 Normer och värden. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Lpfö 98 Barn och elever ska medverka i frågor som rör deras arbetsmiljö och regler för social samvaro. Skolplan Simrishamn Förskolans mål Att barnen visar respekt och förståelse för varandra. Att barnen tar ansvar för sina handlingar och sin miljö. Så här har vi arbetat Vi vuxna har varit goda förebilder genom att bekräfta, lyssna och visa hänsyn mot varandra och barnen. Vi har använt oss av ett lösningsfokuserat arbetssätt genom att berömma och förstärka det som är bra hos barnen. Så här finner vi resultat Inför varje IUP utvärderar vi utifrån kriterier (se bilaga). 28

29 Resultat Under den fria leken har barngrupperna upplevts som högljudda och okoncentrerade. Bedömning av måluppfyllelse Eftersom vi inte har gemensamma regler och förhållningssätt när det gäller vårt material och vår närmiljö, handskas barnen oaktsamt med leksakerna. Åtgärder för utveckling Gemensam utvärdering vid varje arbetslagsmöte. Göra upp gemensamma regler när det gäller vårt material och vår närmiljö. Som en del i vår arbetslagsutveckling ska vi ha pedagogiska diskussioner som ligger som grund för ett gemensamt förhållningssätt. Bilaga till Kriterier: När barnet tar egna initiativ. När barnet kan följa de dagliga rutinerna. När barnet vågar visa vad det vill och kan. När barnet visar glädje inför vistelsen på förskolan. När barnet själv eller tillsammans med andra kan leka och leva sig in i fantasins värld. 29

30 KVALITETSREDOVISNING Skolenhet Syd, Skillinge förskola, december 2006 Normer och värden Förskolans mål Så här har vi arbetat Utveckla barnens empatiska och sociala förmågor. Utveckla barnens förståelse för allas lika värde.. Arbete med sagor. Arbete med gruppstärkande aktiviteter Såsom namnsånger och gympaövningar med samarbete. Vi har försökt göra barnen medvetna om sig själva genom att intervjua dem om tex vem de leker med, vem de är rädda för, vad de är bra/mindre bra på osv. Vi har börjat titta på modeller för konfliktlösning i gruppen. Så här fann vi resultat Vi har gjort sociogram 2,5 omgångar. Vi har fått information genom barnintervjuerna. När det gäller de mindre barnen uppfattar vi att en god gruppkänsla uppnåtts genom att barnen kan varandras namn väl. 30

31 Resultat Bedömning av måluppfyllelse Vi har upptäckt att det finns barn som behöver hjälp för att komma bättre in i gruppen. Vi har kommit en bit på väg men kan inte göra någon generell bedömning av måluppfyllelse. Det finns hinder som hör ihop med gruppstorlek som gör att det inte går att få de snabba resultat som vi förväntat, eller som helt enkelt beror på att vi som personal inte hunnit med. Åtgärder för utveckling Vi kommer att arbeta vidare med etiska dilemman kopplade till sagotemat fler gruppstärkande aktiviteter sociogram och uppföljningar av dessa att bli bättre på att informera varandra för att få helhetsbild att arbeta mer med barnen när det gäller konfliktlösningsmetoder 31