Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Transkript

1 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som individ och stimuleras på sin nivå. Både elever och personal känner tillhörighet och gemenskap på Emanuelskolan. Här arbetar vi på många olika sätt och har ett flexibelt förhållningssätt till lärande. Det är meningsfullt att vara i skolan. Vi fokuserar på styrkor och det positiva och vi ser möjligheter och lösningar. Här har eleverna en tro på sig själva och sin framtid! Emanuelskolan är en skola som fullt ut genomsyras av ett lösningsfokuserat förhållningssätt. På Emanuelskolan kränker inte barnen varandra. Här ser vi alla elever och eleverna känner att de är omtyckta. När man lämnar år 9 går man rakryggad härifrån med en tro på sin framtid och sin förmåga. Alla har någon vuxen som man känner extra tillit till. På Emanuelskolan är alla elever delaktiga och äger sin egen lärprocess. Nuläge Under hösten 2013 deltog Emanuelskolan i PRIO (Processer, Resultat, Initiativ, Organisation) som är ett skolutvecklingsprojekt initierat av Stockholms stads utbildningsförvaltning (Stockholms stad) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), i arbetet har McKinsey & Company stöttat metodutvecklingen. PRIO syftar till att stötta skolor att kartlägga sina utvecklingsbehov för att därefter ta fram och införa nya arbetsmetoder som stärker undervisningskvalitén och i förlängningen elevernas kunskapsresultat. Metoder som användes som kartläggning av skolan var djupintervjuer med alla pedagoger, och skolledare, observationer (lektioner, möten), tidsloggning, analys av tillgänglig data och en enkätundersökning bland medarbetarna. Utifrån detta växte det fram en bild av nuvarande status för

2 nyckelprocesser och arbetssätt och förslag på fokusområden presenterades av förändringsledare för PRIO. På Emanuelskolan har alla eleven i fokus. Personal och skolledning uttrycker båda att i fokus står den enskilda eleven och hans/hennes behov. Emanuelskolan är känd för sitt arbete med relationspedagogik och personalen lyfter gärna detta och är påtagligt stolta över att kunna arbeta med alla elever och få de flesta att lyckas nå kunskapskraven. Eldsjälar! All personal är otroligt engagerade i sitt arbete och i sina barn/elever. Majoriteten är mycket lösningsorienterad och alla anstränger sig till det yttersta för att få vardagen att fungera så bra som möjligt för alla elever. Samtidigt uttrycker många pedagoger att de lever under en stark press att alltid driva skolutveckling. Alla i personalen är inte på samma nivå i utvecklingsarbetet och det upplevs som stressande. Majoriteten av personalen tar upp att verksamheten behöver andas och landa under en tid i sina utvecklingsarbeten. Man önskar tid till reflektion och utvärdering så att verklig utveckling sker. I denna kartläggning framgår att det finns tydliga processer för hur elevvården skall gå till och personalen uppskattar specialpedagogernas stöd. Lärarna upplever att de har stöd av skolledning och elevhälsoteam. I delen om elevhälsa hamnar Emanuelskolan nästan på en nivå som i detta verktyget beskrivs som best practise. Trivselenkäten, som besvaras av alla elever på skolan, visar att en stor del av eleverna (95%) trivs och är trygga på Emanuelskolan. Få elever svarar att de själva blivit utsatta, men fler svarar att de känner till att andra blir utsatta. I detta lyfter eleverna främst fram elever med annat etniskt ursprung som den mest utsatta gruppen. Bland de äldre eleverna lyfts även funktionsnedsättning fram som något man känner till att andra elever blir utsatta för. I stort sett ingen elev svarar att de utsatt någon annan elev för något.

3 Under 2014 har det lämnats in fler incidentrapporter än under Detta är ett resultat av ett intensivt arbete med att implementera rutinen för anmälan utredning kränkande behandling, vilken nu all personal har kunskap om. Idag rapporterar man i hög grad olika incidenter. Analysen av dessa görs på arbetslagsnivå, men generellt ser vi att vi har betydligt fler incidenter än föregående år. Vi behöver också ta med i beaktande att vi har ett ökat elevantal på skolan från 380 till ca 500 elever. Olweusenkäten, som genomförs i åk 3-9 visar att mobbingen har ökat något från föregående år och 2014 är siffran för elever som blivit mobbad 2-3 ggr i månaden 8,6% jämfört med 7,8% föregående år började Sjöbo Kommun arbeta med Olweus standard och då var siffran för Emanuelskolan 8,6% hade Emanuelskolan 12,8%, vilket är den högsta siffran från 2005 fram till nu. Sedan har den rört sig däremellan. Då vi tittar närmare på resultaten 2014, ser vi att ca 87% uttrycker att de trivs bra i skolan, vilket är en något lägre siffra än i trivselenkäten ovan. Olweusenkäten görs ca en månad efter trivselenkäten. 93% av eleverna svarar att de har 2 eller flera goda vänner i sin klass. Under vårterminen 2014 genomfördes en enkät bland alla vårdnadshavare i kommunen hade vi oerhört låg svarsfrekvens, vilket gjorde att inte kunde använda resultaten i alla arbetslag. Ett mål för 2014 var att öka deltagandet, vilket vi gjorde och vi hade nu istället 273 svar av då ca 460 möjliga. 97% av vårdnadshavare svarar att deras barn trivs bra i skolan, vilket är ett fantastiskt resultat. Lika stor andel av de som har barn på fritidshemmet, svarar även där att deras barn trivs bra på fritids. I Skolinspektionens enkät som genomfördes bland elever i åk 5 och 9, visar det sig att eleverna i år 9 i hög utsträckning anser att de inte får tillräcklig arbetsro på lektionerna. Likväl är elevdelaktighet något som ligger betydligt lägre i resultat i denna enkät för åk 9. I åk 5 är resultaten betydligt bättre och respektive arbetslag har

4 fått i uppdrag att ha med dessa resultat i sin analys inför 2015, för att på så vis kunna plocka fram bra förbättringsåtgärder. Slutbetygen i åk 9 under 2014 var betydligt bättre än året dessförinnan. Vi hade 39 elever totalt i åk 9 som lämnade skolan i juni hade 60,9% av alla elever uppnått kunskapskraven i alla ämnen var siffran istället 82% och 82% var behöriga att söka ett nationellt gymnasieprogram, mot 73,9% Det genomsnittliga meritvärder i åk var 224,4 jämfört med rikets 214,8. I åk 6 hade alla elever betyg i alla ämnen utom i engelska, där 85% hade betyg. Innan betygen sätts, tittar vi på prognos för måluppnående i mitten av varje termin och våren 2014 kan vi se att vi behöver utveckla arbetet med engelska i de flesta av våra elevgrupper. De nationella proven i åk 3 VT-14, visar att vi behöver arbeta mycket med läsförståelse i undervisningen. Resultaten på läsförståelsedelen sticker ut på ett negativt sätt för pojkar. Utifrån detta har vi tillsatt en förstelärare inom just detta område. Alla pedagoger i 1-3 har under HT-14 börjat arbeta systematiskt med ELK, En Läsande Klass, ett arbetssätt som stödjs av Skolverket, som har skickat ut detta material till alla landets skolor under VT-14. Nuläge utifrån Elevhälsteamets perspektiv Skolans elevhälsoteam, bestående av rektor, elevstödsamordnare, kurator, skolsköterska och fyra specialpedagoger har en oro kring just elevers språk, läs- och skrivutveckling och läsförståelse ur ett 1-9 perspektiv. Resultaten i engelska från 5-9 blir sämre. Eleverna saknar begreppsförståelse i viss utsträckning och här behöver pedagogerna lägga stort fokus i undervisningen. Det är många begrepp som vi behöver befästa hos eleverna inledningsvis i nya arbetsområden. Det finns brister i sva-undervisningen. Eht funderar på om vi använder kompetensen på skolan på rätt sätt? I medarbetarsamtal ser rektor brister i att beskriva metoder och arbetssätt hos pedagogerna och att mentors roll i elevhälsan är otydlig.

5 Arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd har inte kommit igång ordentligt i verksamheten, även om alla känner till förändringarna i Skollagen kopplat till detta. Eht funderar på hur de framåtsyftande planeringar som upprättas vid utvecklingssamtalen tas tillvara i planeringen av undervisningen. Samverkan med förskolorna saknas och då framför allt gällande arbetet med språkutveckling hos barnen. Skolsköterska känner oro gällande syn- och hörselproblematik bland barnen och tror att det finns ett mörkertal bland eleverna inom detta område. Inställningen när det gäller hälsa är annars positiv bland eleverna. Skolsköterska upplever att det finns en hög grad av medvetenhet gällande hälsa bland eleverna, utifrån de hälsosamtal som genomförts under Kurator ser tecken på att många elever känner oro och ängslan och att detta kryper neråt i åldrarna. ANTD och sex och samlevnad arbetas inte så mycket med i dagsläget. Det finns en osäkerhet kring hur vi ska arbeta. När det gäller sex och samlevnad har skolsköterska, kurator och en pedagog på skolan utbildats i Såsantmodellen under HT-14, vilket har resulterat i en särskild plan gällande detta och den kommer lyftas in i vår Plan mot diskriminering och kränkande behandling Då incidentrapporter för 2014 granskas blir det tydligt att många elever har svårigheter i det sociala samspelet. Syfte och bakgrund I en mål- och resultatstyrd skola, krävs tydliga mål i allt vårt arbete och vi har inte tidigare haft en särskild plan för vårt elevhälsoarbete på skolan. Vi anser att vi behöver det, för att kunna göra relevanta analyser och utvärderingar och kunna plocka fram bra utvecklingsåtgärder. På grund av detta skapar vi från och med 2015 en särskild plan för vårt elevhälsoarbete på Emanuelskolan.

6 I Skollagen 2010:800 2 kap står följande om elevhälsans omfattning: 25 För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. Ett annat viktigt syfte med den här planen är att lyfta fram förebyggande och främjande insatser, eftersom det i Skollagen tydligt (se ovan) skrivs fram att elevhälsan främst ska vara just främjande och förebyggande. Utvecklingsbehov Utifrån nulägesanalysen ovan ser vi följande utvecklingsområden: Språk, läs- och skrivutveckling från åk 1-9 Elevers svårigheter i det sociala samspelet Inkludering detta kommer vi att arbeta med som ett generellt utvecklingsområde i hela Sjöbo Kommuns förskolor och skolor. Mål och åtgärder kring finns i skolans Lokala Arbetsplan 2015 Trygghet och trivsel vi behöver utveckla vårt främjande och förebyggande arbete för alla elevers trygghet och trivsel. Mål och åtgärder kopplat till detta finns i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Elevernas upplevelse av studiero mål och åtgärder kopplat till detta finns i skolans Lokala Arbetsplan 2015 Extra anpassningar och särskilt stöd

7 Emanuelskolan Engelskundervisningen mål och åtgärder kopplat till detta finns i skolans Lokala Arbetsplan 2015 Alla lärare behöver arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt mål och åtgärder kopplat till detta finns i skolans Lokala Arbetsplan 2015 Undervisning och organisation av Svenska som andraspråk Undervisningen i ANTD och sex och samlevnad separat plan för sex och samlevnad finns i Såsant-projektet som finns beskrivet i skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Ökad psykisk ohälsa, elevhälsan börjar i klassrummet utveckla mentorskapet Tydliggörande av roller inom elevhälsan Skapa en organisation för konsultation detta för att skapa delaktighet, pedagogen äger frågan och får kompetenshöjning i konsultationen Mål 2015 Språk, läs och skrivutveckling åk 1-9 Alla pedagoger som arbetar med språk, läs- och skrivutveckling har god kompetens inom detta område och kan använda sig av olika metoder. Vi ska revidera vår screeningplan Utveckla arbetet med språklig medvetenhet i F-klass. Åtgärder Självskattning gällande undervisning kopplad till läsförståelse bland alla pedagoger som undervisar i svenska i början och i slutet av året för att kunna mäta utveckling Ansvarig: Rektor Kartlägga pedagogers behov av kompetensutveckling inom detta område Ansvarig: Specialpedagog i respektive arbetslag

8 Organisera kompetensutveckling kopplat till det som kommer fram i kartläggningarna Ansvarig: Rektor Specialpedagogerna reviderar Emanuelskolans screeningplan Ansvarig: Elevstödsamordnare Självskattning gällande arbetet med språklig medvetenhet bland förskollärarna i början och i slutet av året för att kunna mäta utveckling Ansvarig: Rektor Kartlägga pedagogers behov av kompetensutveckling inom detta område Ansvarig: Specialpedagoger i F-3 Organisera kompetensutveckling kopplat till det som kommer fram i kartläggningarna Ansvarig: Rektor Specialpedagoger i F-3 deltar regelbundet i förskollärarnas yrkesträffar för att diskutera och utveckla arbetet med språklig medvetenhet Indikatorer: Självskattning förskollärare gällande språklig medvetenhet i början och i slutet av året Självskattning lärare gällande språk, läs- och skrivutveckling i början och i slutet av året Ny screeningplan Resultat nationella prov i svenska åk 3, 6 och Minnesanteckningar yrkesträffar och ämnesträffar i svenska Utvärdering av kompetensutveckling Mål 2015 Elevers svårigheter i det sociala samspelet Antalet anmälan utredning kränkande behandling ska minska under 2015

9 Åtgärder: Sätta ihop en arbetsgrupp för att skapa ett främjandehjul årskursvis. Detta kommer bestå av olika teman att fokusera på med tillhörande övningar Ansvarig: Kurator All personal utbildas av kurator i ett lösningsfokuserat förhållningssätt som ett stöd i t.ex. konflikthantering Ansvarig: Rektor Indikator: Statistik och analys av utredning kränkande behandling Ett främjandehjul har tagits fram Utvärdering av kompetensutvecklingen i ett lösningsfokuserat förhållningssätt Mål 2015 Svenska som andraspråk Under 2015 skapar vi en organisation för utveckling av undervisning i svenska som andraspråk Åtgärder: Anställa en pedagog som arbetar 50% med svenska som andraspråk på skolan Indikator: En ny organisation

10 Mål 2015 Emanuelskolan Extra anpassningar och särskilt stöd Implementera arbetsgång och rutiner med extra anpassningar och särskilt stöd Åtgärder: Kompetensutveckling i form av föreläsning av specialpedagog, film och/eller litteratur kopplat till ämnet Ansvarig: Specialpedagog i varje arbetslag Lärande samtal kopplat till detta ämne Ansvarig: Processledare i varje arbetslag Skapa en rutin för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Ansvarig: Elevstödsamordnare Analys av extra anpassningar i EHT två ggr per läsår. Ansvarig: Elevstödsamordnare Indikator: Utvärdering av kompetensutveckling Dokumentation av lärande samtal Mål 2015 Ökad psykisk ohälsa Elevhälsan börjar i klassrummet, utveckling av mentorskapet Tydliggörande av elevhälsans roller Åtgärder: All personal utbildas av kurator i ett lösningsfokuserat förhållningssätt som ett stöd i t.ex. konflikthantering Ansvarig: Rektor

11 Emanuelskolan Heldag under våren 2015 med fokus på just elevhälsa Ansvarig: Rektor Skapa en organisation för konsultation detta för att skapa delaktighet, pedagogen äger frågan och får kompetenshöjning i konsultationen Ansvarig: Rektor Kurator och skolsköterska deltar på ett ALM per termin, då arbetslaget kan lyfta frågeställningar man har Ansvarig: Rektor Indikator: Utvärdering av utbildning i lösningsfokuserat förhållningssätt Presentation av elevhälsans roller Utvärdering bland pedagoger av konsultationstiden Uppföljning och utvärdering: Planen följs upp en gång i månaden på våra möten i EHT och utvärderas i november Sjöbo Åsa Söderberg Rektor Emanuelskolan